larroar.pages.dev









Atomteori vad har den gett oss

Atomteori

Denna sidan handlar främst angående historiska modeller från atomen. på grund av den moderna synen vid atomen, titta atomfysik.

Atomteorin, alternativt atomläran såsom detta även kallas, äger funnits sedan antiken, dock blev ursprunglig allmänt accepterad vid 1800-talet.

Den moderna atomteorin har sina rötter i renässansens naturvetenskap

Detta kunna bero vid för att några från dem naturfilosofer såsom ägde störst påverkan innan dess ej trodde vid existensen från atomer. [1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Atomism

[redigera | redigera wikitext]

Grekisk atomism kallas vanligtvis teorin ifall för att allt existerar uppbyggt från ett byggsten kallad atom, vilket betyder odelbar vid grekiska[2].

Teorin kommer ursprungligen ifrån Leukippos, ett grekisk filosof[3], dock spreds från hans skola, Demokritos. Leukippos samt Demokritos menade för att allt består från tomrum samt ett oändlig mängd odelbara enheter, således kallade atomer.

Först vid denna tid började man i större utsträckning ersätta filosofiskt tänkande med experimentellt undersökande

dem ansåg vidare för att atomerna ständigt funnits, dock för att dem existerar olika mot form eller gestalt samt storlek.[4]

John Dalton

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet utfördes massvis tillsammans med praktiska experiment angående kemiska processer. John Dalton studerade resultaten ifrån dessa samt kalenderår 1803 presenterade denne ett samlad atomteori var denne bevisade för att ett kemisk reaktion innebär ett omfördelning från atomer.

denne bekräftade för att massan bevaras beneath reaktioner samt skapade precursor mot detta periodiska systemet liksom Dmitri Mendeleev visade upp 1869.[5]

Russinkakemodellen

[redigera | redigera wikitext]

År 1897 presenterade J.J. Thomson enstaka atommodell såsom ofta kallas på grund av russinkakemodellen (eng.


  • atomteori  vad  äger den gett oss

  • the plum pudding model). denne tänkte för att varenda atomer existerar enstaka positivt laddad klump tillsammans med negativa elektroner såsom gård runt inuti den positiva klumpen.[6] Thomson tog även fram bevis på grund av för att elektronen fanns enstaka partikel, istället på grund av ett våg, vilket plats något såsom den tidens vetenskapsman plats oense ifall.

    Detta gjorde denne genom för att undersöka katodstrålarna inom elektriska urladdningsrör tillsammans hjälp från magnetiska fält.

    Atomteorin, eller atomläran som det även kallas, har funnits sedan antiken, men blev först allmänt erkänd på 1800-talet

    Genom för att föra fram belägg till för att elektronen ägde enstaka bestämd massa samt laddning kunde han bevisa för att den plats enstaka partikel.[7]

    Upptäckten från kärnan

    [redigera | redigera wikitext]

    Ernest Rutherford, ett från Thomsons studenter, tog nästa steg inom utvecklingen från atommodellen. kalenderår 1909 utförde Hans Geiger samt Ernest Madsen en experiment var dem bestrålade alfapartiklar mot enstaka bit guldfolie.

    Ifall Thomsons modell till atomen ägde stämt därför skulle partiklarna äga gått förbi igenom guldfolien. detta visade sig för att ett små andel från alfapartiklarna reflekterades samt studsade tillbaka.[6] Genom för att analysera vinklarna vilket partiklarna studsade åter tillsammans med samt hur ofta dem reflekterades kunde Rutherford dra slutsatser angående atomens inre struktur, vilket denne gjorde samt kom fram mot för att detta måste finns enstaka atomkärna.

    han publicerade sina effekt 1911.[7] Rutherford egen äger uttalat sig ifall experimentet samt sade för att detta fanns "lika otroligt liksom för att enstaka pistolkula skulle studsa mot en papper".[8]

    Bohrs atommodell

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1800-talet ägde vetenskapsmännen upptäckt för att varenda grundämne sänder ut ljus inom specifika frekvenser.

    Elektronen kan potentiellt hittas var som helst i atomen men finns med störst sannolikhet i en atomomlopps- eller energinivå

    kalenderår 1913 presenterade Niels Bohr ett atommodell likt förklarade detta fenomen. inom Bohrs atommodell kretsar elektroner inom bestämda energinivåer kring atomkärnan. Elektronerna förmå exciteras, vilket innebär för att dem är kapabel hoppa mellan energinivåer angående energi tillförs dock faller snabbt igen mot sin vanliga väg eller spår, vanligtvis tar detta ca 1 nanosekund.

    då elektronen faller tillbaka skickar atomen ut överskottsenergin inom struktur från ljus tillsammans ett viss våglängd. [9]

    Fotonens energi beskrivs tillsammans hjälp från formeln var existerar strålningsfrekvensen samt vilket kallas på grund av Plancks konstant.

    Upptäckten från isotoper

    [redigera | redigera wikitext]

    Samma tid såsom Bohr publicerade sin atommodell gjorde Frederick Soddy upptäckten för att atomer från identisk grundämne kunna äga olika massor.

    han kallade atomer från identisk grundämne tillsammans med olika massor till isotoper från en material.

    Detta kan bero på att några av de naturfilosofer som hade störst inflytande innan dess inte trodde på existensen av atomer

    [6]

    Upptäckten från neutronen

    [redigera | redigera wikitext]

    Neutronens existens bevisades från James Chadwick kalenderår 1932. Detta gjorde för att man tänkte sig för att atomen bestod från ett atomkärna tillsammans med neutroner samt protoner var 99,9% från atomens massa finns, trots för att atomkärnan endast existerar 1/10000 från atomens diameter.

    Elektronerna kretsar kring kärnan inom den återstående volymen.[6]

    Framstående personer

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Forsling, Wilhelm (1965). Från atomkärnor mot stjärnsystem. sid. 10 
    2. ^”atom”.

      I detta ingår att man måste lära sig hur atomerna är uppbyggda – grundläggande atomteori, helt enkelt! Modeller för atomer börjar växa fram Henri Becquerel (1852-1903) tillsammans med Marie Curie (1867-1934) & Pierre Curie (1859-1906)

      Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atom. Läst 2 november 2016. 

    3. ^”Leukippos”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/leukippos. Läst 2 november 2016. 
    4. ^”Demokritos”.

      Moderna forskare har hittat mindre partiklar som utgör protoner, neutroner och elektroner, även om atomen förblir den minsta enheten av materia som inte kan delas med kemiska medel

      Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demokritos. Läst 2 november 2016. 

    5. ^Hanne-Luise Danielsen, red (5/2018). ”Från Atom mot Universum”. Illustrerad Vetenskap FOKUS (Anna Rading Ploman). ISSN1891-8972. 
    6. ^ [abcd] Fraenkel, Lars; Gottfridsson, Daniel; Jonasson, Ulf (2018). Impuls Fysik 1.

      sid. 368–369 

    7. ^ [ab] Butterworth, Jon (2017). A Map of the Invisible: Journeys into Particle Physics. sid. 31–45 
    8. ^Muir, Hazel (2013) [2011]. VETENSKAP på grund av nyfikna. Övers.

      Kvantmekaniken ledde till en atomteori där atomer består av mindre partiklar

      Norlin. A. sid. 94. ISBN 978-91-7461-128-1 

    9. ^Fraenkel, Lars; Daniel Gottfridsson, Ulf Jonasson (2012). Impuls Fysik 2 (Första upplagan). Gleerups kurs. sid. 274–287. ISBN 978-91-40-67708-2