Hur går det för liberalerna
Liberalerna
Liberalerna (L) existerar en liberaltpolitiskt område inom land. Partiledare existerar sedan april 2022 Johan Pehrson.[7][8][9] Sedan valet 2022 existerar Liberalerna riksdagens minsta område tillsammans 4,61%.
Partiet bildades 1934 beneath namnet Folkpartiet genom ett sammanslagning från riksdagspartierna Sveriges liberala område samt Frisinnade folkpartiet.
Partiledaren Bertil Ohlin förespråkade vid 1940-talet idén ifall "fri vetenskapen om resurserhandel och finans tillsammans med socialt ansvar" samt socialliberalism liksom partiets tankesystem.
En liberal vinnarbudgetgrupp ville bli en reformvänligt alternativ mot Socialdemokraterna inom svensk politik. ifrån 1940- mot 1960-talet plats Liberalerna beneath namnet Folkpartiet mestadels detta största grupp inom den politiska mitten.
Sedan 1990-talet besitter grupp intagit enstaka klar borgerlig profil till marknadsinslag inom ekonomin, avregleringar samt privatiseringar.[10] Mellan 2004 samt 2019 ingick Liberalerna tillsammans tillsammans Moderaterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet inom den borgerligaAlliansen.[11] inom valet 2022 fick grupp 4,6 andel från rösterna samt sedan oktober 2022 ingår Liberalerna inom regeringen tillsammans tillsammans med Moderaterna samt Kristdemokraterna.[12]
Liberalerna beskriver sig såsom en liberalt idéparti tillsammans med individen inom centrum, likt genom politik verkar till för att människans valfrihet samt egenmakt ökar samt skapar förutsättningar snarare än hinder.
Liberalerna profilerar sig främst inom utbildnings-, jämställdhets-, integrations- samt invandrings- samt Europafrågor.
Liberalerna äger traditionellt sitt starkaste stöd inom storstadsområdena samt vid högskoleorter. inom riksdagsvalet 2022 fanns grupp starkast inom Stockholms kommuns valkrets följt från Skåne läns södra valkrets.[13] Statsvetare brukar ibland kalla Liberalerna till "partisystemets Hallsberg; ett väntsal på grund av partibytare", då grupp äger många svårt för att behålla sina väljare, dock samtidigt utgör nästan fanns femte väljares andrahandsval.[14]
Ideologi
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna definierar sig likt en liberalt område.
Liberalismen hävdar individens frihet samt marknadens suveränitet samt varnar till följderna från grundlig samhällsingripanden samt en högt därför kallat skattetryck. Tidigare partiledaren Bertil Ohlin ansåg dock för att staten inom enstaka fri vetenskapen om resurserhandel och finans äger ansvar på grund av dem svagaste samt sämst ställda samt för att vissa begränsningar inom den fria marknaden därför måste accepteras.
Ohlin myntade termen "socialliberalism" (jämför John Rawls politiska teorier) liksom beteckning på grund av denna politiska linje. Spänningar äger funnits inom grupp mellan ny- samt konservativa liberaler vid en sidan samt socialliberaler samt frisinnade vid den andra.
Liberalernas liberalism äger kännetecknats från en starkt betonande från fri- samt rättigheter.
Detta tog sig länge inom formulering inom den folkliga samt socialt engagerade frisinnet tillsammans med kraftfull stabilisering eller fastsättning inom frikyrka samt nykterhetsrörelse samt inom ett socialliberalism var även personer tillsammans kulturradikala drag fanns representerade. Den tidigare starka frisinnade falangen inom grupp besitter sedan 1970-talet tappat bort eller missat inom effekt, medan grupp in vid 1990-talet ägde socialpolitiska problem att diskutera såsom medicinsk hjälp samt funktionsnedsättningsfrågor liksom huvudämnen.
vid 2000-talet besitter grupp blivit mer högerliberalt samt kraftigt betonat problem att diskutera likt lärcentrum samt träning, EU samt integration. problem att diskutera liksom ofta orsakar energisk intern samtal existerar dem sålunda kallade pappamånaderna inom föräldraförsäkringen samt integritet samt brottsbekämpning, inom båda fallen vid bas från målkonflikten mellan individens frihet samt andra samhällsmål.
Med Liberalerna i regeringen tar vi ansvar för Sverige och med varje reform för viLars Leijonborg påbörjade förändringen från grupp åt motsats till vänster vid identisk sätt likt han även gjorde tillsammans med ungdomsförbundet då han vid 1970-talet valdes mot dess chef. Denna högerorientering visade sig vinnande inom 2002 års riksdagsval, då Liberalerna lyckades vinna flera moderata röster samt väckte liv inom striden ifall vilket borgerligt område likt skulle existera detta stora samt tongivande grupp.
Vändningen mot ett mer renodlat frikostig linje fortsatte beneath Leijonborgs styre samt därför även då Jan Björklund tog ovan partiledarposten. Skolpolitikens ställning förstärktes ytterligare från Björklund var förslag mot den sålunda kallade "flumskolan" blev tongivande, samt enstaka återgång mot den lärcentrum vilket fanns innan dem stora läroplansreformerna vid 1970 samt 1990-talet tillsammans en återförstatligande från skolan såsom hållbart syfte.
Även ifall sociala reformer såsom allmän a-kassa, högre ersättningsnivåer inom socialförsäkringen samt humanare flyktingpolitik föreslagits beneath senare kalenderår lagts fram till för att blidka den kvar starka socialliberala falangen, existerar högersvängen klar.
Efter januariavtalet 2019, då Liberalerna medverkade mot för att släppa igenom enstaka socialdemokratisk statsmakt, beslutades för att grupp därefter istället skulle verka på grund av enstaka färsk borgerlig regering.[15] Detta innebar även ett kursändring inom förhållandet mot Sverigedemokraterna, vilket grupp tidigare tagit avstånd ifrån.
inom november 2021 information Sabuni för att Liberalerna förmå samarbeta tillsammans med Sverigedemokraterna.[16]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enskilda föregångare
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna beräknar sin saga igen mot enskilda föregångare vid 1700-talet.[17]Anders Chydenius, församlingspräst ifrån Österbotten samt riksdagsman 1765–1766, drev fram ekonomiska avregleringar, bland annat avskaffande från detta bottniska handelstvånget, samt insättning från världens äldsta team angående tryckfrihet.
Senare slogs han på grund av sociala reformer till dem fattiga vid ruralt område inom land samt land i norden.
Det liberala grupp (1809)
[redigera | redigera wikitext]År 1809 bildades ett gruppering inom den svenska riksdagen likt kallade sig "det liberala partiet". detta existerar troligen den inledande uttalat liberala partigruppen inom världen, dock gruppen blev kortlivad.
Bland dem saker likt liberalerna nära denna period genomförde ingick den nya regeringsformen 1809, var bland annat JO-ämbetet inrättades, samt en återupprättande från tryckfrihetsförordningen efter Gustav III:s censur.
Nyliberala grupp (1868-1871)
[redigera | redigera wikitext]En från dem inflytelserik svenska liberalerna beneath 1800-talet fanns Adolf Hedin, såsom blev inflytelserik inom detta kortlivade nyliberala grupp vilket verkade inom riksdagen 1868–1871.
Folkpartiet (1895-1900)
[redigera | redigera wikitext]Ett område tillsammans namnet Folkpartiet bildades inom andra kammaren 1895.
Viktiga ämnen nära denna tidsperiod plats frihandel (avskaffande från spannmålstullarna) samt rösträttsreformer.
Liberala samlingspartiet (1900-1923)
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans tillsammans numeriskt värde andra liberala grupper inom riksdagen bildade Folkpartiet den 16 januari 1900 Liberala samlingspartiet, en riksdagsparti liksom kom för att bestå mot partisprängningen 1923.
År 1902 bildades Frisinnade landsföreningen från bland andra Sixten von Friesen, Gustav Rosén samt Karl Staaff vilket enstaka frikostig riksorganisation åt Liberala samlingspartiet. Frisinnade landsföreningen ägde sina rötter inom den därför kallade rösträttsrörelsen, vars tecken plats blåklinten samt likt därför sedan ingick inom Folkpartiets logotyp.
tid 1906 utbröt inom verkstadsindustrin enstaka grundlig arbetskonflikt, vilket inom grunden handlade ifall rätten för att artikel fackligt organiserad, nära Mackmyra då arbetsgivaren vräkte samt sparkade person som arbetar likt fanns fackligt aktiva.
Nu krävs tydliga steg för att göra liberalismen relevant och angeläget för alla med frihetliga värderingarArbetsgivarna fanns tvungna för att avsluta tillsammans med dessa metoder då dem ej fick något politiskt stöd ifrån liberalerna. Liberalen Nils Edén kallade detta "bränsle på grund av klasshat" samt "återfall inom barbariskt tyranni".[18] Både socialdemokrater samt liberaler ansåg för att föreningsrätten plats enstaka betydande sektion inom enstaka demokrati.
Partiet plats tillsammans samt införde allmän rösträtt tillsammans tillsammans socialdemokraterna liksom man regerade tillsammans tillsammans med ett kreditkort period. beneath denna period plats liberalen Nils Edén (1917–1920) statsminister. grupp stred även på grund av andra fri- samt rättigheter likt föreningsrätten.
Partisplittring 1923
[redigera | redigera wikitext]Liberala samlingspartiet delades efter stora interna stridigheter inom numeriskt värde partier 1923. Motsättningarna rörde inom många sociala problem att diskutera, främst inställningen mot en förbud mot alkohol. enstaka folkomröstning inom den frågan ägde anordnats 1922, samt förbudsanhängarna förlorade tillsammans med en par andel.
Majoriteten inom frisinnade landsföreningen fortsatte för att verka till insättning från en förbud samt motståndarna mot en förbud tågade därför bokstavligen talat ut ifrån grupp efter landsmötesbeslutet. inom riksdagen bildade dem kvarvarande liberalerna inom Frisinnade landsföreningen Frisinnade folkpartiet samt partisplittrarna bildade Sveriges liberala område, tillsammans Liberala riksdagspartiet liksom riksdagsgrupp.
Medan Frisinnade folkpartiet alltjämt spelade enstaka viktig roll inom riksdag samt statsmakt tynade utbrytarpartiet försvunnen mot ett handfull mandat.
Folkpartiet (1934 – 1939)
[redigera | redigera wikitext]Frisinnade folkpartiet samt Sveriges liberala område återförenades tillsammans tillsammans några andra mindre partier 1934 inom Folkpartiet. dem stod utanför regeringen beneath tiden fram mot bildandet från samlingsregeringen inom månad 1939.
Samlingsregering (1939-1945)
[redigera | redigera wikitext]Under andra världskriget intog folkpartiet enstaka mindre tyskvänlig hållning än regeringen inom övrigt, samt motståndet mot inskränkningarna inom dem medborgerliga fri- samt rättigheterna fanns starkast inom den folkpartistiska riksdagsgruppen.[19] tid 1944 valdes Bertil Ohlin mot färsk partiledare.
Oppositionsparti (1945–1976)
[redigera | redigera wikitext]Under Bertil Ohlins ledning växte Folkpartiet mot för att bli detta största oppositionspartiet samt inom valen 1948, 1952 samt 1956 hamnade grupp mellan 23 samt 24 andel, dock utan för att hamna inom regeringsställning. Striden kring ATP-frågan inom slutet från 1950-talet, var Folkpartiet förespråkade tjänstepension beneath frivilliga former, blev enstaka negativ vändpunkt till grupp tillsammans med minskat stöd inom valmanskåren.
År 1967 valdes Sven Wedén mot partiledare. detta förväntade maktskiftet 1968 gick ifall intet (tvärtom fick Socialdemokraterna personlig majoritet inom andra kammaren). Wedén avgick 1969 samt efterträddes från Gunnar Helén.
Under 1960-talet samt start från 1970-talet sökte Folkpartiet producera enstaka samarbetskoalition tillsammans centerpartiet, till för att vid sålunda sätt producera en kraftfullt alternativ mot dem regerande Socialdemokraterna.
en inledande steg mot sammanslagning tillsammans med Centerpartiet skedde dock 1967 då Liberala studieförbundet (LiS) slogs samman tillsammans Svenska Landsbygdens Studieförbund (SLS), likt plats knutet mot Centerpartiet, samt bildade nuvarande Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Tillsammans tillsammans Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) utgör dem båda partierna SV:s basorganisationer.
Namnet Studieförbundet Vuxenskolan valdes då enstaka statlig analys vid 1960-talet föreslog för att den kommunala vuxenutbildningen - detta såsom senare blev KomVux - skulle skötas från studieförbunden. Efter valet 1973 försökte grupp erhålla mot stånd ett partisammanslagning tillsammans Centerpartiet, vilket dock misslyckades sedan Centern sagt nej. Samtidigt skedde ett markant föryngring från partiets inflytelserik företrädare, tillsammans bland andra Per Ahlmark samt Ola Ullsten inom spetsen.
Per Ahlmark efterträdde Helén likt partiledare 1975.
Regeringsparti (1976-1982)
[redigera | redigera wikitext]Efter valet 1976 medverkade Folkpartiet mot bildandet från enstaka borgerlig trepartiregering beneath Centerledaren förnamn Fälldins ledning. Per Ahlmark, likt fanns vice statsminister inom regeringen, lämnade från personliga skäl politiken 1978 samt efterträddes från Ola Ullsten.
Folkpartiet kom för att bli detta enda område likt medverkade inom samtliga borgerliga regeringar mellan 1976 samt 1982, beneath ett period (1978–1979) inom enstaka folkpartistisk enpartiregering tillsammans Ola Ullsten liksom statsminister.
Opposition (1982–1991)
[redigera | redigera wikitext]1983 valdes Bengt Westerberg mot partiledare, sedan Ola Ullsten avgått inom svallvågorna efter en många uselt valresultat inom 1982 års omröstning.
Westerbergs inledande riksdagsval likt partiledare 1985, innebar ett märkvärd uppgång på grund av grupp samt uttrycket "Westerbergeffekten" myntades. detta plats dock detta enda riksdagsval beneath Westerbergs ledning var Folkpartiet gick fram.
Under slutet från 1980-talet bildade grupp enstaka frikostig biståndsstiftelse, Swedish International frikostig Centre (SILC), vilket främjar demokrati samt mänskliga rättigheter.[20] Denna stiftelse driver bland annat Silc förlag.
Deras väljarstöd ligger nu på 3,6 procent och Liberalerna placerar sig därmed under riksdagsspärren, vilket de har varit sedan december 2022År 1990 lades termen "liberalerna" mot partinamnet, sålunda för att detta officiella namnet blev Folkpartiet liberalerna.
Regeringsparti (1991-1994)
[redigera | redigera wikitext]Åren 1991–1994 ingick folkpartiet inom den borgerliga fyrpartiregeringen beneath ledning från Carl Bildt. Regeringen Bildt saknade majoritet inom riksdagen samt behövde stöd från fräsch demokrati, en område likt Westerberg gick mot hårt angrepp mot.
Opposition (1994–2006)
[redigera | redigera wikitext]I valrörelsen 1994 höll Bengt Westerberg chansen öppen till ett koalitionsregering mellan Folkpartiet samt Socialdemokraterna, samt efter den borgerliga valförlusten gjorde grupp även en sådant försök. då detta avvisades från Socialdemokraterna valde Bengt Westerberg för att avgå. kalenderår 1995 valdes Maria Leissner mot partiledare efter enstaka partiledarstrid mot valberedningens kandidat Bo Könberg samt den andra utmanaren Anne Wibble.
Leissner avgick dock redan efter numeriskt värde tid samt ersattes 1997 från Lars Leijonborg. Leijonborg ägde mot enstaka start svårt för att vända opinionen samt inom valet 1998 nådde grupp sin dittills sämsta notering någonsin tillsammans endast 4,7 andel från rösterna.
Inför mandatperioden 2019–2024 ombildades gruppen för att inkludera ytterligare partier, och fick då namnet Renew EuropeValet 2002 blev ett massiv succé till folkpartiet, då man tillsammans med 13,3 andel från rösterna nådde sin bästa notering sedan riksdagsvalet 1985, samt därmed blev tredjeplats största område inom riksdagen. Folkpartiets riksdagsgrupp ökade ifrån 17 mot 48 mandat.[21] Opinionsundersökning mätte mot 16 procent till FP den 26 september 2002.[22] Folkpartiet fanns större än Moderaterna inom flera opinionsundersökningar beneath slutet från 2002.[22]
Valframgången kopplas ofta samman tillsammans med detta beneath valrörelsen presenterade förslaget angående krav vid sålunda kallat "språkkrav" till beviljande från nationalitet, liksom skapade massiv uppmärksamhet kring grupp.
Mer signifikant plats moderaternas tillbakagång, orsakat från bland annat Uppdrag granskningsvalstugereportage, såsom bidrog mot ett femprocentig tillströmning från moderata väljare mot folkpartiet.
Alliansregeringen (2006–2014)
[redigera | redigera wikitext]Inför valet 2006 ingick folkpartiet inom den borgerliga samarbetskonstellationen partnerskap till land, var syftet plats för att nå en maktskifte, vilket dem även lyckades tillsammans.
Folkpartiet gick dock ned, vilket troligen delvis berodde vid enstaka dataintrångsskandal vilket uppdagades endast några veckor innan valet. Folkpartiet fick 7,5 andel (en tillbakagång tillsammans med 5,9 procentenheter). Alliansen erhöll tillsammans 48,1 procent från rösterna samt enstaka riksdagsmajoritet. Moderaterna ökade kraftigt samt anses äga tagit tillbaka flera från dem väljare dem förlorade mot Folkpartiet inom valet 2002.
från dem 349 mandat såsom finns inom riksdagen fick alliansen 178, varav Folkpartiet fick 28. Den 23 april 2007 meddelade Lars Leijonborg för att denne ej ställde upp på grund av omval vilket partiledare, en besked såsom föranleddes från för att flera länsförbund ej längre förordade honom vilket partiledare. mot fräsch partiledare valdes Jan Björklund vid hösten identisk kalenderår.
Gruppens uppgift har varit att analysera Liberalernas valresultat, dra slutsatser av det och formulera rekommendationer om hur partiet ska arbeta långsiktigt så att Sveriges liberala parti gör ett starkare valresultat i 20års valRiksdagsvalet 2010 hölls den 19 september samt resulterade inom enstaka små tillbakagång på grund av folkpartiet ifrån 7,5 procent mot 7,1 procent varvid grupp förlorade fyra platser inom riksdagen samt gick ifrån 28 mot 24 mandat. nära rekryteringen från ministrar fick Folkpartiet behålla identisk antal ministrar, samt Jan Björklund övertog även posten likt vice statsminister inom egenskap från partiledare till Alliansens näst största område.
Partiledaren ökade kraftigt sitt effekt ovan regeringen dels vid bas från vice statsministerposten dock även då denne tilldelades posten högskoleminister vilket gjorde för att den tidigare högskoleministern, folkpartisten Tobias Krantz, fick lämna regeringen.
Det skedde även omfördelningar vid andra folkpartistiska ministerstolar. Nyamko Sabuni fick dela sin brev såsom jämställdhets- samt integrationsminister tillsammans med tidigare partisekreteraren Erik Ullenhag vilket efter regeringsbildningen övertog rollen såsom integrationsminister.
Efter en tid av borgerlig positionering måste nu följa en prioritering av den egna, liberala identitetenSabuni kvarstod liksom jämställdhetsminister samt övertog även ansvaret på grund av bland annat förskolefrågor. detta departement var Sabuni tidigare fanns isolerad minister, Integrations- samt jämställdhetsdepartementet, lades ned samt posterna förflyttades mot arbetsmarknads- respektive utbildningsdepartementet. EU-ministerBirgitta Ohlsson behöll sin statsrådspost inom kontor som stödjer statsråd samt fick även sin portfölj utökad tillsammans med demokrati- samt konsumentfrågor.
Liberalerna (2015–2022)
[redigera | redigera wikitext]Inom Folkpartiet ägde detta flera gånger motionerats ifall namnbyte vid deras landsmöten samt hösten 2015 verkade även partiledningen mer öppen till en nytt namn.[23] vid landsmötet 25 november 2015 beslutades en namnbyte mot Liberalerna inom ett önskan för att framhäva partiets rötter inom upplysningstiden samt tydliggöra partiets aktuella värderingsgrund.
Svenska småpartiet Liberala grupp protesterade mot namnbytet.[24][25]
Regeringsparti (2022–)
[redigera | redigera wikitext]Efter riksdagsvalet 2022 tog Liberalerna ställe inom regeringen beneath statsminister Ulf Kristersson.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Partisymbol
[redigera | redigera wikitext]Den svenska rösträttsrörelsen startade inom Östergötland samt använde sig från dess landskapsblomma, blåklinten, liksom emblem.
Liberalerna kom senare för att nyttja identisk växtdel till för att tydliggöra partiets rötter inom rösträttsrörelsen.[26]
Medlemmar
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna äger cirka 9 800 partimedlemmar (2023), vilket existerar detta minsta bland riksdagspartierna.[27]
Partiordförande
[redigera | redigera wikitext]- Se Liberala samlingspartiet, Frisinnade landsföreningen samt Sveriges liberala område till partiordförande inom Liberalernas historiska föregångare.
Partisekreterare
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1934 samt 1953 plats titeln ombudsman på grund av den individ liksom ansvarade till identisk arbetsuppgifter liksom partisekreteraren ansvarar på grund av idag.
Den förste för att tituleras partisekreterare fanns Birger Lundström.[35]
Partistyrelse
[redigera | redigera wikitext]Partistyrelsen äger på grund av närvarande (2024) nästa medlemmar:[47]
Finanser
[redigera | redigera wikitext]Fördelning från Liberalernas inkomster 2021[48]
| Försäljning samt lotterier (7 %) |
| Statligt partistöd (87 %) |
| Övriga inkomster (0 %) |
| Medlemsavgifter (3 %) |
| Donationer (3 %) |
Liberalerna får sin största intäkt ifrån detta statliga partistödet, samt existerar detta riksdagsparti var partistödet utgör den största andelen från inkomsten (87 %).[48]
Samverkande organisationer
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna äger numeriskt värde nära samarbetande organisationer likt förmå sända ombud mot partiets landsmöte, Liberala ungdomsförbundet (LUF) samt Liberala kvinnor (LK), samt en flertal föreningar, nätverk samt förbund vilket existerar knutna mot, besitter sin bakgrund inom alternativt äger mot avsikt för att stötta samt påverka grupp.
Ungdomar
[redigera | redigera wikitext]Liberala ungdomsförbundet (LUF) existerar fristående ifrån grupp, samt agerar utifrån egna stadgar samt riktlinjer. grupp besitter dock gett dem ett särställning, genom för att inom sina stadgar ange för att dem får sända ombud mot partiets landsmöte samt äga adjungerade representanter inom partistyrelsen.
en från ombuden samt ett från representanterna bör utses från ungdomsförbundets nätverk på grund av högskolestuderande, Liberala Studenter (LS).[49]Liberala studenter existerar en nätverk från högskolestuderande inom Liberala ungdomsförbundet.
Kvinnor
[redigera | redigera wikitext]- Liberala kvinnor (LK) existerar besitter liksom LUF enstaka särställning då partiets stadgar anger för att dem får sända ombud mot partiets landsmöte samt äga adjungerade representanter inom partistyrelsen.
dem besitter dock egna stadgar samt riktlinjer.[49]
Kristna
[redigera | redigera wikitext]Kristna Liberaler existerar en nätverk på grund av kristna samt frisinnade liberaler.
Liberalerna besitter ej längre någon nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan, utan äger ersatts från nätverket Fria liberaler inom Svenska kyrkan (FiSK) vars nomineringsgrupp äger identisk namn.
Andra intressegrupper
[redigera | redigera wikitext]- Funktionella Liberaler existerar en rikstäckande nätverk på grund av funktionshinderspolitik.
- Gröna Liberaler existerar en rikstäckande nätverk på grund av miljö- samt klimatfrågor.
- Homo-, bi- samt transliberaler (HBT-liberaler) existerar en fristående förbund tillsammans med fokus vid homo-, bisexuellas samt transpersoners villkor.
- Liberala företagare existerar en rikstäckande nätverk till näringspolitiska problem att diskutera såsom syftar mot för att samla liberaler tillsammans med nyfikenhet till företagarpolitik.
Föreningen startade beneath våren 2009 samt besitter aktivitet inom flera lokalavdelningar. ordförande existerar (2011) Gunilla Gustafsson.
- Liberala seniorer existerar en rikstäckande nätverk till äldrepolitiska frågor.
Studieförbund
[redigera | redigera wikitext]Stiftelser samt fonder
[redigera | redigera wikitext]- Ohlininstitutet existerar enstaka partipolitiskt obunden stiftelse till vetenskaplig undersökning angående liberala idéer.
Stiftelsen ordnar bland annat debatter, seminarier samt utgivning från skrivna verk samt vetenskapliga rapporter.
- Karl Staaffs fond till frisinnade ändamål ger bidrag mot frisinnad press samt frisinnade politikers studier.
Media
[redigera | redigera wikitext]- Tidningen NU existerar enstaka frikostig nyhetstidning tillsammans med veckovis utgivning.
Tidningen ägs mot största sektion från grupp, via frikostig data AB.[50] Utöver Tidningen för tillfället finns detta en många stort antal tidningar liksom ej ägs från grupp dock betecknar sig liksom liberala, frisinnade liberala alternativt oberoende liberala.
- Frisinnad tidskrift existerar ett socialliberal tidskrift, likt ges ut från oberoende förening tillsammans med identisk namn Frisinnad Tidskrift.
- Liberal Debatt existerar enstaka partipolitiskt obunden idétidskrift, såsom ges ut från ett oberoende stiftelse tillsammans med identisk namn.
Internationella samarbeten
[redigera | redigera wikitext]Liberalerna utgör enstaka sektion från detta europeiska grupp Alliansen liberaler samt demokrater till Europa (ALDE) samt inom EU-parlamentet ingick dem tidigare inom gruppen tillsammans med identisk namn.
Inför mandatperioden 2019–2024 ombildades gruppen till för att omfatta ytterligare partier, samt fick då namnet Renew europe.
Likt övriga svenska riksdagspartier driver Liberalerna ett biståndsorganisation, Swedish International frikostig Centre (Silc).
Partiet tillhör Liberala internationalen medan ungdomsförbundet tillhör International samarbete of frikostig Youth(IFLRY).
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Riksdagsval
[redigera | redigera wikitext]Liberalernas påverkan inom valen mot riksdagens andra kammare 1908-1968 samt mot den nuvarande riksdagen sedan 1970.
| Val | Andel (%) | Mandat | Karta | Ref |
|---|---|---|---|---|
| 1908 | ? | 99 / 230 | ||
| 1911 | 102 / 230 | [51] | ||
| 1914 (vår) | 71 / 230 | [51] | ||
| 1914 (höst) | 57 / 230 | [51] | ||
| 1917 | 62 / 230 | [51] | ||
| 1920 | 47 / 230 | [51] | ||
| 1921 | 41 / 230 | [51] | ||
| 1924 | 28 / 230 | [51] | ||
| 1928 | 28 / 230 | [51] | ||
| 1932 | 20 / 230 | [51] | ||
| 1936 | 27 / 230 | [51] | ||
| 1940 | 23 / 230 | [51] | ||
| 1944 | 26 / 230 | [51] | ||
| 1948 | 57 / 230 | [51] | ||
| 1952 | 58 / 230 | [51] | ||
| 1956 | 58 / 231 | [51] | ||
| 1958 | 38 / 231 | [51] | ||
| 1960 | 40 / 232 | [51] | ||
| 1964 | 42 / 233 | [51] | ||
| 1968 | 34 / 233 | [51] | ||
| 1970 | 58 / 350 | [51] | ||
| 1973 | 34 / 350 | [51] | ||
| 1976 | 39 / 349 | [51] | ||
| 1979 | 38 / 349 | [51] | ||
| 1982 | 21 / 349 | [51] | ||
| 1985 | 51 / 349 | [51] | ||
| 1988 | 44 / 349 | [51] | ||
| 1991 | 33 / 349 | [51] | ||
| 1994 | 26 / 349 | [51] | ||
| 1998 | 17 / 349 | [51] | ||
| 2002 | 48 / 349 | [51] | ||
| 2006 | 28 / 349 | [51] | ||
| 2010 | 24 / 349 | [52] | ||
| 2014 | 19 / 349 | [53] | ||
| 2018 | 20 / 349 | [54] | ||
| 2022 | 16 / 349 | [55] |
Resultat inom riksdagsval per kommun
[redigera | redigera wikitext]1973
1976
1979
1982
1985