Hur firar man persiskt nyår

Nouruz^[1] (persiska: نوروز till 'ny dag', translittereras även nowruz) existerar enstaka festlighet vilket firas till för att välkomna våren samt solens återkomst från olika iransk- samt turkisktalande människor, främst perser, kurder, balucher, azerier, zazaer, tadzjiker, kirgiser, uzbeker, turkmener, kazaker, pashtuner samt hazarer.

Nouruz är kapabel även kallas till detta persiska nyåret. inom Turkiet ses nouruz/newroz såsom ett politiskt laddad kurdisk festlighet, existerar omgärdad tillsammans med restriktioner samt fanns helt förbjuden fram mot ^[2]

Nouruz infaller vid vårdagjämningen samt räknas vilket officiell nyårsdag inom Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kazakstan, Kirgizistan samt Irakiska Kurdistan.^[3]

Nouruz existerar enstaka sekulär festlighet samt härstammar ifrån förhistorisk period.

Historiskt sett existerar den nära förknippad tillsammans zoroastrismen liksom plats statsreligion inom dem persiska rikena beneath antiken: akemenider, parther samt sasanider.

till zoroastrier existerar nouruz enstaka helig ljus. mot dem religiösa bekännare likt ovan läka världen firar högtiden hör förutom zoroastrier även kopter, aleviter samt bahá'íer.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars alternativt 22 mars, beroende vid solens position ovan horisonten.

Nyårsdagen överensstämmer tillsammans med den inledande farvardin inom den persiska kalendern. kalenderår sammanträffar tillsammans tid i enlighet med Irans kejserliga årsalmanacka (Shāhanshāhi), kalenderår i enlighet med zoroastrisk almanacka samt kalenderår i enlighet med islamisksolkalender liksom existerar officiell kalender inom dagens Iran samt Afghanistan.

Nouruz existerar den viktigaste högtiden vid året på grund av dem iranska folken samt festligheterna pågår inom cirka 18 dagar. Festen inleds tisdagen före nyårsdagen tillsammans med eldfesten (som beskrivs längre ner).

Dagens festligheter besitter sin bakgrund flera tusen tid tillbaka inom tiden. beneath akemenidertiden brukade man inför nouruz utföra tolv pelare från torkad lera likt symboliserade årets tolv månader.

Ovanpå dessa pelare odlade man sedan tolv olika sädesslag samt frön såsom vete, korn, havre, spannmål, ris, ärter samt sesam. dem sädesslag liksom växte bäst trodde man skulle ge den bästa skörden beneath detta kommande året. beneath nyårsfestligheterna brukade man sedan bära in sädesslagen samt strö ut dem vid golvet inom hemmen samt inom den kungliga residensen inom Persepolis.

beneath antiken firades nyåret tillsammans med alkoholhaltig, melodier samt dans.

Det finns kvarlevor inom norra Spanien från detta persiska nyårsfirandets eldfest. Den persiske musikologenZaryab introducerade nouruz vid den iberiska halvön redan vid talet.

Den firas i mars och går att fira på Skansen men på flera håll i Sverige finns offentliga firanden

Nouruz existerar inom ljus nationell festlighet inom staterna Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Pakistan, Uzbekistan samt Azerbajdzjan. tid erkände FN:s generalförsamling den 21 mars liksom "The International Day of Nouruz". Generalförsamlingens skrivelse beskriver nouruz likt "en vårhögtid från persiskt ursprung såsom firats inom mer än 3&#; år".^[4]

Dagar samt traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Chaharshanbe Suri (Eldfesten)

[redigera | redigera wikitext]

Eldfesten firas mot minnet från dem avlidnas själar (fravashier) (jfr Valborg).

På aftonen mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) firar man eldfesten (persiska: chaharshanbe suri, ordagrant "röd onsdag") då man tänder brasor samt hoppar ovan små eldar. detta existerar sed för att förtära torkade nötter samt små frukter från växter (så kallad âjil-e moshkelgoshâ) samt ett varm soppa (âsh reshte). Man sjunger mot elden samt ber angående dess värme samt färg.

Samtidigt vilket man hoppar ovan elden sjunger man nästa ramsa:

Zardi-ye man az to

Sorkhi-ye to az man!

I fri tolkning:

Min gula nyans [det önskar yttra min blekhet] ger jag mot dig!

Din röda rodnad [det önskar yttra din glöd samt värme] får jag åter från dig!^[5]

Ramsans mytologiska innebörd existerar för att elden botar sjukdomar.

Vördnaden från ljuset samt elden agerar massiv roll inom zoroastrismen.

Hur firar perser Nowruz och vilka är traditionerna? Nowruz som en viktig händelse är ett komplex av många ritualer och ceremonier, var och en spelar en viktig roll i symboliken

från den anledningen hoppar ej iranska zoroastrier ovan elden, utan dem sjunger samt dansar kring den.

Under eldfesten anländer även Amu Nouruz, ett traditionell karaktär likt besitter rötter inom persisk sagor. denne ger presenter mot barnen samt existerar en slags motsvarighet mot den svenska jultomten.

Nyårsdukning (Haft sin)

[redigera | redigera wikitext]

Dagen före nouruz ordnar man den speciella nyårsdukningen.

Man brukar duka en möbel alternativt breda ett duk ovan mjuka persiska golvbeklädnad vid golvet. detta på denna plats bordet heter haft sin vilket vid persiska betyder "de sju saker liksom börjar vid s". detta liksom måste finnas vid bordet existerar följande:

1. Senjed - söta stenfrukter ifrån detta lilla trädet smalbladig silverbuske, (Elaeagnus angustifolia), ibland även kallat ryskt silverbär, oleaster alternativt rysk oliv.

   Frukten symboliserar ödmjukhet inom livet.

2. Somâq - enstaka sur smakförstärkare såsom symboliserar för att framtida måltider bör smaka gott.^[6][7]
3. Sabze - ett bricka tillsammans med groddar från vetekorn, linser alternativt liknande. tillsammans med detta önskar man för att detta bör bli en tid tillsammans god skörd.
4. Sib - en rött äpple liksom symboliserar estetik samt hälsa.
5. Samanu - memma vilket framställs från vetegroddar.
6. Sir - vitlök, enstaka tecken till välmående samt kampen mot sjukdom.
7. Serkeh - vinäger, vilket symboliserar omvandling.

Det bör dessutom finnas:

• Sju olika sorters nötfrukter (så kallade ajil bland zoroatrister även kallat " lork " ).
• En spegel (âyene)
• En poesibok från poeterna Hafez, Ferdousi alternativt religiös reformator likt symboliserar kontinuiteten inom den persiska kulturen.
• Handmålade ägg.
• Irans flagga (färgerna grönt, vitt samt rött symboliserar grönska, renhet samt kärlek).^[8]
• En kopp tillsammans med ett levande guldfisk (eller något liksom symboliserar enstaka guldfisk) vilket symboliserar liv samt rörelse.

Nyårsdagen (Ruz-e sal-e nou)

[redigera | redigera wikitext]

Vid nyårsdagen brukar man samlas hos den äldste inom familjen samt förtära nouruz speciella föda likt består från vattendjur (för detta mesta sik) tillsammans med ris såsom besitter blandats tillsammans dill, persilja, gräslök samt ny vitlök således för att riset blir grönt.

då detta existerar dags till detta nya året, brukar varenda inom familjen sitta runt "haftsin-bordet". Man brukar studera dikter ur Hafez' Divan alternativt ur Ferdousis Shahnameh ('Kungarnas bok'), såsom från flera anses artikel Irans nationalepos. detta sägs för att inom identisk ögonblick liksom detta nya året börjar, kommer den lilla guldfisken inom skålen för att avsluta simma samt bli blickstill till en ögonblick!

då detta blir nyår önskar samtliga varandra Gott nytt kalenderår. Sedan ger dem äldre presenter alternativt nytryckta sedlar mot dem yngre. detta existerar enstaka sed hos iranier för att man bör besöka samtliga släktingar samt vänner nära nyåret. beneath dem inledande fem dagarna från nyårsfesten brukar dem äldre inom släkten stanna hemma samt dem yngre besöker dessa.

Sedan besöker dem äldre dem yngre. Nyåret existerar den tidsperiod vid året då man träffar även dem man ej hinner träffa beneath resten från året.

Allt fler börjar bli bekanta med det persiska nyårsfirandet Nouruz – på svenska känner man igen det som ”eldfesten”

Nyårshälsningen

[redigera | redigera wikitext]

Den persiska nyårshälsningen lyder nouruz-etân piruz, vilket betyder ungefär "må till er nya kalenderår bli lyckobringande". mot denna uttryck lägger man ofta orden sad sâl beh az in sâlhâ ('må ni leva hundratals tid förbättrad än dem denna plats liksom varit').

Stora nouruz (Nouruz-e bozorg)

[redigera | redigera wikitext]

Den iranske filosofen samt diktarenZarathustra föddes i enlighet med pahlavitradition den sjätte dagen in vid detta nya året. Zarathustras födelsedag firas både från zoroastrier ovan läka världen samt från iranier från olika kulturell bakgrund. Högtiden kallas "Stora nyåret" (Nouruz-e bozorg) samt sammanträffar alltså tillsammans med nyårsfestligheterna.

Sedan existerar Zarathustras födelsedag officiellt inskriven inom Irans kalender.^[9]

Trettondagen (Sizdah bedar)

[redigera | redigera wikitext]

Tretton dagar efter detta nya året – detta önskar yttra 2 april – infaller sizdah-bedar (bokstavligen 'bortom 13:e dagen', inom överfört bemärkelse ungefär "bortom den 13:e dagens otur") vilket sätter punkt till nyårsfirandet.

Denna ljus firas ofta tillsammans med fester inom detta fria, samt gärna tillsammans toner samt dans. detta förekommer flera lokala samt regionala variationer från traditionerna inom samband tillsammans festligheterna.

Religiös anknytning

[redigera | redigera wikitext]

Nyårsfirandet äger sina rötter flera tusen tid åter, mot tidpunkten på grund av dem inledande ariernas bosättning vid den iranska högplatån, samt omtalas inom forntida iranska legender samt legender.

Innan religiös reformator hölls högtiden till för att helga eldens gudom, Asha Vahishta (Ordibehesht). i enlighet med den brittiska kännaren från zoroastrismen Mary Boyce, reformerades högtiden från religiös reformator samt fick ett politisk anknytning då zoroastrismen blev statsreligion samt fick enstaka officiellt accepterad särställning inom detta persiska riket.

På kvällen mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) firar man eldfesten (persiska: chaharshanbe suri, ordagrant "röd onsdag") då man tänder brasor och hoppar över små eldar

I antikens Persien plats nouruz en sätt på grund av zoroastrier för att dyrka Ahura Mazda samt samtidigt ge enstaka hyllning mot livets pånyttfödelse samt naturens alster. Nouruz besitter även ett speciell religiös anknytning till zoroastrier eftersom profeten religiös reformator föddes den sjätte dagen in vid detta nya året.

Den zoroastriska kalendern (som existerar grund till den officiella kalendern inom Iran samt Afghanistan) utgår ifrån Zarathustras födelseår.

De sju tingen vid nyårsduken symboliserar zoroastrismens himmelsgud Ahura Mazda samt dess sex principer amesha spenta: Asha (Sanningen), Vohu Manah (Goda Tanken), Kshathra (Kraften), Armaiti (Hängivenheten), Haurvatat (Fulländningen), Ameretat (Odödligheten).

Siffran sju existerar helig inom zoroastriskt tänkande.

Nouruz inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten från talet firas nouruz inom ökad skal bland iranier, afghaner, tadzjiker, azerer, kurder samt andra grupper inom land. inom huvudstaden hölls eldfesten från tradition vid Järvafältet inom Rissne var man firade tillsammans fyrverkerier, toner samt dans.

inom götet började man äga firandet nära Delsjön dock flyttade sedan eldfesten mot Heden.^[10] Sedan kalenderår arrangerar Riksteatern eldfesten inom samarbete tillsammans med olika iranska, afghanska samt kurdiska föreningar inom Kungsträdgården alternativt vid Skansen inom huvudstaden, vid Heden inom götet samt inom Folkets Park inom malm, inom Önsta Gryta inom Västerås samt sedan inom Tonhallen inom Sundsvall.^[11]

Nouruz existerar den största högtiden till samtliga iranska människor, oavsett religiös alternativt etnisk lag, samt därför agerar den ett betydande roll till samhörigheten mellan dem iranska folken samt till iransk traditioner inom landet.

detta beräknas för att mer än inom landet firar högtiden. Eldfesten inom huvudstaden existerar den största inom sitt stöt inom världen samt samlade mer än 40 personer.^[12]

I samband tillsammans med eldfesten brukar landet gästas från iranska musikstjärnor vilket håller konserter samt dansföreställningar.^[13] Teveprogrammet Miniatyr sände ifrån samt tillsammans med talets start programmet "Nouruz – Vårens ankomst", såsom sedan visades inom Kanal Global (före detta Canal 7).

lyckönskade statsministerFredrik Reinfeldt varenda nyårsfirare en gott nytt tid tillsammans med dem persiska orden nouruz piruz inom Kanal Global samt inom ett skriftlig kommuniké.

Sedan slutet från talet livesänds Eldfesten inom Sveriges Television. besöktes Eldfesten inom huvudstaden från statsministerStefan Löfven samt kulturministerAlice Bah Kuhnke likt önskade publiken en gott nytt år.^[14]

hölls hölls eldfesten inom huvudstaden vid Avicii Arena var Riksteatern samlade enstaka rad internationella artister, däribland Ebi, Shahin Najafi samt Yasmin Levy.

Konserten uppmärksammade den politiska situationen inom Iran samt livesändes den 14 mars inom SVT2 samt SVT24 beneath titeln "Eldfesten – A call for freedom".^[15]

Många svenska företag, däribland Tele2, Cervera samt Posten, uppmärksammar varenda åt nouruz genom annonsering riktad mot nyårsfirare.

Vid vårdagjämningen firas nouruz, det persiska nyåret, för att välkomna våren och fira solens återkomst

Andra årstidsfester

[redigera | redigera wikitext]

Sedan antik tider besitter dem iranska folken firat sina största högtider nära årstidernas växlingar:

• Nouruz: festen inom start från den varma årstiden, detta önskar yttra nära vårdagjämningen, symboliserar livets pånyttfödelse. Förr tog man denna dygn ut djuren vid bete.
• Tirgan: midsommarfesten existerar vattnets fest ägnad åt fruktbarhetens gudinna Anahita.

  Firas även mot minne från bågskytten Ârash vilket beneath monark Manuchehrs styre fastställde gränslinjen mellan Iran samt Turan. Tirgan festival äger arrangerats inom Solna sedan tillsammans ovan gäst per tid. ^[16]

• Mehregan: höst- samt skördefesten infaller nära höstdagjämningen.
  Iranier älskar att köpa nya kläder och städa hem före Nowruz

  vid denna solens tid skulle man förr ta in sina vilt. Firas även mot minne från monark Fereyduns seger ovan tyrannen Zahhak.

• Shab-e Yalda: festen nära vintersolståndet, den persiske guden Mithras födelsedag, symboliserar ljusets födelse.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Ashk Dahlén, detta persiska nyåret beneath antiken, Medusa: Svensk tidskrift till antiken, nr. 1, huvudstaden,
• Ashk Dahlén, detta persiska nyårets sagor, historiska bakgrund samt kontinuitet, Orientaliska studier, nr.

  , huvudstaden,

• Shirzad Aghaee, Nouruz – Berliyân-negin-e jashnhâ-ye irâni va digar jashnhâ va jashn-âiyinhâ-ye mardomi-ye irân (Nouruz samt andra iranska folkhögtider), huvudstaden, (persiska)