När blev erik den fjortonde kung

Erik XIV, född 13 december1533 vid Tre Kronor, död 26 februari1577 vid Örbyhus slott, fanns Sveriges monark mellan 1560 samt 1568.

såsom monark tog han norra land i baltikum beneath sitt beskydd samt inledde detta förödande nordiska sjuårskriget tillsammans med land.

Heraldiskt vapen

enstaka period från sinnessjukdom inleddes tillsammans med Sturemorden 1567, samt fastän Erik XIV senare tillfrisknade bidrog detta mot för att han året därpå avsattes samt efterträddes från sin broder Johan III. Denne höll honom inledningsvis fången dock beordrade troligen mot slutligen för att denne skulle dödas genom förgiftning.

Erik XIV fanns son mot Gustav Vasa samt Katarina från Sachsen-Lauenburg. denne härstammade genom sin mor ifrån såväl Erikska ätten likt Bjälboätten. Katarina från Sachsen-Lauenburg härstammade ifrån Ingeborg Birgersdotter, dotter mot Birger jarl samt prinsessan Ingeborg Eriksdotter från land. Ingeborg Birgersdotter gifte sig kalenderår 1270 tillsammans hertigJohan inom från Sachsen-Lauenburg.

Erik fanns vidare halvbror mot Johan III samt Karl IX samt onkel mot Sigismund samt Gustav II Adolf. han gifte sig inom juli 1568 tillsammans Karin Månsdotter (1550–1612).

Erik XIV fanns inspirerad från Johannes Magnus historiska verk bakgrund dem omnibus Gothorum Sveonumque regibus såsom innehöll enstaka utdragen rad påhittade kungar tillsammans med namnen Erik samt Karl.

Erik XIV accepterade detta liksom historisk sanning samt antog detta höga talet XIV (14) likt sitt regentnummer på grund av för att visa vilken utdragen samt ärorik bakgrund land ägde (hans broder Karl IX gjorde detsamma då denne blev kung). vid den vedertagna listan ovan Sveriges regenter finns ej tretton kungar tillsammans med namnet Erik före Erik XIV, utan vilket maximalt åtta.

Numret XIV följer ej heller strikt Johannes Magnus regentlängd, liksom innehåller tolv kungar tillsammans namnet Erik dock exkluderar Erik Magnusson från landet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Barn- samt ungdomsår

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV föddes vid slottet Tre Kronor klockan 9 vid kvällstid lördagen den 13 månad 1533.

Före numeriskt värde års ålder förlorade han sin mor, samt innan han ännu fyllt tre ägde han fått enstaka styvmor, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

Erik XIV var Sverige s kung 1560–1568 och en typisk renässansfurste

Erik fick ett ytterst god uppfostran. Hans förste pedagog blev den lärde tysken Georg Norman, vars tjänster dock snabbt behövdes vid andra håll inom den svenska offentlig förvaltning. han ersattes från den franske kalvinistenDionysius Beurreus, liksom även undervisade Eriks broder Johan, samt verkar äga varit uppskattad från båda. Även Olaus Canuti Helsingius tjänade likt prinsens informator.

Erik nådde höjden från sin tids bildning: denne ägde utmärkta insikter inom främmande tungomål samt matematik, plats väl bevandrad inom saga samt skrev tillsammans med ett smakförmåga samt enstaka tydlighet, vilket röjde hans förtroliga bekantskap tillsammans retoriken samt logiken. denne plats även välbevandrad inom astrologi.

han plats dessutom ett mästare inom ridderliga idrotter, sjöng samt spelade (luta) väl samt kunde teckna skickligt. Framträdande dåliga attribut hos Erik plats hans koleriska samt misstänksamma läggning, vilket även uppvisades från såväl hans far liksom hans bröder.

Kung Gustav skrev sitt testamente 1557 samt delade upp riket inom ärftliga hertigdömen åt sina söner.

Johan ägde redan året innan blivit tilldelad mot hertig ovan land i norden samt manliga barn Magnus samt Karl fick för tillfället sina hertigdömen. ifrån detta för att Erik började uppträda offentligt, kallades denne "utvald konung" (men efter riksdagen inom huvudstaden 1560 blev denne Sveriges "arvkonung"). kalenderår 1557 fick Erik såsom hertig Kalmar samt Kronobergs län samt Öland inom förläning (vartill 1559 kom Tjust) samt höll därefter sitt hov inom Kalmar.

Bland andra fick Jöran Persson var sin fristad, efter för att han blivit förvisad från monark Gustav ifrån hovet inom huvudstaden. inom Kalmar lade denne grunden mot sitt effekt hos Erik.

Den försiktige samt konservative gamle kungen kom ofta inom konflikt tillsammans sin snabbtänkte samt bildade äldste son, såsom ville modernisera riket samt ej fanns lika sparsam likt kungen.

dock kungen oroades även väl således många från hertig Johans obetänksamma samt självsvåldiga politik gentemot Livland, Ryssland samt Polen. Riktigt rasande blev kungen ovan hanteringen från den tidens stora skandal, "bullret inom Vadstena".

Den 26 februari 1577 dog Erik XIV på fängelset på Örbyhus slott, troligen förgiftad på order av sin halvbror kung Johan III

Skandalen skedde efter bröllopet 1559 mellan hertigarnas systra prinsessan Katarina Gustavsdotter Vasa samt greve Edzard II från Ostfriesland, då julfirande vidtog vid Vadstena slott. Brudgummens broder greve Johan ertappades därvid vid nattligt mottagning inom brudens systers, den sköna prinsessan Cecilias vilorum, blev haffad samt kastad inom tornet. Kungen blev rasande framför allt vid hertig Erik egen på grund av för att han gjort offentlig sak från ett incident såsom borde äga stannat inom familjen.

Skulle hans döttrar bli ett visa ovan all Europa?

Eriks lättsinniga liv ingav fadern allvarliga oro. Sonen betedde sig hånfullt samt trotsigt mot den gamle kungen samt svarade ett gång vid dennes förebråelser tillsammans med ett uppmaning för att Gustav Vasa ej borde notera mot "arvkonungen" vid identisk sätt såsom denne skrev mot sina fogdar.^[2] Allra maximalt motbjudande fanns detta dock på grund av Gustav Vasa för att bevittna sonens nyckfullhet samt instabila sinnelag.

Bittert utgöt han sig ovan sonens "barnsliga samt kvinnliga affekt". "Gud förbarme sig däröver", skrev han nära en situation, "att din affekt skall fanns sålunda massiv, för att han skall föra både dig, oss alle samt vårt kära fädernesland uti allsomstörste fördärv samt undergång."^[2]

Redan före Gustav Vasas död ägde Erik även perioder från sjuklig misstänksamhet mot sin omgivning.

Misstänksamheten riktade sig även mot fadern, likt han spionerade vid via ombud. Gustav fick vetskap ifall detta samt beklagade sig inom en skrivelse mot Johan ovan dem "paddor" likt Erik ägde hos sig, samt såsom underblåste hans naturliga misstänksamhet.^[3] inom en meddelande mot Erik skrev Gustav för att denne hoppades för att Gud skulle titta mot för att sonen ej blev "förd ifrån allt mänskligt förnuft samt in uppå all såsom största fördärv samt galenskap".^[4]

Då monark Gustav började bli äldre måste arvingarna organisera på grund av framtiden.

Hertig Erik behövde titta sig ifall efter enstaka passande framtida drottning. Hans mormor Katarina från Braunschweig-Wolfenbüttel, änkehertiginna från Sachsen-Lauenburg, liksom Dionysius Beurreus samt Jöran Persson rådde honom för att söka sin tillkommande inom dem utländska kungahusen hellre än inom den svenska högadeln. detta bästa grupp vid kontinenten fanns den engelske kungen Henrik VIII:s dotter Elisabet, krönt 1558 mot drottning Elisabet inom.

Brodern hertig Johan ville autentisk den polske kungen Sigismund II Augusts systra Katarina Jagellonica. Bröderna stöttade varandra härvidlag gentemot gamle monark Gustavs motstånd samt Johan avreste tillsammans tillsammans berg Eriksson Leijonhuvud mot England tillsammans med enstaka påkostad friardelegation. Delegationen återkom inom april 1560 tillsammans med rekommendationen för att tronföljaren egen borde utföra enstaka friarresa inom personlig upphöjd individ.

Kungens samt ständernas godkännande inhämtades samt hertig Erik kunde starta förberedelser till resan. inom mitten från augusti begav han sig mot Älvsborg var flottan ägde samlats till överresan, dock planerna fick plötsligt skrinläggas eftersom monark Gustavs välbefinnande hastigt försämrades. Kungen dog sedan den 29 september 1560.^[5]

Erik XIV:s kröning

[redigera | redigera wikitext]

Söndagen den 29 juni 1561 kröntes Erik XIV inom Uppsala domkyrka.

Kröningen plats många påkostad. till inledande gången skulle detta arvrike såsom Eriks far Gustav Vasa inrättat manifesteras inom enstaka ceremoni. Erik (och hans ätt) skulle genom kröningen ett fåtal sin auktoritet från Gud. Helt nya kröningsregalier tillverkades. Kronan tillverkades inom huvudstaden från flamländaren Cornelis ver Weider, såsom fanns Eriks en hantverkare som arbetar med guld och smycken sedan 1559.

tillsammans med inspiration ifrån bland annat England införde Erik den slutna kronan inom Norden.

Den plats enstaka tecken på grund av vittomfattande kraft samt ersatte dem öppna kronorna såsom fanns vanliga beneath medeltiden. enstaka spira, en äpple samt enstaka öppningsverktyg tillverkades även. Nyckeln saknade motsvarighet inom andra länder. Tillsammans tillsammans med Gustav Vasas svärd bildade dessa regalier riksregalierna.

Svärdet symboliserade försvaret mot fienden, samt för att beskydda detta goda samt bekämpa detta onda. Kronan representerade konungslig kraft, kunglig ära samt enstaka kungamakt från Guds nåde. Spiran representerade den bedömning makten, för att regera samt döma tillsammans med rätt och jämlikhet. Äpplet symboliserade den territoriella makten samt regentskapet ovan en kristet rike samt nyckeln slutligen skulle stänga ute detta onda.^[6]

På kröningsdagen gick Erik inom procession ifrån Slottet mot Uppsala domkyrka.

Erik fanns dyrbart klädd inom pärlstickad rock, barett, överdel samt vita hosor. bota vägen ifrån slottet mot domkyrkan fanns övertäckt från ett skarlakansröd golvtextil, kantad från knektar. varenda gick mot fots, Erik egen beneath enstaka firmament från skarlakansröd sammet. Drabanter dryckesställe sköldar tillsammans med orden "Jehova Cui vult dat", Gud giver åt den han önskar.

Regalierna bars från dem blivande grevarna samt friherrarna. nära kyrkporten hälsades kungen från ärkebiskopenLaurentius Petri, likt efter en start musikinslag tog ställe inom predikstolen på grund av för att hålla kröningspredikan ifall "överhetens kall samt ämbete samt undersåtarnas plikt, hörsamhet samt lydnad". Kungaeden lästes upp från ärkebiskopen samt Erik svor den tillsammans med handen vid Bibeln.

Därefter följde smörjelsen, likt gjorde för att Erik blev monark från Guds nåde, dvs fick sin kraft från Gud. Själva kröningen skedde genom för att Erik tog emot regalierna från ärkebiskopen samt därmed tilldelades deras symboliska betydelser.^[6]

Vid uttåget ur kyrkan kastades kröningspenningar samt människor bjöds vid fest utanför bondkyrkan.

Kungen samt gästerna festade inom slottssalen. i enlighet med Simon Fischer ägde gästerna då utspisats tillsammans 300 får, 64 oxar, 500 gäss samt tusen höns.^[7]

Eriks ceremoni för att kröna någon plats den inledande inom arvriket. Den blev stilbildande till kröningarna inom land fram mot slutet från 1800-talet.

Regalierna existerar kvar Sveriges riksregalier.

Erik XIV liksom kung

[redigera | redigera wikitext]

Efter sin tronbestigning 1560 skyndade Erik för att ta artikel vid sin inflytande, framför allt gentemot sina bröder, vilka fadern lämnat avgörande delar från riket såsom ärftliga hertigdömen, dock vilkas ställning mot kronan han ej närmare bestämt.

Erik uppvisade ett upphöjd grad från politisk klokhet, då denne genom Arboga föremål eller textstycken 1561 berövade hertigarna all korrekt för att existera något annat än kungens undersåtar. Man besitter föreslagit, för att Erik ytterligare strävat efter för att minska avståndet mellan hertigarna samt sina övriga undersåtar, då han nära sin ceremoni för att kröna någon den 29 juni 1561 införde greve- samt friherrevärdigheterna inom land.

Dessa tjänade dock snarare mot för att knyta adeln närmare mot sig, vilket han även gjorde genom för att avstå ifrån vissa från dem frakt hans far dragit in.

Osämjan mellan bröderna

[redigera | redigera wikitext]

Redan nära arvskiftet efter fadern ägde Erik gjort sin kungliga myndighet gällande vid en sätt likt förargade Johan, hertig inom land i norden, samt Arboga föremål eller textstycken plats ej ägnade för att blidka honom.

Även andra motsättningar uppstod mellan bröderna. tid 1561 tog Erik Reval inom sitt beskydd samt började erövra inom land i baltikum. dem blev bestämmande på grund av riktningen från Sveriges utrikespolitik beneath århundraden, eftersom dem inledde land vid erövringens väg, lade grunden mot dess välde vid andra sidan Östersjön samt inledde den förbittrade kampen ovan kontrollen ovan området, tillsammans Polen samt Ryssland liksom främsta medtävlare, även ifall även land ägde intressen inom området.^[8]

Eriks erövringar korsade Johans planer vid landvinningar inom identisk trakter, vilket nedsänkt nära dennes hertigdöme.

Dessa planer ägde Erik före sin tronbestigning understött. Johan sökte istället – mot Eriks uttryckliga vilja – Polens hjälp på grund av för att nå sitt uppgift samt gifte sig 1562 tillsammans Katarina Jagellonica, lånade ut avgörande summor mot den polske kungen samt fick vilket pant till lånet sju fasta platser inom Livland. Dessa nedsänkt inom gränslandet mot detta sektor liksom Erik kontrollerade, samt fanns troligen tänkta för att hindra denne ifrån för att utsträcka sina erövringar ytterligare.

denne beordrade istället sitt krigsfolk för att särskilt inrikta sig mot dessa slott, samt numeriskt värde från dem föll även inom hans händer.^[8]

Erik såg spår från förräderi inom Johans beteende. Knappt ägde Johan kommit bostad ifrån Polen mot Åbo, förrän Erik tillsammans med häftighet uppmanade honom för att förklara sig till Polen alternativt land.

Johan blev förnärmad samt svarade undvikande. Några oförsiktiga yttranden från enstaka väpnare likt varit inom Johans arbete eller position inom en organisation stegrade kungens misstankar mot detta yttersta. han stämde Johan (23 april 1563) för att svara vid beskyllningar på grund av högförräderi samt lät riksdagen (7 juni 1563) döma honom mot döden.

Då denne satte sig mot motvärn inom Åbo, lät Erik anfalla honom. Johan gav sig fången (12 augusti 1563), benådades mot existensen, dock inspärrades identisk kalenderår vid Gripsholms slott.^[8]

Nordiska sjuårskriget

[redigera | redigera wikitext]

Medan denna brödrafejd pågick, invecklades Erik inom konflikt tillsammans land samt Lübeck, detta således kallade Nordiska sjuårskriget (1563–1570).

Eriks estländska politik, genom vilken Danmarks samt Lübecks intressen inom Östersjöländerna motarbetades, fanns ett bidragande orsak mot även denna förveckling, såsom även ägde sin bas inom danska planer vid för att återställa unionen. Erik deltog personligen inom detta konflikt nära många tillfällen beneath år 1563, 1564, 1565 samt 1568, dock utan större succé.

han teoretiserade visserligen många inom krigskonsten, dock hans befallningar plats mot den grad orealistiska inom fråga ifall både den period samt dem tillgångar likt fanns tillgängliga för att dem ofta ej gick för att genomföra. Detta gjorde för att Erik ofta bytte befälhavare vilket ytterligare bidrog mot för att kriget mot lands ej gick i enlighet med dem uppgjorda planerna, även angående framgångar ej saknades.^[9] Erik fanns dock ett tämligen skicklig organisatör, samt kämpade på grund av för att modernisera sina trupper.

Förhållningsorderna till erövrade områden plats för att befolkningen mot enstaka start skulle behandlas tillsammans mildhet, samt fås för att svära trohet mot landet. ifall dem vägrade skulle dem dock kämpa ihjäl, alternativt deporteras mot landet samt ersättas tillsammans troget folk.

Till havs vann den svenska flottan flera viktiga segrar samt kunde beneath stora delar från kriget dominera Östersjön.

Misstänksamhet samt planer vid giftermål

[redigera | redigera wikitext]

Eriks förfarande mot Johan blev ödesdigert.

Erik misstänkte för att denne orsakat sig hat ifrån högadel, vilket plats besläktad tillsammans Johan. Hans bekymmer visade sig inom hans beteende mot Nils Sture.^[10] i enlighet med Erik Gustaf GeijersSvenska folkets historia skulle han inom denne sett den ljushårige man, vilket denne – kvar i enlighet med Geijer – inom stjärnorna utläst skulle störta honom ifrån tronen.

Denna teori besitter inget stöd inom samtida källor. Sture dömdes, efter för att äga deltagit inom en misslyckat försök för att inta Bohus fästning, till högförräderi mot döden från Höga kommitté.

Västerås domkyrka

Höga kommitté plats ett överdomstol liksom Erik inrättat 1561, närmast vilket ett förvaltningsdomstol, dock vilket övergått mot en förföljelsemedel inom hans grabb, tillsammans med Jöran Persson likt anklagare. Nils Sture benådades dock dock fick hålla en skymfligt järnvägsfordon genom Stockholms gator (15 juni 1566). en par dagar därefter skickades Sture såsom Eriks ambassadör inom friarärenden mot Lothringen.^[10]

Efter sina inledande misslyckade friarförsök hos Elisabet ägde Erik vänt sina blickar mot Maria Stuart, kanske till för att utöva utpressning mot Elisabet.

Hans giftermålsförslag mot hon främjades från Per Brahe samt Charles dem Mornay inom start från 1562, dock då framgången ej följde dem, öppnade Erik inom juli 1562 giftermålsunderhandlingar tillsammans med prinsessan Kristina från Hessen. Då dessa inom månad 1564 avbröts genom upptäckten från en från Eriks kärleksbrev mot Elisabet, anmälde han sig vilket friare hos prinsessan Renata från Lothringen, ett dotterdotter mot monark Kristian II, ej utan intention för att genom hon vinna arvsrätt mot danska länder.^[10]

Den psykiska ohälsan tilltar

[redigera | redigera wikitext]

Eriks misstänksamhet riktades ej enbart mot hans bröder samt stormän.

nära en situation dömdes numeriskt värde från kungens väktare mot döden till för att dem "på en avsides plats lagt trenne käppar inom kors samt inom mitten ställt enstaka kanna, ett kappe samt en halster". Detta gjorde kungen många otillfredsställd, eftersom denne ej kunde tänka sig något annat än för att föremålen ägde placerats var på grund av för att användas till trolldom.^[11] ovan kurera landet ägde den misstänksamma kungen spioner ute till för att fånga upp vad människor sade samt tänkte ifall honom.

detta finns kvar flera skriftliga rapporter bevarade angående vad fanns samt enstaka ägde "hört samt sett" inom sitt zon.

Genom fransmannen Dionysius Beurraeus fick Erik en i bokligt avseende god uppfostran och en bred bildning

inom enstaka dagboksanteckning ifrån kalenderår 1566 skriver Erik: "Den 22 juni tillsatte jag spejare inom husen inom Stockholm."^[11]

I Riksarkivet finns enstaka utdragen register vid "alle dem kunskapare, vilket både på denna plats nationell samt utanlands brukas". Den visar hur utvecklat Eriks spionerisystem plats.

Särskilda spioner fanns anställda hos Eriks bröder samt hos Per Brahe. inom land ägde Erik kunskapare såväl nära kungens hov likt vid hans skeppsflotta samt bland hans krigsfolk samt inom övrigt vid enstaka mängd olika platser inom landet.^[11] Kungens misstänksamhet mot dem svenska stormännen underblåstes samtidigt från hans sekreterare samt gunstling Jöran Persson.^[11] Gunstlingen fick Höga kommitté helt inom sitt våld, samt beneath dem erhålla kalenderår vilket domstolen verkade hann den döma omkring 300 människor mot döden.^[12]

Förgripelsen mot Nils Sture plats ett ren provokation mot aristokratin.

Erik greps från fruktan till arvrikets bestånd – enstaka lättförklarlig emotion hos fursten från enstaka uppkomlingsätt samt gemensam till Gustav Vasas varenda söner. Jöran Persson åtog sig för att samla bevis vid ett adelssammansvärjning liksom skulle vandra ut vid för att man liksom att vedergälla något som upplevts som fel till Stures behandling skulle störta Erik ifrån tronen.

Inför Höga kommitté anklagades inom femte månaden i året 1567 flera stormän, bland andra Nils Stures far, greve Svante Sture den yngre, ett man liksom fanns trogen mot Vasahuset. dem anklagade sattes inom fängelse inom Uppsala var ett riksdag samlades till för att fångstredskap dom ovan dem.^[10]

Den 16 femte månaden i året 1567 kom Erik, tydligen inom förvirrat tillåtelse, mot Uppsala.

Nils Stures oförmodade arrival dit den 21 femte månaden i året (medförande vad liksom troligen fanns en negativt besked då Renates giftermål tillsammans med hertig Vilhelm V från Bayern kungjordes numeriskt värde veckor senare) ökade hans förvirring. Den 22 femte månaden i året skrev han en försonligt skrivelse mot greve Svante Sture samt besökte honom den 24 femte månaden i året inom fängelse samt bad då angående förlåtelse på grund av sitt handlingssätt.

Då han antagligen ej fanns övertygad angående för att den förlåtelse liksom gavs fanns uppriktig, förlorade denne all besinning samt störtade in mot Nils Sture, såsom även fanns fånge, samt stötte ursprunglig sin dolk samt sedan en spjut inom honom. Därpå lät denne sina drabanter fullborda morden (se Sturemorden) då även Svante Sture avrättades inom sin cell.^[13]

Kung Erik flydde sedan ur staden samt gav vid vägen befallning angående för att döda dem övriga fångna herrarna.

han beordrade sedan soldaterna för att även hugga ned Beurreus såsom ilat efter på grund av för att be kungen besinna sig. Den 27 femte månaden i året påträffades Erik, maskerad samt kvar förvirrad, inom Odensala socken. Småningom blev denne lugnare samt bad då både Gud samt människor ifall förlåtelse. han sökte försoning tillsammans med dem blev dödad släktingar samt Sveriges övriga adel samt befallde biskoparna (augusti 1567) för att uppmana människor för att genom förböner avvända himmelens straff.

beneath Eriks svaghetstillstånd tog rådet ovan styrelsen från landet, befriade Johan ut straff samt dömde Jöran Persson mot döden. Denna dom verkställdes dock ej från fruktan till hur Erik skulle reagera då denne blev frisk.^[14]

Giftermål beneath olycksåret

[redigera | redigera wikitext]

Under detta kalenderår, inom juli, gifte sig Erik, mot ett start inom tysthet, tillsammans sin frilla Karin Månsdotter, enstaka knektdotter såsom 1565, nära 15 års ålder, upptagits inom hans hov samt väckt ett äkta, djup älskade hos honom.

således tidigt likt 1561 ägde denne fått både rådets samt riksmötets välsignelse för att erhålla autentisk vem han ville, adlig alternativt oadlig. Mot slutet från sommaren 1567 – "olycksåret", likt Erik kallade detta – återföll Erik inom psykisk ohälsa. detta yttrade sig ej våldsamt, utan mera genom fixa idéer; t.ex. trodde han för att hans broder Johan fanns monark samt denne egen avsatt.^[14]

Tillbaka mot verkligheten

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att beneath vintern 1568 äga legat inom fält mot danskarna, likt beneath den allmänna förvirringen inom riket trängt in inom Östergötland, återfick Erik vid våren krafter samt sitt "gamla sinne".

Erik skänkte åter sitt att vara berusad eller övermättad tillit åt Jöran Persson, förklarade dem män likt ägde mördats inom Uppsala skyldiga, återkrävde från deras släktingar valuta samt dylikt såsom denne lämnat inom försoning, samt började prata inom hotfull ton mot Johan. Eriks stränga, dock vid team stödda tillvägagående mot adeln då denne fordrade för att dem skulle fullgöra sina ansvar för att utföra rusttjänst, (hans 1563 upptagna räfst efter dem frakt likt adeln tillägnat sig nära reduktionen ifrån kyrkan ägde redan avlägsnat aristokratin), sturemorden samt Eriks beneath kalenderår 1568 åter vaknande tyranniska böjelse ägde gjort honom impopulär bland inflytelserik kretsar.^[14]

Bröderna tar över

[redigera | redigera wikitext]

Det högtidliga andra bröllopet tillsammans Karin inom Storkyrkan den 4 juli 1568 samt hennes därpå nästa ceremoni för att kröna någon likt drottningKatarina blev droppen likt fick bägaren för att rinna ovan, samt den 5 juli 1568 startade upproret.

dem mördade herrarnas släktingar förenade sig tillsammans med hertig Johan, vars maka Erik tvingats (februari 1567) lova för att utlämna mot tsarIvan den förskräcklige på grund av fredens bevarande (ett löfte denne dock senare försökte förhandla bort), samt likt tillsammans tillsammans med Eriks yngste broder, hertig Karl, 12 juli 1568 höjde upprorsfanan.

Den 29 september identisk kalenderår gav sig Erik, övergiven från varenda sina släktingar samt förrådd från sitt människor, vid slottet Tre Kronor inom huvudstaden, fången åt sina bröder.^[14]

Avsatt samt fängslad

[redigera | redigera wikitext]

En riksdag förklarade 1569 för att Erik XIV samt hans ätt tappat bort eller missat sin riktig mot Sveriges topp samt för att Erik skulle behållas "i fängslig, dock tillbörlig samt prinslik förvaring".

han hölls därefter fången vid slottet Tre Kronor (september 1568–juli 1570), Åbo slott (juli 1570–4 augusti 1571), Kastelholms slott (augusti-november 1571), Gripsholms slott (november 1571–juni 1573), Västerås slott (juni 1573–hösten 1574) samt Örbyhus slott (hösten 1574–februari 1577).^[14] beneath fängelsetiden återföll Erik emellanåt inom psykisk ohälsa.

Anledningen mot detta täta ombytet från vistelseort nedsänkt inom dem sammansvärjningar mot Eriks förmån, liksom period efter ytterligare (1569, 1574, 1576) upptäcktes samt såsom väckte bekymmer samt kraftfull misstänksamhet hos Johan, vilken efterträtt Erik vid tronen. Denna bekymmer yttrade sig än mer påtagligt inom Johans senare beslut för att Erik måste dö, något han redan inom januari 1572 på grund av sin broder Karl framhöll fanns nödvändigt.

inom flera nästan lika lydande skrivelse (1573, 1574, 1575, 1577) gav denne Eriks fångvaktare utförliga instruktioner ifall hur denne skulle dödas ifall försök gjordes för att befria honom, samt 10 mars 1575 underskrev numeriskt värde riksråd (däribland Bengt Gylta) samt dem förnämsta prelaterna ett formell dödsdom ovan Sveriges tidigare regent.^[15]

Eriks död

[redigera | redigera wikitext]

Den 26 månad 1577 dog Erik inom sitt fängelse vid Örbyhus slott.

Författare ifrån slutet från 1500- samt ifrån 1600-talet äger dock ingenting märkligt för att informera ifall Eriks död.^[16]

Det existerar Samuel von Pufendorf ("Continuirte einleitung", tr. 1686) liksom blev den inledande vilket inom tryck nämnde för att Johan beordrat Eriks avrättning medelst gift. Antagligen hämtade han uppgiften ur Johannes Messenius' "Scondia illustrata", vilket då endast fanns tillgänglig inom manuskript, samt såsom även innehåller uppgiften angående för att detta skall äga varit förgiftad ärtsoppa, tillredd från Filip Kern.

Erik blev fången hos sina bröder Johan och Karl den 29 september 1568 och blev därefter avsatt som Sveriges kung den 26 januari året därpå (1569)

Maträtten ärtsoppa får dock betraktas likt obevisbar tradition. dem flesta forskare ifrån 1700- samt 1800-talen vidhöll senare denna arbetsuppgift. Senare författare ansåg trots detta – vissa vid bas från dem skriftliga källorna, andra från medicinska skäl – för att Erik dött enstaka naturlig död.

Erik begravdes ursprungligen inom en nedsänkt gravvalv såsom sedan blev igenmurat.

enstaka text placerades vid väggen tillsammans med texten inom modern översättning: "Makten gick ifrån mig samt tillföll min broder, ty sålunda ägde herren bestämt."^[17]

Vid ett gravöppning, vars initiativ plats taget från dåvarande landshövdingen från Västmanland Ragnar Casparsson, beneath ledning från anatomiprofessorn Carl-Herman Hjortsjö samt tidigare riksantikvarien Martin Olsson nära 400 kalenderår senare (påbörjad den 20 januari 1958), gjordes ett analys från Eriks kvarlevor var man hittade avgörande mängder arsenik.

Efter för att äga utfört grundlig textilhistoriska, kemiska samt medicinska analyser kom man fram mot för att "fynden inom sin totalitet ger … fullt stöd på grund av antagandet för att Erik XIV blivit förgiftad tillsammans arsenik".

Eriks kvarlevor förvaras inom ett sarkofag inom Västerås domkyrka, var dem placerades efter äga grävts upp 1782. nära gravöppningen 1958 upptäcktes för att fötterna ägde åtskilts ifrån benen, på grund av för att kroppen skulle behärska rymmas inom den nya kistan likt plats på grund av kort.^[18][19]

Person samt eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

En renässansfurste

[redigera | redigera wikitext]

Erik fanns rikt begåvad, samt hans naturliga anlag ägde utvecklats genom ett synnerligen god uppfostran.^[20] en franskt sändebud nära hans hov skildrade honom vid nästa vis:

”

Konungen från land existerar ett många fin furste, välväxt samt märkvärdigt begåvad samt händig till allting. Utom sitt modersmål talar han förträffligt tyska samt latin samt ganska utmärkt franska. han existerar många hemma inom historien, massiv matematiker samt ganska god musiker. denne fattar många enkel vilket man framställer, svarar träffande samt snabbt samt finner stort nöje inom för att samspråka tillsammans med dem, liksom förstå för att prata ifall höga samt viktiga domstol. Ganska ofta säger denne emot, tydligen till för att förbättrad lära uppleva deras fyndighet samt omdöme.[20]

„

Framför allt fanns Erik enstaka skönhetsälskande natur, samt hans talang nedsänkt åt detta estetiska hållet.

Hans åtta år som regent utmärktes av flera stora och viktiga yttre händelser, som förvärvet av Estland och det nordiska sjuårskriget (1563-1570)

denne njöt från vacker konstverk, målade egen samt spelade luta. en vittnesbörd angående hans praktälskande konstsinne existerar inredningen från Kalmar slott. Ryktbara existerar även hans gobelänger tillsammans med teman ifrån Sveriges fornhistoria.^[20] denne omtyckt även trädgårdsarbete, vilket han ägnade sig åt vid lediga stunder.

detta växthus denne lät anlägga vid Södermalm blev berömt även inom utlandet. var odlades bland annat vindruvor samt pomeranser. Kungen ägde även många nöja från sitt "fåglehus" nära Uppsala slott. Erik XIV fanns kreditkort sagt enstaka representant till den skönhetsälskande tidsriktning såsom kallas renässansen.^[20]

Författarskap samt inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Eget författande

[redigera | redigera wikitext]

Under fångenskapen, vilken Karin Månsdotter delade mot juni 1573, sysselsatte sig Erik tillsammans litterära arbeten.

denne utförde enstaka (numera förlorad) översättning från Johannes MagnusSvea samt Göta krönika samt fortsatte tillsammans med sina latinska dagboksanteckningar (de såsom något som har transporterats eller flyttats beneath fångenskapen existerar dock samtliga förlorade).

Dessutom skrev Erik bland annat grundlig noteringar inom marginalerna samt vid otryckta ark inom en exemplar från Sabellicus' "Opera omnia", delvis tillsammans ett spetsig träpinne samt sotvatten.

Dessa noteringar, såsom förvaras inom Kungliga biblioteket inom huvudstaden, gick mot större sektion ut vid för att försvara hans regeringsåtgärder samt rätten mot kronan på grund av dem unge Karin fött honom. inom såväl Sabellicus' Opera vilket inom en exemplar från Strabons "De situ orbis" (i Kungliga Vetenskapsakademiens bokhylla inom Stockholm) besitter Erik dessutom gjort ett mängd teckningar (jämför vidstående numeriskt värde figurer), "måhända dem äldsta från någon bevisligen svensk konstnär" (Ahlqvist).

Däremot existerar Erik ej författare mot dem numeriskt värde psalmer (nr 180 inom 1819 års psalmbok, Beklaga från allt sinne samt nr 373 O Gud, vem skall jag klaga inom densamma) samt den kärleksvisa ("Väl existerar den, liksom vitt ifrån höga klippor" etc.), vilka länge tillskrivits honom.^{[källa behövs]}

Skönlitterära skildringar

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV besitter skildrats en antal gånger inom litteraturen.

Detta inkluderar följande:

Förhållanden samt barn

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV:s älskarinnor

[redigera | redigera wikitext]

Erik ägde flera älskarinnor innan denne gifte sig, således kallade frillor, varav Agda Persdotter nämndes redan beneath Kalmartiden.

Erik XIV, född 13 december 1533, död 26 februari 1577, svensk kung 1560–68, son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen–Lauenburg

Hans små människor tillsammans med Agda Persdotter anförtroddes systern Cecilia Vasa, hos vilken Karin Månsdotter inom tidig ålder arbetade. Mellan hans förhållande tillsammans med Agda samt före hans förhållande tillsammans med Karin Månsdotter ägde han enstaka hel samling frillor boendes samtidigt nära hovet; dem blev kollektivt kända beneath namnet Frillohopen.

Barn

[redigera | redigera wikitext]

Barn tillsammans Karin Månsdotter:

1. Sigrid (1566–1633), förklarad legitim genom äktenskapet
2. Gustav (1568–1607), född inom äktenskapet
3. Henrik (1570–1574), född efter avsättningen
4. Arnold (1572–1573), född efter avsättningen

Barn tillsammans med frillan Agda Persdotter:

1. Virginia Eriksdotter (1559–1633) 1585 alternativt 1586 gift tillsammans med den svenske frälsemannen landshövdingen Håkan Knutsson grabb (död 1633).
2. Constantia Eriksdotter (1560–1649) G.m.

   kammarjunkaren Henrik Frankelin (d. 1610)

3. Lucretia Eriksdotter (1564–1574) dog ung.

Barn tillsammans frillan Karin Jakobsdotter:

1. ett unge vars namn man ej känner. Barnet begravdes tid 1565.

Anfäder

[redigera | redigera wikitext]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Erik XIV vid kopparstick ca 1560, sannolikt från Frans Huys.

• Erik XIV 1561 från Domenicus ver Wildt.

• Erik XIV vid gravyr ifrån 1561.

• Erik XIV.

  konstverk från Domenicus ver Wildt.

• Erik XIV ifrån ca 1565 från Domenicus ver Wildt.

• Paradrustning liksom levererades mot Erik XIV 1562. Tillverkad nära Arbogas vapenfaktori samt dekorerad inom Antverpen från guldsmeden Eliseus Lieberts efter förlagor ifrån den franske konstnären Etienne Delaune. Finns vid Livruskammaren.

• Erik XIV:s paradsköld gjord inom stål 1562.

  Dekorerad tillsammans med krigande Amazoner.

• En från Eriks näsdukar tillsammans hans vapensköld samt initialer 'E R' på grund av Ericus Rex - Kung Erik. i enlighet med sägnen existerar fläckarna blod ifrån Sturemorden.

• Mynt ifrån 1564.

• Erik XIV:s vapensköld, var Norges samt Danmarks vapen besitter tagits upp.

• Erik XIV från okänd konstnär.

• Erik XIV, 1600-tal.Erik

• Kung Eriks sarkofag inom Västerås domkyrka (här tillfälligtvis utan regalierna ovanpå liksom Gustav III lät flytta hit ifrån broderns grav inom Uppsala^[21]).

• Erik XIV samt Karin Månsdotter, ett konstverk från Georg von Rosen ifrån 1871, såsom även visar Jöran Persson.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Erik XIV inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
• Carlqvist, Knut (1996). Kung Erik från folket.

  Stockholm: Timbro. ISBN 91-756-6285-X 

• Grundberg, Malin, Ceremoniernas auktoritet. Maktöverföring samt genus inom Vasatidens kungliga ceremonier, Nordic Academic Press, 2005
• Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa, Prisma, 2005.
• Andersson, Ingvar, Erik XIV, Wahlström samt Widstrand, 1948.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]