Hur fungerar välfärdssystemet i det förindustriella samhället
Välfärdssamhälle
Ett välfärdssamhälle alternativt enstaka välfärdsstat existerar en samhälle var staten tar en stort ansvar på grund av befolkningens alternativt medborgarnasvälfärd. Begreppet existerar mångtydigt, detta önskar yttra detta saknas enighet kring enstaka entydig definition.
Under den industriella revolutionen skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städernaTermen är kapabel inom nära fras avse själva nationalstaten, dock används även inom enstaka snävare fras likt avser offentliga samt ofta statliga (därav termen välfärdsstat) välfärdssystem vilket syftar mot för att hantera sociala risker samt bekymmer, såsom socialförsäkringar samt tillhandahållande från bidrag, vård, vård, social service samt kurs.
inom välfärdsstater omfördelar staten tillgångar ovan samhällsmedlemmarnas livscykel samt på grund av ökad lika rättigheter. Betydelsen från privat stödgivning samt välgörenhet ifrån mot modell släkt, välgörenhetsorganisationer samt arbetsgivare existerar inom utbyggda välfärdssamhällen begränsad.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Trots för att välfärdsstat existerar en etablerat samt viktigt term inom socialpolitikens zon, saknas detta enighet angående ett entydig definition från begreppet.
ett välfärdsstat är kapabel gestalta sig vid olika sätt dock vissa gemensamma drag förmå urskiljas.
Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhälletett välfärdsstat existerar ett stat inom enstaka nationalstat liksom tar en kollektivt ansvar på grund av medborgarnas alternativt befolkningens sociala välfärd, erbjuder ett grundlig demokrati samt enstaka viss nivå vid levnadsstandard. inom ett välfärdsstat erbjuder staten en välutvecklat kollektivt riskhanteringssystem samt någon form eller gestalt från offentligt tjänstesystem.
Landet bör även upplevas likt stabilt samt nå enstaka viss nivå från demokrati på grund av för att behärska kallas välfärdsstat. i enlighet med vissa definitioner bör enstaka välfärdsstat säkerställa samt garantera den enskilda individens behov samt producera enstaka bas på grund av enstaka samhällsgemenskap inom vilken varenda invånare äger enstaka social delaktighet.[1]
Inom socialpolitiken existerar sociala risker samt sociala bekymmer centralt.
Välfärdsstatens arbetsuppgift existerar för att skydda medborgarna alternativt befolkningen ifrån dem. ett social fara innebär enstaka situation var ett individ ej förmår försörja sig egen samt således blir beroende från hjälp ifrån andra hjälp på grund av för att överleva samt behärska nå enstaka allmänt godkänd lägsta nivå vid levnadsstandard.
modell vid sociala risker existerar arbetslöshet, graviditet, sjukdom, ohälsa alternativt ålderdom.
I en välfärdsstat är det staten som har det huvudsakliga ansvaret för människornas välfärd, medan alternativa stödgivares (till exempel familj, välgörenhetsorganisationer och arbetsgivare) möjligheter att stödja är begränsadeBegreppet sociala bekymmer går grabb inom grabb tillsammans med sociala risker. en socialt bekymmer kunna beskrivas såsom risksituationer vilket bedömts såsom särskilt hotfulla alternativt problematiska utifrån en samhälls- alternativt individperspektiv. Sociala bekymmer är kapabel existera förknippade tillsammans med individers karaktärer samt beteenden var mot modell missbruk existerar en vanligt förekommande problem.[1]
Begreppet besitter kritiserats till för att artikel otydligt samt fästa på grund av massiv vikt nära statens roll till mänskligt välbefinnande.
detta besitter bidragit mot för att term såsom välfärdssamhälle alternativt välfärdsregim besitter använts liksom synonymer mot välfärdsstat.[1]
Nationalencyklopedin definierar välfärdsstat liksom ett nationalstat var detta offentliga ansvaret på grund av medborgarnas välfärd existerar grundlig. Välfärdsstatens övning existerar vidare för att omfördela tillgångar mellan livets olika skeden samt även mellan olika samhällsklasser.
Särskilt stöd erbjuds åt dem människor såsom löper massiv fara för att drabbas från olika sociala bekymmer samt risker. inom enstaka välfärdsstat existerar detta staten vilket äger detta primära ansvaret till människornas välfärd, medan alternativa stödgivares (till modell släkt, välgörenhetsorganisationer samt arbetsgivare) möjligheter för att stödja existerar begränsade.[2]
Eftersom den engelska termen welfare kunna betyda såväl välfärd, socialt skydd liksom socialpolitik, är kapabel den engelska termen welfare state helt enkelt betyda enstaka stat såsom bedriver socialpolitik.
I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerardetta kunna bidra mot förvirring kring definitionen från begreppet vid svenska, var välfärd ej existerar synonymt tillsammans med socialt skydd alternativt socialpolitik.[1]
Begreppets ursprung
[redigera | redigera wikitext]Den brittiske historikern Asa Briggs menar för att detta myntats beneath andra världskriget från den engelske ärkebiskopen William Temple, var welfare state (svenska: välfärdsstat) användes likt motsats mot warfare state (svenska: krigsstat) inom form eller gestalt från Nazityskland.[källa behövs] Den österrikisk-brittiske nationalekonomen Friedrich von Hayek menar dock för att detta äldre tyska begreppet Wohlfahrtsstaat existerar detta ursprungliga.[källa behövs] uppenbart existerar dock för att idéerna såsom liknande vuxit fram inom Preussen beneath andra halvan från 1800-talet.[källa behövs]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Företeelsen för att ett stat månar angående sin befolkning existerar känd genom all historien.
Ren samt skär statsnytta kräver för att ett stat försöker lindra effekter från svält samt andra katastrofer. Den babyloniska kungen Hammurabi, vilket levde vid 1700-talet f.Kr., existerar mot modell känd på grund av för att äga strävat efter för att ordna samhället sålunda för att detta skulle bli tryggt för att leva i.[3]
Flera från dem större världsreligionerna förespråkar vård ifall dem fattiga.
inom landet tog detta sig formulering inom fattigvård inom 1686 års kyrkolag.
Otto von Bismarck, socialstaten samt sociallagstiftning
[redigera | redigera wikitext]Teorin angående välfärdsstaten tillskrivs nationalekonomenGustav von Schmoller ifrån Tyskland beneath Bismarcks mandatperiod. Otto von Bismarck existerar den vilket inledningsvis fört fram förslag angående en socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung).
Detta skedde 1878. Hans förslag innehöll olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet samt åldersarmod, detta önskar yttra ett slags ålderspension till behövande. Försäkringarna skulle artikel statligt kontrollerade samt Bismarck använde mot samt tillsammans med termen statssocialism angående sitt förslag (Staatssozialismus).
Delar från förslaget fick denne ej igenom, dock sjukförsäkring infördes 1883 samt olycksfallsförsäkring 1884. tid 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- samt invaliditetsförsäkring.[4] Därmed blev detta preussiska kungariket inom kejsardömet Tyskland föregångare inom socialförsäkringsområdet.[källa behövs]
Storbritannien samt land före samt beneath inledande världskriget
[redigera | redigera wikitext]I Storbritannien plats den liberale premiärministern David Lloyd George beneath år 1905-1916 drivande kraft på baksidan insättning från ålderspension, arbetslöshetsförsäkring samt stöd mot sjuka samt handikappade.
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industriDessa reformer kallades till liberala reformer (Liberal reforms). beneath identisk period infördes folkpension inom landet.
Den moderna välfärdsstatens framväxt
[redigera | redigera wikitext]Barnbidraget något som har transporterats eller flyttats fram från detta socialistiska Fabian samhälle. Grundtanken var fanns för att detta föddes på grund av erhålla unge.
Fabian kultur konstaterade även för att fattiga personer tenderade för att äga fler unge än välbeställda.[5] Denna tanke något som har transporterats eller flyttats 1934 in inom svensk argumentation genom boken Kris inom befolkningsfrågan från Alva samt Gunnar Myrdal.
Det moderna välfärdssamhället
[redigera | redigera wikitext]Välfärdssamhället besitter utvecklats olika inom olika länder beroende vid vilken politisk åskådning likt dominerat.
inom grunden finns ett ideologisk samtal angående vilka rättigheter ett medborgare äger.
Den danske statsvetaren Gøsta Esping-Andersen äger analyserat tre olika typer från välfärdsstater:
- den liberala,
- den konservativa och
- den socialdemokratiska.
Typiska exponenter på grund av typ (1) existerar USA, dock även Storbritannien, Kanada, Australien samt Nya Zeeland brukar räknas dit.
på denna plats baseras välfärden huvudsakligen vid privata försäkringar, såsom kompletteras tillsammans med behovsprövade stöd.
Det förindustriella samhället dessförinnan saknade maskiner och verktyg för storskalig produktionSkatterna inom dessa länder tenderar för att bli låga samt någon omfördelningseffekt eftersträvas ej. inom länder från typ (2), var Tyskland existerar arketypen, bygger många vid korporationer från olika stöt, organiserade genom mot modell släkt, yrken samt kyrkan. Förmånerna existerar relativt generösa, dock baseras vid tidigare inkomster samt syftar ej mot någon omfördelning.
dem nordiska/skandinaviska länderna representerar typ (3) tillsammans generösa, icke-behovsprövade förmåner samt äger även en starkt inslag från omfördelning inom sina struktur.
Hur fungerade välfärdssystemet i det förindustriella samhället? Förr så var människor knutna till den gård man ägde eller arbetade på och lönen var i stor del i form av bostad mat o kläderSkattesatserna blir därför höga inom dessa ekonomier.[6]
Den socialdemokratiska välfärdsstaten omfördelar tillgångar ifrån rika mot fattiga samt mellan livets olika skeden. inom utbyggda socialdemokratiska välfärdsstater, såsom dem nordiska, dominerar staten likt stödgivare medan familjer, välgörenhetsorganisationer, privat zon samt arbetsgivare besitter mer begränsade roller inom detta avseendet.[2]
Debatt kring välfärdssamhället
[redigera | redigera wikitext]Det råder delade meningar ifall hur massiv ansvar staten bör ta.
Vissa menar för att ett massiv stat existerar ineffektiv samt byråkratisk samt begränsar medborgarnas alternativt befolkningens frihet samt valmöjligheter. andra anser för att staten bör ta en större ansvar på grund av befolkningens välfärd genom socialpolitik, särskilt inom avsikt för att minska ojämlikhet. detta finns även dem såsom pekar vid negativa effekter mot resultat från för att människan undantas eget ansvar på grund av den egna livssituationen.Vissa pekar även vid för att enstaka massiv välfärdsstat tenderar för att underminera familjernas samt dem civila gemenskapernas roll inom samhället.[1]