Far vad finns där borta markör

Sången ifall Fjölsvinn (Fjölsvinnsmál^[a]) existerar sannolikt detta yngsta från den poetiska Eddans kväden, tillsammans med enstaka trolig tillkomsttid beneath sent 1200-tal. Dikten finns ej inom någon medeltida handskrift, dock äger bevarats inom bristfälliga pappersavskrifter från Codex Regius ifrån 1600-talet alternativt senare.^[1] Diktens start saknas.^[2] inom sitt nuvarande skick består dikten från femtio strofer vid ljóðaháttr, vari skildras hur den unge Svipdag vid sin friarfärd mot gudinnan Menglöd kommer fram mot hennes borg samt var hamnar inom diskussion tillsammans borgens väktare, jättenFjölsvinn.

Fjölsvinnsmál avslutar den historia likt påbörjades inom eddadikten Grógaldr (Groas trollsång). detta betyder ej för att dessa båda dikter besitter haft samme författare, dock dem bygger båda vid identisk legende, vilket Sophus Bugge samt Svend Grundtvig övertygande äger visat.^[3] Bugge gav därför dem numeriskt värde dikterna detta gemensamma namnet Svipdagsmál.

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Svipdag, liksom inom Grógaldr stod inom term för att ge sig ut vid friarfärd, äger idag kommit fram mot gudinnan Menglöds borg. han spanar ovan borgmuren liksom skyddas från enstaka fladdrande låga (vafrlogi).

Det är det näst enklaste att försöka fixa en markör som försvinner

Borgens väktare försöker köra försvunnen honom samt frågar vem denne existerar. Svipdag säger ej sitt namn utan kallar sig till ”Vindkall”; hans far heter ”Vårkall”, säger denne, samt hans farfar kallas ”Fjölkall” (mycket kall). Väktaren egen uppger sig varma Fjölsvinn (Fjölsviðr) – ”den mångvetande” – vilket ger Svipdag anledning för att fråga ut honom ifall borgen samt allt vilket vilket finns var.

Dikten existerar således ett mytologisk lärdomsdikt från liknande stöt liksom Vafþrúðnismál, Alvíssmál samt Heiðreksgátur, vilka även bygger vid ämnen samt svar. dock medan utfrågningen inom dessa dikter existerar vid liv samt död samt besitter vilket avsikt för att utföra svararen svarslös, existerar Svipdags tanke endast för att erhålla reda vid hur han skall ta sig in inom borgen mot Menglöd.

I allt ställer Svipdag 18 problem att diskutera, samt varenda fråga börjar med:

Segðu mér þat, Fjölsviðr! er ek þik fregna munhåla ok ek vilja vita:

Säg mig för tillfället, Fjölsvinn, det jag frågar dig om och liksom jag önskar erhålla veta:[4]

Genom frågorna får oss känna till för att platsen existerar väl bevakad. detta existerar ej bara den fladdrande elden (vafrloginn) likt håller främlingar borta.

Grinden Trymgjöll fjättrar dem liksom försöker öppna den, samt muren Gastrofnir tar existensen från envar vilket försöker ta sig över.^[b] numeriskt värde hundar, Gifr samt Geri, vaktar gården, samt dem sover växelvis – den ene angående dagen, den andre angående natten – således för att ingen skall behärska smyga förbi. Svipdag fråga angående detta ej finns någon föda liksom man kunna kasta mot hundarna, därför för att dem förlorar försvunnen sin vakttjänstgöring.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages

Jo, tillåter Fjölsvinn, numeriskt värde vingstekar (vengbráðir) ifrån Víðópnir skulle nog distrahera dem tillräckligt. Víðópnir visar sig artikel ett tupp (Gullinkambe?) såsom sitter inom toppen vid detta väldiga trädet Mimameiðr – troligen enstaka synonym till världsträdet Yggdrasil – därför Svipdag frågar angående detta finns något vapen likt förmå fångstredskap tuppen.

en sådant finns, får denne veta; detta heter Lævateinn samt ägs från ett underjordisk härskarinna nära namn Sinmara. dock till för att denna skall låna honom vapnet måste denne ursprunglig ge hon enstaka gåva:

Ljósan léa skaltu í lúðr bera, þann er liggr í Viðópnis völum, Sinmöru at selja, áðr denna söm telisk vápn til vígs at ljá.

Den ljusa lien skall ni lägga inom skrin, som ligger inom Vidofnes lårben; den må Sinmara ha förrn denna säger sig villig att låna dig vapen mot viget.[4]

Tydningen från denna vers existerar dock oviss.^[2][5] ”Lien” syftar troligen vid ett från tuppens stjärtfjädrar, samt termen völum (av vala?) betyder möjligen ”ledknota”.

Jag och min far Lyrics: Där borta vid pilen / Har jag lagt min far / Där vilar han tryggt / På den plats han valt / Där brisen från havet / Ger honom fläkt / Där hamnar vi alla till slut

tydligt existerar för att Svipdag ställs inför ett omöjlig uppgift.^[6] Sinmara lämnar ej ifrån sig detta enda vapen likt kunna dräpa tuppen, förrän denna existerar trygg vid för att tuppen existerar död.

Svipdag lämnar idag denna tanke samt börjar vid nytt för att tillsammans med sina ämnen utforska borgen samt dess omgivningar.

Berget var borgen ligger heter Lyfjaberg (”Läkedomsberget”), får denne känna till. var sitter Menglöd omgiven från nio (eller möjligen tio?^[c]) tärnor, vilket hjälper mot samtliga risker angående man blotar mot dem. Hjälp mot sjukdomar är kapabel man även erhålla genom för att bestiga berget, samt även frukterna ifrån trädet Mimameiðr (en idegran?) existerar botande.

Främst tycks detta dock artikel kvinnosjukdomar likt avses.

Till senaste ställer Svipdag frågan angående Menglöd besitter någon man. Svaret blir för att detta bara finns en man vilket ödet äger lovat hon, samt hans namn existerar Svipdag. på grund av inledande gången avslöjar idag Svipdag sitt rätta namn.

Den ointagliga borgen öppnar sig då från sig självt, dem blodtörstiga hundarna hälsar honom vänligt, samt Menglöd kommer honom mot mötes.

Jag och min far Lyrics: Där borta vid pilen har jag lagt min far / En anonym urna är allt som finns kvar / Av den som förstod mig, när jag var till besvär / Trots all den kärlek fanns

Tolkningar

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ödet vilket äger utsett Svipdag mot Menglöds man. Trots för att dikten ursprunglig framställer detta såsom omöjligt på grund av honom för att ta sig in inom hennes borg, visar detta sig för att detta enda liksom behövs existerar för att denne avslöjar sin rätta identitet. detta skulle alltså ej äga blivit någon dikt angående han redan ifrån start ägde talat angående vem han fanns.

för att sålunda ej sker brukar förklaras tillsammans ”forntidens tro vid namnets inflytande samt betydelse”.^[7] Namnet troddes existera oupplösligt förbundet tillsammans med namnets bärare; den liksom lyckades utröna någons namn kunde därmed erhålla magisk inflytande ovan denne.^[8]

Men Svipdag existerar ej isolerad ifall för att dölja sin identitet.

Väktaren själv uppger sig heta Fjölsvinn (Fjölsviðr) – ”den mångvetande” – vilket ger Svipdag anledning att fråga ut honom om borgen och allt vad som finns där

ej någon mytologisk individ alternativt företeelse nämns inom dikten beneath sitt rätta namn, samt hur dem skall identifieras existerar långt ifrån säkert. dem vanligaste gissningarna likställer Menglöd tillsammans Freja (dock utan tvingande skäl, i enlighet med Rudolf Simek^[9]). Svipdag skulle då existera hennes man Od – även han ett inom mytologin tämligen gåtfull gestalt.

dem täcknamn liksom Svipdag använder till sig egen samt sin far samt farfar (”Vindkall”, ”Vårkall” samt ”Fjölkall”), äger från företrädare på grund av naturmytologiska tolkningar ansetts utpeka honom liksom ”en specialform från Frej”, vilken ”såsom vårens gud giljar mot växtlighetens gudinna”.^[10] Fjölsvinn äger ibland identifierats tillsammans Oden, samt dem hundar likt vaktar borgen skulle då artikel ulvarna Gere samt Freke.

Den maximalt fantasifulla tolkningen från Fjölsvinnsmál samt myten ifall Svipdag gjordes från Viktor Rydberg inom Undersökningar inom germanisk mythologi 1886–1889.^[11] Rydbergs mytologiska skrifter anses numera ej artikel vetenskapliga, dock Eysteinn Björnsson äger vid senare kalenderår sökt utröna hur långt detta ändå existerar möjligt för att följa Rydberg utan för att förlora detta vetenskapliga fotfästet.^[12]

Sagomotivet inom Fjölsvinnsmál äger varit känt vid flera håll beneath europeisk medeltid.

Hjalmar Falk äger påvisat likheter tillsammans med Gralsagan samt den kymriska sagan ifall Culhwch samt Olwen.^[13][14]Svend Grundtvig samt Sophus Bugge fann för att berättelsen angående Svipdags färd existerar identisk tillsammans med handlingen inom dem dansk-svenska balladerna angående Sveidal (Svendal, Svedendal, Silfverdal).^[15] Dessa ballader troddes inledningsvis existera moderniseringar från den isländska dikten, dock detta finns ingenting likt säger för att den isländska utgåvan existerar mest erfaren.

Fjölsvinnsmál är kapabel många väl existera ett isländsk anpassning från sagomotivet efter vilket man var, beneath den sålunda kallade litterära ”renässansen”, förväntade sig från enstaka mytisk/heroisk dikt.^[16] ”Diktaren äger skapat mytisk atmosfär genom för att låna hämningslöst både struktur samt glosor ifrån äldre dikt; dock själva spännande upplevelse härstammar ifrån tidens romaner, ifrån identisk källa likt den dansk-svenska balladen ifall Sveidal.”^[16]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Collinder, Björn (1957), Den poetiska Eddan, översättning samt kommentarer, Forum.
• Holtsmark, Anne (1972), ”Svipdagsmál” inom Kulturhistoriskt lexikon till skandinavisk medeltid, grupp 17, kolumn 585–587.
• Jónsson, Finnur (1920), Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie sektion 1, 2 udg., København.
• Jónsson, Finnur (1932), De gamle Eddadigte, København.

  (Fjölsvinnsmál sid 174–181.)

• Ohlmarks, Åke (1948), Eddans gudasånger, Schildts förlag.
• Simek, Rudolf (2007), Dictionary of nordlig Mythology, D.S. Brewer. ISBN 978-0-85991-513-7
• Simek, Rudolf/Pálsson, Hermann (2007), Lexikon der altnordischen Literatur. Die mittelalterliche Literatur Norwegens und Islands, Kröner.

  ISBN 978-3-520-49002-5

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]