Hur mycket kostade den första datorn
Datorns historia
Datorns historia sträcker sig ovan den period då människan konstruerat maskiner till för att utföra beräkningar samt bearbeta uppgifter. Räknemaskiner äger funnits inom flera hundra kalenderår, dock detta plats ursprunglig vid 1900-talet såsom dem blev elektriska. detta oss kallar datorer omfattar egentligen flera helt skilda koncept: dels utrustning avsedd för att underlätta beräkningar (därav den engelska termen computer, vilket används vid flera tungomål, resp.
matematikmaskin), dels utrustning likt hanterar stora mängder upplysning, data, (därav detta franska termen ordinateur samt svenska datamaskin, senare dator) samt utrustning på grund av för att styra apparater tillsammans med hjälp från logiska beslut (styrsystem). Beräkningar kunna ske tillsammans med motsvarande datamaskin liksom utför operationer vid spänningar steglöst tillsammans med hjälp från elektroniska komponenter, alternativt tillsammans med digital datamaskin, var en anförande representeras från enstaka oftast decimal, hexadecimal, oktal alternativt bestående av två delar kodning samt beräkningen sker tillsammans diskretaspänningsnivåer vilket representerar siffervärden.
Föregångare mot elektroniska datorer samt stickspår
[redigera | redigera wikitext]Kulram samt räknesticka plats tidiga redskap för hjälp likt människan skapade på grund av för att underlätta beräkningar, dock dessa förmå ej själva utföra någon kalkyl samt besitter således nedsänkt komplexitet för att dem ej kallas datamaskin.
Den inledande apparat liksom äger kallats datamaskin existerar antikytheramekanismen, enstaka sofistikerad mekanisk konstruktion (kugghjul) ifrån inledande århundradet f.Kr., till kalkyl från varenda synliga planeters lägen nära ett viss tidpunkt.
Blaise Pascal uppfann 1642 den inledande mekaniska maskin för räkning, vilken kunde addera samt subtrahera samt förmå ses likt enstaka föregångare mot datorn.
Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz ett maskin liksom dessutom klarade multiplikation samt division.
På 1700-talet utvecklades hålkortet såsom användes mot programstyrdavävmaskiner.
Därefter stagnerade utvecklingen fram mot 1820-talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna mot differensmaskinen, inom princip ett mekanisk datamaskin vars schema plats förutbestämt från själva utformningen.
Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen1834, ett fullt programmerbar mekanisk datamaskin tillsammans med arbetsminne, processor, hålkortsläsare till inmatning samt utdataenheter på grund av text samt stansning från hålkort. Ada Lovelace skrev dem inledande datorprogrammen till den analytiska maskinen, samt programspråket "Ada" existerar döpt mot hennes ära.
Dock led konstruktionen från mekaniska bekymmer samt färdigställdes inte någonsin.
Under emigrationen ifrån Europa mot USA beneath 1800-talet gjorde man vart tionde tid folkräkningar likt på grund av vart decennium tog allt längre period. till för att förenkla folkräkningen inom USA anordnades ett tävling 1890 vilket gällde för att konstruera ett maskin liksom kunde underlätta arbetet.
Datorer blir allt mindre och snabbareHerman Hollerith liksom byggt ett hålkortsmaskin vann tävlingen samt startade sedan Computer-Tabulating-Recording Company såsom 1924 bytte namn mot International Business Machines Corporation, dvs. IBM.
Reläer ägde sedan 1800-talet använts inom styrsystem samt grunderna på grund av digitaltekniken började ta struktur samt vid 1930-talet kom runtom inom världen, inom Europa, USA samt Japan, initiativ mot mera avancerade tillämpningar än enbart binärt som kombinerar från villkor samt Claude Shannon, skrev 1937 ifall ordnad teori på grund av digitalteknik tillsammans med boolesk algebra samt bestående av två delar aritmetik.
Den analoga elektroniken ägde utvecklats tillsammans förstärkare omkring elektronrör, samt operationsförstärkaren användes från bland andra Bell Telephone Company vid 1930-talet, ett standardkrets likt såldes vilket färdiga moduler ifrån 1952 efter enstaka koncept från George Philbrick. beneath 30-talet började man vid allvar utföra "matematikmaskiner", analoga datorer, vilket kunde utföra ganska avancerade beräkningar.
Inom reglertekniken ägde mekaniska lösningar funnits inom hundratals kalenderår, dock tillsammans elektronrör blev detta praktiskt för att förstärka felsignaler vid en kontrollerbart sätt till reglering från ett process.
Konrad Zuses datorer
[redigera | redigera wikitext]I start vid 1930-talet ställdes den tyska ingenjörsstudenten samt doktorandenKonrad Zuse inför komplexa beräkningssituationer tillsammans med grundlig raka ekvationssystem samt började reflektera vid hur man kunde beräkna dem tillsammans ett maskin, förbättrad än tidens mekaniska räknemaskiner samt räknesticka.
han började jobba likt ingenjör hos ett flygplanstillverkare, dock sade upp sig till för att ägna sig åt datorprojektet vid heltid samt 1936–1938 färdigställde han den inledande elektromekaniska datorn, Z1, baserad vid 20000 elektromagnetiska reläer.
Den ägde ALU (aritmetisk logisk enhet), kontrollenhet, arbetsminne vid 64-ord från 22-bitars RAM-minne, inmatning skedde via tangentbord samt hålremsa samt utmatning vid enstaka små display vilket visade svaren dem binära flyttalsresultaten decimalt. Hastigheten plats dock begränsad, 1 Hz klockfrekvens. Zuse lär äga påverkats från teorin på grund av Turingmaskinen.
Z1 följdes från datorerna Z2, Z3 samt Z4 inom samarbete tillsammans Helmut Schreyer. Z3 ifrån 1941 fanns den inledande tillförlitliga verkligt programstyrda datorn, tillsammans med 9 instruktioner, samt innehöll 2000 reläer, samt kunde beräkna kvadratrot vid 5 sekunder. 1937 designade dr Zuse enstaka datamaskin tillsammans med von Neumann-arkitektur, efter för att 1936 äga sökt patent vid idén, dock saknade tillgångar för att bygga den.
Även villkorliga hopp fanns ett koncept liksom denne ej fick tillsammans med inom dem tidiga maskinerna. dem övervägde för att bygga datorer tillsammans med elektronrör samt sökte anslag till projektet hos Luftwaffe vilket tyckte detta fanns en onödigt uppdrag ur deras militära synvinkel. ett ytterligare, dr Pannke, uttryckte för att "allt liksom kunna uppfinnas inom området beräkningsmaskiner existerar väl redan klart", tills denne fick titta Z1 samt genast gav en forskningsbidrag.
De första datorerna var elektromekaniska och uppbyggda med reläteknikHans inledande arbetsgivare beställde numeriskt värde processtyrningsdatorer, världens inledande digitala, S1 samt S2 (1942–1944), likt gjorde beräkningar vid flygplansvingar tillsammans hjälp från en hundratal mätgivare. beneath 1942–1946 designade Zuse även världens inledande högnivåspråkPlankalkül, tillsammans intention för att behärska programmera sina maskiner.
denne tog fram programstrukturer på grund av olika tillämpningar, bland annat schackspel, samt uttryckt för att angående 50 kalenderår bör enstaka datamaskin "kunna slå ett schackvärldsmästare", vilket även skedde 1997 (Deep Blue versus Garry Kasparov).
Apparaterna förstördes mot massiv sektion 1944 då dem allierade bombade Berlin beneath andra världskriget, samt hans verk påverkade därför ej utformningen från senare datorer nämnvärt.
Den halvfärdiga Z4 kom dock för att räddas undan bombningarna samt byggdes tydligt 1948. universitet eller akademisk institution ETH-Zürich beställde ett vidareutveckling utgåva från Z4 såsom fanns genomskinlig 1950, trots för att man inom USA redan ägde lyckts tillsammans elektronrörsbaserade datorer, vilket ändå blev ett succé till ETH samt Zuse.
han fortsatte utvecklingen tillsammans med reläer, elektronrör, transistorer samt slutligen TTL-logik inom Z43 ifrån 1964 samt sålde ca 250 datorer, innan företaget köptes upp från Siemens AG. Redan 1958 konstruerade han enstaka parallelldator tillsammans 50 processorer, vilken dock ej kunde byggas praktiskt tillsammans med den tidens teknik.[1]
Atanasoffs ABC-computer
[redigera | redigera wikitext]DoktorandenJohn Vincent Atanasoff behövde 1929 utföra avancerade beräkningar samt upplevde för att tidens analoga datorer ägde till stora begränsningar samt funderade vid digital approach, tillsammans binära beräkningar, likt ej led från identisk noggrannhetsproblem.
1937 skissade han upp ett datamaskin liksom skulle jobba tillsammans binära beräkningar (alla då kända maskiner fanns decimala) samt digitalt, bygga vid elektronrör samt skulle äga en dynamiskt arbetsminne tillsammans kondensatorer (med "refresh" liksom inom dagens PC-datorer). han byggde tillsammans tillsammans med Clifford Berry maskinen ABC-computer (Atanasoff-Berry Computer) beneath 1937–1941 tillsammans med anslag ifrån Iowa State University, tillsammans med intention för att behärska beräkna stora raka ekvationssystem.
Maskinen fungerade inom detta mesta, dock led från sporadiska tekniska bekymmer tillsammans med detta elektroniska sekundärminnet likt Atanasoff uppfunnit på grund av lagring från resultaten, nog på grund av för att hindra praktiskt bruk vid universitetet. vid bas från USA:s tillgång inom andra världskriget fick han lämna universitetet samt värvades in inom Amerikanska förenta staternas Flotta, US Navy innan detta tekniska problemet tillsammans med lagringen plats löst, beneath löfte angående för att universitetet skulle hantera patentansökan samt vidare tillväxt, vilket dock ej skedde.
då denne återkom 1948 till för att titta maskinen plats den sedan länge skrotad. för att patentansökan ej hanterats rätt gjorde för att andra kunde nyttja hans lösningar samt dr Atanasoff tjänade inte någonsin några valuta vid sin uppfinning.[2] inom ENIAC användes Atanasoffs idéer.
Storbritannien samt EDSAC
[redigera | redigera wikitext]Alan datorteknologi tog redan 1936 fram ett grundlig teori till datorfunktionalitet, den hypotetiska Turingmaskinen, liksom dock ej byggdes.
Den brittiska regeringen lät beneath massiv sekretess bygga Colossus till för att avkoda Tysklandsenigmakrypterade aviseringar, en sysselsättning såsom datorteknologi deltog inom. Maskinen plats inom bruk 1943, dock påverkade ej heller den övriga utvecklingen, eftersom den plats sekretessbelagd inom tre decennier. nära Cambridge utvecklades istället datorn EDSAC såsom 1949 blev den inledande såsom lagrade schema på grund av reguljär användning.
År 1944 skapade Howard Aiken nära Harvarduniversitet inom USA den decimala datorn Harvard Mark inom, inspirerad från Babbages verk, samt använde Harvardarkitekturen.
ENIAC
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Eniac.
John Mauchley, ett fysikprofessor nära University of Pennsylvania konstruerade tillsammans tillsammans med doktoranden Presper Eckert den decimala datorn Eniac vid uppgift från den amerikanska armén till kalkyl från projektilbanor.
Mauchley ägde redan fått bekanta sig väl tillsammans med Atanasoffs ABC-computer, beneath ett sju dagar mottagning hos denne inom juni 1941, vilket denne senare medgav inom rättsprocess vilket denne förlorade. Eniac, såsom börjat byggas 1943, stod färdig inledningsvis 1946, då kriget såsom den fanns byggd till fanns ovan.
Datorn, vilket fanns baserad vid elektronrör samt reläer, skapade dock stort nyfikenhet inom forskarvärlden samt utgjorde start vid enstaka explosionsartad tillväxt, då Tyskland nedsänkt inom ruiner efter kriget.
von Neumann-arkitekturen
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från von Neumann-arkitekturen.
John von Neumann, liksom varit inblandad inom Eniacprojektet, insåg för att inom stället till för att programmeras genom inställningar från reläer samt kabeldragningar skulle datorprogram behärska lagras inom datorns minne tillsammans tillsammans information, vilket han definierade 1945.
Baserat vid detta skapade han designen till IAS-maskinen, såsom byggdes 1952, samt principen användes även inom Maurice Wilkes datamaskin Edsac1949 samt dem svenska datorerna BESK, SARA samt SMIL. Sedan dess äger von Neumann-arkitekturen oftast varit den rådande principen till utformning från datorer. Harvardarkitekturen används emellertid ofta till för att öka prestanda.
Transistorbaserade datorer
[redigera | redigera wikitext]Den inledande generationens elektroniska datorer fanns baserade vid elektronrör, elektronrör. då John Bardeen, Walter Brattain samt William chockvåg nära Bell Labs uppfann transistorn1948 (vilket dem senare mottog Nobelpriset inom fysik för) utgjorde detta grunden till den andra generationen.
Den inledande transistorbaserade datorn plats TX-0, likt utvecklades nära ovanligt ord Lincolnlaboratorium tillsammans inspiration ifrån detta tidigare MIT-projektet Whirlwind inom ifrån 1952. ett från ingenjörerna nära laboratoriet, Kenneth Olsen, grundade DEC likt 1961 började sälja PDP-1, ett kommersiell minidator likt liknade TX-0. PDP-1 konkurrerade främst tillsammans IBM 7090, enstaka transistorbaserad datamaskin ifrån IBM, liksom börjat intressera sig till datorer allt mer efter för att tidigare äga finansierat Aikens Mark inom.
PDP-1 ägde visserligen bara hälften från prestanda jämfört tillsammans med IBM 7090, dock den kostade även mindre än ett tiondel därför många. Den blev dock enstaka mindre succé samt såldes bara inom 50 exemplar. Efterföljaren PDP-8 såsom kom 1965 blev enstaka jättesuccé samt såldes inom 50 000 exemplar.
Integrerade kretsar
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Integrerad krets.
Nästa stora framsteg kom 1958, då Jack Kilby vid Texas Instruments samt Robert Noyce vid Fairchild Semiconductor uppfann den integrerade kretsen, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering.
Tekniker såsom tidigare ägde använts både inom elektronrörsdatorer samt maskiner tillsammans diskreta transistorer, såsom RTL, DTL, ECL samt inom viss mån TTL, kom successivt liksom monolitiska integrerade kretsar ifrån 1961. då Texas Instruments släppte sin utgåva från TTL inom 5400-serien (7400-serien) 1964 kom detta definitiva genombrottet vilket satte ett färsk industristandard.
Fleranvändardatorer
[redigera | redigera wikitext]Denna era, vilket pågick fram mot 1980-talets start dominerades från stordatorer vilket IBM System/360, den inledande standardiserade datorserien tillsammans maskiner inom olika prestandaklasser.
De första datorerna tillverkades på 1940-taletKända IBM-datorer inom mellanklass plats IBM s/38, 36 resp. 34. Även DEC:s konkurrerande serier, såsom PDP-11, ägde stora framgångar, återigen genom för att flera gånger artikel något mindre mäktig dock betydligt mer prisvärd än motsvarande IBM-modell. Eclipse samt VAX existerar andra modell, vid samtliga dessa stora datorer likt betjänade bota organisationer, var brukare anslöts via enstaka terminalkonsol, såsom inom sig ej ägde många datorprocesskraft, utan bara tog emot den bearbetade informationen.
VLSI, IBM PC samt hemdatorerna
[redigera | redigera wikitext]Redan 1964 släppte Olivetti enstaka bordsdator (persondator), Programma 101, den inledande apparat likt användaren kunde bära tillsammans sig på grund av bruk vid olika platser, även hemma, samt även programmerbara själv tillsammans små schema liksom kunde lagras vid magnetkort, jämte en antal massproducerade schema på grund av kontorspersonal, ingenjörer samt andra.
Den plats således kraftig trots sin storlek för att detta ursprunglig misstänktes för att den fanns gömt ansluten mot enstaka stordator. Detta fanns totalt revolutionerande beneath ett period då datorer annars bara kunde handhas från exklusiva specialister samt sålde inom 40 000 exemplar enbart inom USA samt banade väg på grund av andra personliga datorer samt ägde fått ner datorns utgift mot beneath 5000 USD.
HP 9100 byggde sålunda många vid den för att Hewlett-Packard fick erlägga royalty. Olivetti anses äga gjort enstaka demokratisk revolution, eftersom datorkraften kunde komma samtliga människor mot sektion, samt samtliga kunde lära sig programmera. många fokus vid 1960-talet nedsänkt vid beräkningsapparater, samt Fairchild fick inom uppgift för att ta fram ett programmerbar styrenhet mot ett räknedosa, samt utvecklingsteamet började ta fram enstaka fräsch vara vilket fanns ett tidig mikroprocessor.
från olika skäl försenades leveransen, kunden valde ett ytterligare svar, Fairchilds ledning trodde ej vid konceptet samt utvecklingsteamet kunde ej jobba kvar. Dessa grundade istället Intel, utvecklade färdigt den inledande allmänt användbara mikroprocessorn vid enstaka monolitisk kiselbricka, 4-bitsprocessorn 4004, samt blev världens maximalt framgångsrika företag inom digitala elektronikkomponenter.
Konstruerandet från den monolitiskamikroprocessorn 1971, gjorde för att småföretag samt hobbyelektroniker mot ett prisvärd penning kunde producera programmerbara datorer samt en antal mikrodatorer samt enkortsdatorer kom vid marknaden dock användes främst från entusiaster samt inom elektroniska styrsystem. Altair 8800, ZX80, AIM-65 samt Heathkit H8 fanns några enkla datorer ifrån denna epok.
Integreringstrenden fortsatte samt nära 1980-talets start ägde man nått vilket liksom kallas VLSI (Very Large Scale Integration, "mycket storskalig integrering") tillsammans miljontals transistorer inom enstaka integrerad krets. Detta gjorde för att kraftfulla processorer, minnen samt gränssnittskretsar kunde massproduceras billigt.
då datorkraften ökade samt praktiska operativsystem samt ingång mot högnivåspråk implementerades inom systemen blev dessa grunden på grund av enstaka fräsch kategori datorer, persondatorerna, vilket dök upp vid kontor. datamaskin tillsammans med tillräckliga prestanda på grund av praktiskt bruk började bli tillräckligt små på grund av för att användas privat samt detta gav upphov mot hemdatortrenden.
År 1977 släppte Commodore ett 8-bitars datamaskin (PET, "Personal Computer") samt ungefär samtidigt släppte Apple sin Apple II samt Tandy sin TRS-80, datorernas "treenighet". Strax efter kom den svenska ABC80 samt Atari 400, betalkort efter för att dem lanserat sin spelkonsol tillsammans utbytbara spel Atari 2600. en oräknelig andra fabrikat samt modell släpptes inom snabb takt samt olika standarder förekom.
en försök för att standardisera programmeringen skedde tillsammans användning från detta Unix-inspirerade diskoperativsystemetCP/M, såsom MS-DOS inom många tog efter, vilket inom princip skulle möjliggöra användning från identisk schema vid varenda datorer såsom ägde identisk processor, oavsett fabrikat. Vanliga mikroprocessorer fanns 8-bitsfamiljerna Intel 8080, Zilog Z80, 6502, Motorola 6800, Hitachi 6309, National Semiconductor SC/MP, från vilka vissa finns tillgängliga ännu på grund av användning.
Dessa gav sedan upphov dels mot enchipsdatorerna, microcontrollers vilket Intel 8048, Intel 8051, Zilog Z8 samt Motorola 68HC08, dels mot 16-bitars processorer vilket Motorola 68000, ZilogZ8000 samt Intel x86. Assemblern ifrån dem inledande mikroprocessorerna lever kvar mot ett sektion inom 2000-talets PC-datorer samt Apple Macintosh. Förutom assembler, användes ofta BASIC, Pascal samt Forth till programmering från små datorer, ej sällan tillsammans enstaka inbyggd tolk.
Kompilering fanns ganska ovanligt, då sekundärminnen ej plats sålunda utvecklade; erhålla hemdatorer ägde diskettstation.
1954 togs den första svenskbyggda datamaskinen BESK i brukUnder 1980-talet skedde ett förändring inom hur datorerna användes inom hemmiljö; ifrån för att äga varit en modernt nyttoverktyg utvecklades detta då mot för att bli ett underhållningsstation liksom användaren bland annat kunde spela datorspel på.[3]
1981 släppte IBM persondatorn IBM PC tillsammans ett öppen standard på grund av instickskort samt andra komponenter.
Några veckor innan släpptes dock enstaka ytterligare PC-dator nära namn Sirius inom samt likt plats skapad från Chuck Peddle. IBM PC existerar dock den datamaskin likt blev känd samt inom kreditkort växte detta fram ett industri på grund av tillverkning från vad man kallade IBM PC-kompatibla persondatorer. 1984 fick denna ett konkurrent ifrån Apple (Macintosh 128k) vilket ägde en till den tiden väldigt lättanvänt grafiskt interface likt gav inspiration mot flera moderna operativsystem, medan dem andra persondatorerna använde textbaserade operativsystem samt grafik inuti applikationsprogrammen.
inom start plats IBM PC inriktad till kontorsbruk, tillsammans med tillbehör samt programvara, samt ägde en kostnad såsom även till småföretag blev exklusivt, samt IBM PC/AT fanns enstaka lyxdator inom start, tillsammans 6 MHz processor, 256 kB RAM samt hårddisk.
Den brittiska regeringen lät under stor sekretess bygga Colossus för att avkoda Tysklands enigmakrypterade meddelanden, ett arbete som Alan Turing deltog iSåledes fanns enstaka handelsplats beneath flera tid på grund av andra datortillverkare, såsom Commodore tillsammans CBM 8032, Commodore 64, Commodore 128 samt Amiga 500, samt inom land utvecklade Luxor AB en flertal modeller från ABC800. en antal företag insåg för att IBM PC ägde satt ett standard samt genom passage mot IBM:s publicerade tekniska specifikationer tillverkade dem mer prisvärd PC-kompatibla maskiner såsom ofta ägde förbättrad prestanda än IBM:s.
Compaq vilket ägde släppt enstaka (nätt samt jämnt) portabel PC-dator blev omtalade då dem 1986 gick före IBM teknologimässigt samt introducerade enstaka datamaskin baserad vid den nya Intel 80386. IBM:s respons vid konkurrensen fanns för att avsluta sig samt 1987 introducera IBM PS/2 tillsammans med konfidentiell arkitektur, Micro kanal Architecture, dock övriga valde för att satsa all energi vid person som följer efter någon annan mot PC, likt vid sätt samt vis, tillsammans uppgradering från detta mesta, lever ännu inom PC-datorerna likt används idag (2013).
beneath 1990-talet blev enstaka enskild typiskt PC-dator sålunda mäktig för att den kunde utföra arbeten såsom tidigare bara kunnat utföras effektivt inom stordator, vilket tog enstaka sektion från marknaden till arbetsstationer samt terminaler, samt möjliggjorde distribueraddatabehandling. Likaså kunde ett PC-dator fungera väl såsom dator inom lokala nätverk.
PC
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket PC kommer ifrån engelskans personal computer, "persondator". Uttrycket besitter använts inom oförkortad form eller gestalt sedan 1960-talet, dock förkortningen blev välkänd då IBM 1981 registrerade samt marknadsförde varumärket IBM PC. Specifikationen till denna tidiga hemdator publicerades öppet, samt IBM pc-kompatibla datorer blev vanliga.
Dessa kom ofta för att kallas på grund av enbart PC, sålunda för att begreppet idag ofta syftar vid ett sorts datamaskin vars delar existerar förenliga tillsammans med andra PC-datorer. enstaka konkurrerande samling existerar den därför kallade Mac-familjen, liksom marknadsförs från företaget Apple. Macintosh-familjen existerar den enda konkurrent mot PC-datorerna från innebörd vid marknaden idag.
Samtidigt besitter den mer generella betydelsen persondator bibehållits sidled.
De utvecklades för att bland annat knäcka fiendesidans hemliga koderVidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Goldstine, Herman Heine (1993[1970]) (på engelska). The computer: from Pascal to von Neumann. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Libris8711810. ISBN 0-691-02367-0 (pbk.)
- Halén, Ove (2001). ”Datorer inom Tekniska museets samlingar”. Dator mot vardags (2001) 2002(70),: sid. [90]–109, 113 : ill..
0070-2528. ISSN0070-2528.
Libris8396856 - Hally, Mike. (2005) (på engelska). Electronic brains: stories from the dawn of the computer age. London: Granta. Libris9805733. ISBN 1-86207-663-4 (hbk.)
- Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (2024). Maktens maskiner. Den första elektroniska datorn, ABC-computer från 1941, utvecklades av John Vincent Atanasoff
Lund: samling förlag. sid. 149-159. Librisq8wpc6pznhbd5tqb. ISBN 9789179243876. https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243883.pdf. Läst 14 april 2024
- Kjellberg, Göran (1979). ”De inledande datorerna samt deras föregångare”. Dædalus (Stockholm) 1978/79(48),: sid. 89–108 : ill..
0070-2528. ISSN0070-2528.
Libris10655054 - Lund, Jörgen (1987). ”Något ifall dem inledande svenska datamaskinerna”. Dædalus (Stockholm) 1987(56),: sid. 129–141 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2833857