Där det behövs regler och lagar

Det svenska rättsväsendet samt dess myndigheter arbetar till den enskildes säkerhet samt säkerhet inom samhället.

Rättssamhället

För för att människor bör känna till vad dem får samt ej får utföra måste oss äga olika regler, bestämmelser samt lagar.

De fyra grundlagarna utgör ramverket på grund av varenda andra lagar.

1. Regeringsformen

Regeringsformen talar angående hur land bör styras. Lagen innehåller dem viktigaste bestämmelserna på grund av statschefens, riksdagens, regeringens, domstolarnas samt myndigheternas roller. Denna grundlag existerar den äldsta samt även den maximalt grundlig.

Den skrevs inledande gången 1634 dock den senaste omskrivningen gjordes 1974. Regeringsformen inleds tillsammans med orden "All offentlig kraft inom landet utgår ifrån människor. Den svenska folkstyrelsen bygger vid fri åsiktsbildning samt vid allmän samt lika rösträtt. Den förverkligas genom en representativt samt parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse." (Regeringsformen 1 kap.

1 §)

2.

Vem bestämmer om dem, och med vilken rätt? Här kan man kort berätta om riksdagen, riksdagsledamöternas arbete och att våra lagstiftare är demokratiskt valda av

Successionsordningen

Successionsordningen existerar ifrån 1810 samt reglerar tronföljden. Lagen säger för att statschefens äldsta unge, liksom kallas prins alternativt prinsessa, bör ta ovan den dygn då statschefen dör. Läser man lagtexten ser man även för att statschefen kallar sig egen på grund av "vi" samt ej på grund av "jag".

3. Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen skrevs 1949 samt handlar ifall tryckfriheten samt vem liksom bör ett fåtal studera allmänna handlingar.

4.

Finns det någon verksamhet där det inte alls behövs regler? Diskutera lagar

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagens senaste utgåva existerar ifrån 1991 samt kompletterar tryckfrihetsförordningen. Lagen reglerar inom inledande grabb vilket dem s.k. "etermedierna" (radio, tv, internet) får yttra. Läs mer inom avsnittet ifall Medier samt överföring >

Varför existerar då grundlagarna därför viktiga?

Jo, dem ligger mot bas till andra lagar samt skapar ramverket till hur landet bör styras. på grund av för att garantera detta ramverk därför för att ingen bör behärska utföra ett "statskupp" efter en omröstning, kunna lagarna ej ändras hur liksom helst.

För för att ändra enstaka grundlag behövs normalt för att riksdagen fattar identisk beslut numeriskt värde gånger (det finns undantag).

detta måste även behållas en allmänt omröstning mellan besluten. Regeln existerar även mot på grund av för att staten ej bör fatta alltför snabba beslut.

Den ytterligare betänketiden ger möjligheter till varenda för att noga reflektera lagändringen.

I princip finns detta sedan tre ytterligare slags lagar. Offentlig korrekt gäller mellan staten samt den enskilde medborgaren. Civilrätten behandlar förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag alternativt mellan privatpersoner samt företag. Straffrätten beskriver vilket likt räknas likt förbrytelse, t.ex.

rån, misshandel samt ekonomiska brott.

I landet existerar detta riksdagen liksom beslutar ifall vilka lagar likt bör finnas. Regeringen ser mot således för att lagförändringarna blir kända. mot sin hjälp besitter dem domstolarna samt polisen.

Sedan existerar detta olika lagkunniga såsom tolkar lagarna samt ger förslag vid förändringar. Medborgarna existerar dem liksom måste följa lagarna.

Polisens roll likt myndighet existerar för att titta mot således för att lagarna följs. Polisen styrs från Rikspolisstyrelsen. längst bort ner inom organisationen finns lokala närpoliser.

Tillsammans bör dem förhindra samt försvåra brottslig aktivitet. dem måste därför övervaka medborgarna samt ingripa då detta behövs.

En ytterligare arbetsuppgift polisen besitter existerar för att hjälpa medborgarna tillsammans med kunskap samt service. dem sköter t.ex. utfärdandet från vissa tillåtelse, resehandling, m.m.

Polisens samlade tillgångar räcker dock ej mot på grund av för att ta grabb varenda förbrytelse såsom begås.

Polisen måste därför rangordna vissa förbrytelse. Detta debatteras ofta inom massmedierna var detta diskuteras vilka förbrytelse såsom beivras, vem såsom grips samt vid vilka grundläggande principer eller fundament.

Även lagbrytarnas straff debatteras flitigt.

För personer vilket blivit utsatta på grund av förbrytelse finns Brottsoffermyndigheten samt Brottsofferjouren. dem ställer upp tillsammans stödpersoner samt juridisk hjälp till den vilket blivit påverkad. detta finns även olika organisationer tillsammans med sådan aktivitet till drabbade medlemmar.

enstaka ytterligare statlig myndighet likt arbetar tillsammans med rättsfrågor existerar Brottsförebyggande rådet (Brå).

Domstolarna

I land finns numeriskt värde olika slags domstolar: allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar.

Allmänna domstolar

Allmänna domstolar dömer inom ärenden liksom gäller civilrätten, alltså förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag alternativt mellan privatpersoner samt företag.

detta finns tre olika nivåer alternativt instanser vilket behandlar målen: tingsrätten, hovrätten samt Högsta domstolen (HD).

Tingsrätten existerar den inledande instansen inom en syfte. Tingsrätten finns vid flera orter runt ifall inom landet samt hanterar dem flesta målen. Rätten består från ett domare samt tre lekmannadomare, vilka existerar utsedda från kommunens beslutande organ.

Nämndemännen bör artikel vanliga medborgare tillsammans sunt förnuft. detta finns även ett tingsnotarie samt ett sekreterare.

Hovrätten finns representerad vid sex platser inom land samt dömer inom dem fall såsom överklagats ifrån tingsrätten. Överklagan sker ifall åklagaren alternativt försvararen inom en fall ej existerar tillfreds tillsammans med tingsrättens dom.

Hovrätten äger fler jurister inblandade inom fallet på grund av för att försöka utröna ett dom vilket supportas inom lagen.

Högsta domstolen kallas oftast bara HD samt väljer ut syfte vilket överklagas ifrån hovrätten. dem fall vilket tas upp existerar sådana likt anses artikel prejudicerande (vägledande) samt ligger mot bas på grund av framtida lagtolkningar.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna dömer inom ärenden kring offentlig korrekt.

Detta gäller ärenden mellan staten alternativt kommunen samt den enskilde medborgaren. detta är kapabel handla ifall en ärende likt man tycker för att ett myndighet hanterat vid fel sätt alternativt liknande.

Även dessa domstolar besitter tre nivåer: länsrätten, kammarrätten samt regeringsrätten. Principerna på grund av vilka fall likt tas upp inom dem olika instanserna existerar densamma vilket på grund av dem allmänna domstolarna.

dem vanligaste målen existerar skattemål, socialförsäkringsmål, byggnadsmål (t.ex. bygglov), uppgift ifall socialbidrag, körkort samt rättslig granskning i enlighet med kommunallagen. Förvaltningsdomstolarna tar dessutom upp fall vilket rör vård från ungar, missbrukare samt mentalt sjuka.

För för att en fall bör tas upp inom högre instans behövs s.k.

prövningstillstånd. detta betyder för att fallet måste anses existera prejudicerande. detta förmå även finnas anledning för att ge sådant status angående domen förefaller felaktig.

Övriga ärenden

Alla ärenden går ej mot domstol. detta existerar vanligt för att dem tvistande parterna kommer överens ifall förlikning innan fallet hamnar inom domstolen.

Förlikning innebär för att båda parterna kommer överens angående hur tvisten bör lösning.

Anledningen mot för att man utför sådana uppgörelser är kapabel existera flera, dock ett betydelsefull aspekt existerar för att ett domstolsprocess är kapabel bli väldigt dyr.

Förutom domstolarna finns sedan även "specialdomstolar", mot modell hyres- samt arrendenämnderna. inom vissa fall går detta även för att vända sig mot Europadomstolen.

LÄS MER:Regler samt lagar

LÄS MER: Rättssystemet samt domstolarna

LÄS MER: Sveriges politiska struktur - därför styrs Sverige

LÄS MER:Det svenska rättssystemet

PODCAST:Från förbrytelse mot straff

PODCAST: Lagstiftningen inom landet - ifrån förslag mot lag

Normer, värderingar samt lagar

Ett samhälle definieras ofta liksom enstaka samling individer liksom lever tillsammans vid en strukturerat sätt.

dock till för att detta bör fungera måste detta finnas regler likt beskriver hur detta bör vandra till.

För allt socialt liv finns olika regler såsom styr vilket man förmå utföra, bör utföra samt får utföra. Normer existerar allmänna regler liksom handlar angående vårt uppförande. dem existerar oftast ej nedskrivna.

modell vid normer existerar etikettsregler, för att passa tider samt ej ljuga.

Värderingar handlar å andra sidan angående vilket oss anser existerar en utmärkt uppförande, snarare än hur man ej bör göra.

Lagar är nedskrivna regler på grund av vilket liksom existerar tillåtet samt ej tillåtet. Den liksom bryter mot ett team begår lagbrott. Vissa lagbrott existerar otillåtna dock knappast straffbara, t.ex för att vandra ovan vägen mot rött ljus.

dock dem flesta lagarna medför straff på grund av varenda liksom bryter dem.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilket existerar detta svenska rättsväsendets primära syfte?
    
2. Nämn några från dem myndigheter såsom ingår inom detta svenska rättsväsendet.
    
3. Vad innehåller regeringsformen samt varför existerar den därför viktig?
    
4. Hur förmå Sveriges grundlagar ändras samt varför existerar denna process speciell?
    
5. Beskriv hur Brottsoffermyndigheten samt Brottsofferjouren hjälper människor liksom äger blivit utsatta till brott.
    
6. Vilken övning äger dem allmänna domstolarna inom Sverige?
    
7. Beskriv skillnaden mellan allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar.

Fundera på:

1. Varför existerar detta viktigt för att detta finns enstaka process tillsammans med numeriskt värde riksdagsbeslut tillsammans en riksdagsval emellan till för att ändra inom grundlagarna?

   vilket tror ni för att detta skulle innebära angående detta fanns enklare för att ändra dem?
    

2. Fundera kring polisens roll inom samhället samt vilka utmaningar dem möter då dem bör rangordna olika förbrytelse. vilket tror ni existerar viktigt för att tänka vid då man bestämmer vilka förbrytelse vilket bör prioriteras?
    

Litteratur samt webbsidor:
Regeringens hemsida, Så styrs Sverige: http://www.regeringen.se/sb/d/109
Christer Palmquist, Hans Kristian Widberg, Millenium - Samhällskunskap A, Bonniers, 2000
Per Bergström, Möt A-kursen inom samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
Hans Almgren, Stefan Höjelid, m.fl., Reflex ABC, Gleerups, 2003
Katri Cronlund, Attityd.

Samhällskunskap A, Bonniers, 2003
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) Robert dem Vries (SO-lärare)