Vad är lärande för hållbar utveckling kritik

Lärande till hållbar tillväxt besitter varit enstaka sektion från skolans aktivitet dem senaste decennierna. dock vilken typ från utbildning handlar detta egentligen ifall, frågar sig lärarstudenten Alice Andrews inom enstaka väsentlig reflektion kring undervisningens fokus vid individuellt konsumentansvar (red.).

Sedan statens offentliga analys Lära på grund av hållbar utveckling kom 2004, äger hållbar tillväxt varit ett självklar sektion från skolans aktivitet. Idag finns dessutom ett uppsjö från lektionsupplägg för att tillgå till pedagog likt bör implementera kursplanerna var hållbar tillväxt existerar centralt, såsom WWF:s catch:iga ämne “Gröna jeans — för att påverka miljön då ni handlar kläder” alternativt “Kalasmiddag — ditt omröstning agerar roll!”.

)

Dessa lektionsupplägg existerar inom linje tillsammans skolans uppgift för att lära studenter för att ta ansvar på grund av miljön, ge dem medvetande på grund av hur den individuella livsstilen påverkar planeten samt just lära på grund av hållbar tillväxt. dock vad existerar detta till typ från utbildning egentligen? Vilken roll existerar detta studenter konstrueras mot för att ta inom utbildning till hållbar utveckling?

Under ett geografilektion fick niorna jag vikarierar inom SO på grund av inom uppgift för att räkna ut sitt ekologiska fotavtryck via WWF:s klimatkalkylator, samt sedan resonera inom smågrupper kring vad dem kunde utföra till för att minska Sveriges samt andra rika länders alldeles till stora klimat- och miljöpåverkan.

då jag gick runt samt lyssnade vid diskussionerna slogs jag från hur fokuset uteslutande plats vid individen samt dess ansvar.

”

Eleverna uppgav för att enstaka borde flyga mindre, sopsortera mer, köpa mer ekologiskt samt närproducerat, klimatkompensera samt ge valuta mot miljöorganisationer — åtgärder liksom kretsade kring att individen skulle ta en större ansvar inom sin konsumtion. ej ett enda skola tänkte utanför den boxen. för att ett ägde kunnat sätta press vid politiker samt företag på grund av för att förändra dem strukturer samt ekonomiska styrmedel vilket utför ohållbara aktiviteter tänkbara ifrån inledande start, exempelvis genom arrangerandet från demonstrationer, namnunderskrifter, aktioner alternativt strejker, fanns ej inom deras planet.

Jag försökte tillsammans med problem att diskutera likt “okej, dock angående enstaka tänker utanför individen, hur förmå ett agera politiskt för för att förändra?” vilket fick några för att föreslå för att ett kunde omrösta inom valet, dock utöver detta handlade diskussionerna uteslutande angående just, på grund av för att citera utredningen ifrån 2004, “individens delaktighet samt ansvar”.

Enligt den socialkonstruktivistiska tänkaren Michel Foucault existerar förståelse samt auktoritet omöjliga för att särskilja: inom definitionen från vad insikt existerar (och ej är), samt vad liksom existerar värt för att känna till (och ej veta) utövas inflytande.

Den på denna plats maktaspekten osynliggörs ofta i pedagogiska kontext, vilket ifall utbildning skedde inom något slags socialt vakuum.

känner till vilka kunskaper lärarna på skolan har om lärande för hållbar utveckling, samtidigt som lärarna beskriver olika dilemman i undervisning kopplat till lärande för hållbar utveckling som tyder på att de kan behöva mer kunskaper eller mer stöttning

inom själva verket bygger kursplaner samt styrdokument vid vissa (dominanta) föreställningar angående vad förståelse samt utbildning existerar, samt vilken förståelse likt existerar värd för att förmedla. på grund av för att återkomma mot utredningen “Att lära till hållbar utveckling”, därför instämmer den exempelvis okommenterat i Brundtlandrapportens definition från hållbar tillväxt ifrån 1987, nämligen sådan tillväxt vilket är kapabel tillfredsställa nutida generationers behov utan för att riskera framtida generationers möjligheter för att tillfredsställa sina.

för att hållbar tillväxt överhuvudtaget existerar möjligt tas på grund av ett oantastlig sanning, liksom inom skolans övriga styrdokument samt annat utbildningsmaterial (såsom WWF:s lektionsupplägg). Den nuvarande definitionen från hållbar tillväxt gömmer de ideologiska spänningarna samt dem inneboende motsättningarna liksom faktiskt finns mellan finansiell tillväxt samt ekologisk hållbarhet.

för att “lära på grund av hållbar utveckling” — alternativt liksom inom den beskrivna klassrumssituationen testa sitt ekologiska fotavtryck med WWFs klimatkalkylator — existerar alltså långt ifrån neutralt alternativt oproblematiskt samt skulle med Foucauldianska termer behärska kallas på grund av ett typ av environmentality: en subtilt samt sofistikerat styrande (conducting) från skolelever inom för att agera (conduct) vid en visst sätt i förhållande mot miljö samt klimat.

Det utbildning till hållbar tillväxt vilket ofta möjliggörs inom den svenska skolan existerar detta var eleverna, exempelvis utifrån en ekologiskt fotavtryck-test, reflekterar ovan vad dem skulle behärska utföra på grund av för att minska detsamma.

Men när dem effekt eleverna får existerar riggade vid förhand utifrån vissa (dominanta) idéer angående hållbar tillväxt existerar detta svårt till eleverna för att föreslå andra åtgärder på grund av för att minska sin resultat än just dem individcentrerade. dem kategorier såsom WWF anger vilket tänkbara att förbättra sitt ekologiska fotavtryck inom, utgår varenda ifrån individen samt dess konsumtion: vilken frakt enstaka väljer, vilket enstaka äter, hur ett bor, hur en sparar pengar och vad/hur enstaka konsumerar.

enstaka skolstrejk till för att genomdriva för att skolan slutar servera nötkött skulle möjligen utföra lika massiv skillnad liksom ifall varenda studenter minskade sin köttkonsumtion enskilt, dock några sådana politiska handlingar såsom enstaka strejk föreslås varken från WWF alternativt från eleverna.

Lärande till hållbar tillväxt existerar numera en självklar sektion inom skolans aktivitet, dock vilken slags lärande är det egentligen, samt vilken roll inom hållbar tillväxt existerar detta studenter konstrueras mot för att ta?

inom flera olika studier från kurs angående, samt ämne på grund av, hållbar tillväxt vilket används inom svenska skolor (såsom just WWF:s lektionsmaterial) äger detta fastslagits att fokuset ligger just vid individen samt för att den konstrueras mot för att artikel ett teknologiskt lösningsorienterad samt medveten konsument likt fullfölja ekologiska omröstning.

Klimatförändringar samt andra miljöproblem skrivs fram vilket för att dem går för att åtgärda tillsammans med hjälp från teknologi samt individuell konsumentmakt, vilka båda existerar grundstenar inom detta postpolitiska perspektiv likt präglar (utbildning för) hållbar utveckling.

Den politiska tänkaren Chantal Mouffe menar för att detta postpolitiska förhållningssätt existerar symptomatiskt vid enstaka neoliberal tankesystem såsom premierar individuella omröstning framför kollektiva lösningar, vilket avpolitiserar hållbarhetsfrågor samt gömmer strukturella orättvisor.

I kombination tillsammans kunskapens tilltagande instrumentalisering är detta därför ej konstigt för att eleverna inom den beskrivna klassrumssituationen ej kunde tänka bortom individuella lösningar samt konsumentmakt.

då insikt, alternativt särskilt insikt till hållbar tillväxt, inom allt högre grad blir en instrument till för att upprätthålla marknadsekonomin beneath skydd från enstaka smaragdgrön täckmantel sålunda förmå oss gå vidare producera samt förbruka — således länge oss fullfölja detta “hållbart”. för att existera ett ifrågasättande, väsentlig samt politiskt energisk student vilket initierar strejker samt aktioner bidrar ju ej mot marknadsekonomin (kanske snarare utgör en hot mot densamma), mot skillnad ifrån miljömedvetna konsumenter.

Alice Andrews, vikarierande (soon-to-be) legitimerad SO-lärare intresserad från hållbarhet, hållbarhetsvetare tillsammans med enstaka masterexamen inom environmental studies samt intresserad från pedagogik.

Källor samt mer läsning:

Carlgren, I., Forsberg, E.

& Lindberg, V. (2009). Perspektiv vid den svenska skolans kunskapsdiskussion (Centrum till skolans kunskapsinnehåll inom praktiken: 1652-666X). Stockholm: Stockholms universitetsförlag.

Faran, T. (2010). Sustainable Development: a typology of perspectives. In: GlobalizationInformed by SustainableDevelopment (GLOBIS).

European Union Seventh Framework Programme: Theme 6- Rethinking Globalization in the Light of Sustainable Development.

Foucault, M. (1980). Power/knowledge.

Syftet är dels att lyfta fram perspektivet hållbar utveckling för att stimulera till utvecklingsarbete på förskolor, skolor och vuxenutbildningar, dels att presentera det stöd som Myndigheten för skolutveckling kan ge inom området

Selectedinterviews and otherwritings 1972–1977 bygd Michel Foucault. (C. Gordon, Ed.). Harlow: Harvester Press Limited.

Gustafsson, B. (2002). Vad existerar kunskap? ett samtal angående praktisk samt teoretisk insikt. (Forskning inom fokus, 1651.3460). Stockholm: Skolverket.

Hellberg, S., & Knutsson, B.

(2018).

Lärande för hållbar utveckling har varit en del av skolans verksamhet de senaste decennierna

Don efter population? träning på grund av hållbar tillväxt samt detta globala biopolitiska GAPet. Pedagogisk undersökning inom land 23(3-4), 172-191.

Ideland, M., Hillbur, P. & Malmberg, C. (2015). detta KRAV-märkta barnet: ifall subjektskonstruktioner inom utbildning till hållbar tillväxt. inom Vetenspaksrådet (red.), Resultatdialog 2015 (85-95).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Ideland, M. & Malmberg, C. (2015). Governing ‘eco-ertified children’ through pastoral power: critical perspectives on education for sustainable development. EnvironmentalEducation Research, 21(2), 173-182. doi: 10.1080/13504622.2013.879696

Miller, N. & Rose, P.

(2008). Governing the present: Administering Economic, Social and anställda Life. Cambridge: Policy Press.

Mouffe, C. (2005). On the Political. London: Routledge.

Robbins, P. (2012). Political Ecology (2nd edition). West Sussex: Wiley-Blackwell.

SOU 2004:104. (2004). Att lära på grund av hållbar tillväxt.

Syftet är tvådelat, att identifiera konfliktområden som konstitueras, samt att bidra med didaktiska komponenter som är betydelsefulla för att stödja sådan undervisning

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2004/11/sou-2004104/

Ärlemalm-Hagsér, E. & Sundberg, B. (2016). Naturmöten och källsortering. enstaka kvantitativ forskning angående utbildning till hållbar tillväxt inom förskolan. Nordic Studies in Science Education, 12(2), 140-156.

LHU innebär att integrera kunskaper och värderingar som präglas av HU inom grundskolan

Doi: 10.5617/nordina.1107

Öhman, J. (2011). Theme: New Swedish environmental and sustainability education research. Utbildning & Demokrati, 20(1), 3-12.

 

Foto: Adam.Wells,CC BY-NC-SA 2.0