Hur stor roll spelar konsistensen i mat

I sex decennier äger föda varit mitt stora nyfikenhet samt centralt inom mitt arbete.
Nu såsom pensionerad vetenskapsman inom kostvetenskap reflekterar jag på denna plats ovan sensorikens roll inom matlandskapet land samt sinnenas roll inom upplevelse från ”smak”.

>>text: Krönika från Iwona Kihlberg, nybliven pensionär samt tidigare universitetslektor nära avdelningen till kostvetenskap, Uppsala högskola, Uppsala

 

Enbart åsynen, lukten alternativt samtalet angående maten påverkar oss.

enstaka sektion känner sig plötsligt hungriga alternativt sugna, börjar fantisera, framkallar smakminnen vilket existerar lagrade inom hjärnan. Matfantasier bidrar ej tillsammans med extra kalorier dock forskningen visar för att enstaka sektion existerar extra känsliga till matstimuli, något likt flitigt används inom matreklamen. Våra sinnen: ögonkontakt, doft, smakförmåga, ljuduppfattning samt beröring existerar våra glasruta mot omvärlden, dock liksom den franska sociologen Claude Fischler påpekar inkluderar identifiering från föda komplicerade kognitiva processer (1).

Maten väcker känslor samt minnen samt den ger oss energi samt njutning.

JA Brillat-Savarin skrev tid för att ”Matglädje tillhör samtliga tider, varenda åldrar, varenda samhällsgrupper samt kulturer, den går grabb inom grabb tillsammans varenda andra nöjen inom existensen samt existerar var till för att trösta oss då dem övriga försvinner” (2). ett fulländad matglädje kräver förutom väl operativ sinnen även enstaka upphöjd acceptans på grund av maten samt kontexten.

Många besitter en stort matintresse samt således äger detta varit på grund av mig inom mer än en halvt sekel.

Privata erfarenheter samt yrkesmässiga ifrån forskningsprogrammet föda 21 inom hållbar produktion samt konsumtion, samt likt livsmedelsteknolog, sensoriker samt universitetslektor, fullfölja för att jag betraktar föda tillsammans ett skräckblandad förtjusning inom den snabbt skiftande världen.

Matens roll genom tiderna

Å en sidan ger maten näring, kraft, njutning, tillfredställelse samt gör starkare gruppens grupp.

Å andra sidan är kapabel den äga enstaka negativ konsekvens vid den egna hälsan, folkhälsan samt miljön. Förr inom tiden fanns matens främsta roll för att ge energi samt stilla hunger. beneath detta senaste århundrandet fanns detta relativt erhålla människor, även inom vår sektion från världen, likt kunnat unna sig den maximalt attraktiva maten.

Välstånd, influenser ifrån andra länder samt produktutveckling besitter revolutionerat matens roll inom konsumtionssamhället beneath dem senaste decennierna. Maten äger gått ifrån för att existera näringskälla samt sensorisk upplevelse mot för att bli ett markering från gruppmedlemskap, ställning eller tillstånd, estetisk kunskap, enstaka metafor samt en moraliskt beslut (3).

Från talet äger livsmedel ifrån nästan bota världen blivit mer samt mer tillgängliga inom land, mot en relativt överkomligt kostnad.

När maten har tuggats och blandats med enzymrik saliv färdas den genom svalget och matstrupen till magsäcken

Kombinerat tillsammans med svenskarnas öppenhet på grund av nya trender samt matkulturer äger utvecklingen orsakat enstaka ”matboom”. detta besitter flora fram ett generation från livsnjutare, gourmeter. Dessvärre även enstaka sektion gourmander. detta bör njutas från existensen tillsammans föda samt beverage. Detta ändrade konsumtionsmönster besitter demonstrerat sig för att äga enstaka negativ konsekvens både vid folkhälsa samt miljö.

Förändringen besitter gynnat sensoriken samt utvecklingen från detta sensoriska språket.

Sensoriska test från konsumenternas preferenser äger blivit en viktigt verktyg på grund av producenter. Inspirationen ifrån andra länder samt nya tillsatser besitter skapat fler varor.

Under matsmältningen hjälper spottkörtlarna, levern, ballblåsan, gallgångarna och bukspottskörtlarna till att smälta maten

Kunskapen ifall den femte grundsmaken umami, liksom upptäcktes inom Japan inom start från talet, nådde mot slutligen europeiska producenter. Tillsättning från substanser liksom framkallar grundsmaken umami alternativt ger upplevelse från kokumi, detta japanska begreppet till rik smakupplevelse, resulterade inom nya smakdimensioner.

Hjärnans belöningssystem jublar samt frigör dopamin liksom utför för att oss mår utmärkt samt önskar äga mera! Därför existerar detta således svårt för att avsluta förtära mot modell snacks.

Våra sinnen samt belöningssystem

Om våra sinnen samt belöningssystemet får styra, äger oss svårt för att nöja oss tillsammans ett portion, enstaka bit bakelse alternativt enstaka näve chips.

Limbiska systemet existerar ett sektion från belöningssystemets nätverk samt luktcentrum inom detta limbiska systemet vilket tar emot, utan omvägar, data registrerad från luktsinnet. Därför existerar våra reaktioner vid lukter spontana. Lukten väcker minnen från den tidigare sensoriska upplevelsen – samt skapar begär. Hjärnans belöningssystem, liksom påverkar beteendet, är kapabel enkel ta kontrollen ovan matintag, då den reagerar vid lukter samt vid den trollbindande kombinationen från sötningsmedel samt fett inom komplexa varor liksom även innehåller aromer.

Vårt förnuft måste tas mot fånga då signalsubstanser, främst dopamin, frigörs inom belöningsprocessen.

Överkonsumtion från energirika, dock näringsfattiga njutningsbara livsmedel kunna äga en högt kostnad både till välbefinnande samt miljö. Hur motstod man frestelserna förr inom tiden? ett sektion inom äldre generationer hörde ifrån barnsben för att detta existerar oartigt för att förtära mer än ett bakelse samt mer än numeriskt värde godisbitar samt detta funkade till detta mesta vid den tiden inom dem berörda grupperna.

Om ”smaken” styr vårt matintag, hur kunna oss hjälpa våra ungar samt barnbarn för att producera en beteendemönster liksom ger dem tillfälle för att njuta från samtliga dessa härligheter utan negativa effekter?

detta existerar nämligen ej varenda ungar liksom sparar lördagsgodis. detta förmå existera god för att lära unge för att smaka samt njuta från mot modell sötsak vid en medvetet sätt. Svaret existerar Sapere-metoden. Metoden innebär för att lära uppleva sina sinnen till för att njuta från livsmedlet samt inkluderar även kognitiva aspekter.

Sapere (lat.) betyder för att uppleva, för att behärska, för att äga sensorium, detta önskar yttra för att äga enstaka emotion, ett medvetande på grund av något samt summera förnimmelser mot enstaka perception liksom kunna verbaliseras. Just för att ge mening mot sina erfarenheter, för att verbalisera dessa existerar lika viktigt inom metoden likt för att uppleva sina sinnen.

Därför förmå metoden ses såsom jämvikt mot hjärnans instinktiva begär liksom väcks hos oss liksom biologiska varelser. Metoden besitter även flera positiva sidoeffekter likt uppnås genom praktiska övningar samt detta existerar viktigt, ej minimalt inom en mångkulturellt samhälle. Materialet mot övningar i enlighet med Sapere-metoden finns för att plocka upp eller ta vid Livsmedelsverkets hemsida (4).

detta finns även en internationellt nätverk.

Fredagsmys, således populärt bland barnfamiljer, innebär oftast för att energirika dock näringsfattiga livsmedel konsumeras tills handen känner botten inom skålen alternativt inom påsen. Producenten ser mot för att grundsmaken umami lyfts fram inom dessa varor. Både tilltugg samt dippen står på grund av upplevelsen från kokumi.

vilket biologiska varelser existerar oss försvarslösa inför dessa sensoriska frestelser samt ej minimalt beneath konsumtionen då enstaka kaskad från biokemiska reaktioner sätts igång inom hjärnan. Speciellt en omedvetet ätande framför TV:n kunna enkel bli okontrollerat samt dessvärre förlorar oss bota njutningen – helt inom motsats mot detta likt Sapere lär ut samt liksom våra sinnen erbjuder oss.

Maten ger oss även säkerhet inom vår sociala gemenskap.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet

ej sällan, bara tanken vid för att nära slutet från veckan sitta tillsammans med familjen samt vänner tillsammans något gott inom munnen, utan krav vid prestation, utan konversation angående skolan samt deadlines – kunna bli likt en hårvård på grund av själen.

Men hur bör oss undvika överkonsumtion? Min arbetskamrat älskar choklad samt denna jobbar vid enstaka chokladfabrik.

denna delade tillsammans med sig från sina råd till för att minska chokladkonsumtionen. inom stället på grund av för att förtära upp kurera chokladkakan då denna existerar sugen äger denna enstaka teknik. inledningsvis tänker denna vid för att snart bör denna förtära choklad. Sedan framkallar denna inom sitt minne chokladens utseende, doft, ifall den smakar sött alternativt beskt.

denna minns hur detta känns för att hugga inom chokladen, låta den smälta inom munnen, uppleva konsistensen samt samtliga smaker. Sedan utför denna detta vid riktigt. detta brukar räcka tillsammans med ett chokladbit. äger denna ”ätit sig mätt” genom för att bara tänka vid processen? existerar detta enstaka kognitiv sensorisk njutning?

Hållbar konsumtion samt matens kvaliteter

I stort handlar hållbar konsumtion angående för att välja varor såsom gynnar välmående samt miljö.

detta existerar enkel för att erhålla förståelse samt rådgivning till hållbar konsumtion (5) dock ändå står maten likt oss väljer till alldeles till höga utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, på grund av många kalorier, krydda, sötningsmedel, fett samt fel sort från fett samt till lite från fibrer samt D-vitamin (6).

Riksmaten ungdom visade för att 90 andel ej når rekommendationer på grund av ätbar del samt grönt, 21 andel ägde övervikt alternativt fetma, samt för att animalisk föda samt chark åts inom större mängder än kostråden att föreslå eller råda något (7).

Studier inom psykologi samt sociologi visar för att omröstning från föda existerar enstaka komplex papper samt den existerar både fysiologiskt samt kulturellt betingad.

denna plats besitter förskolans samt skolans måltider enstaka massiv tillfälle för att bidra mot för att producera utmärkt matvanor. Den enskilda individen väljer vanemässigt identisk sort från livsmedel ifrån ett uppsjö från en ständigt något som ökar i storlek eller antal sortiment. enstaka sektion vuxna konsumenter vilket handlar online vid veckobasis kopierar sina tidigare beställningslistor.

enstaka sektion, på grund av vilka matens standard agerar roll, existerar noga tillsammans med för att maten vilket levereras bör existera sensoriskt tilltalande, njutningsbar, prisvärd samt funktionell.

Matens kvalitet existerar en komplext samt dynamiskt term vilket utvidgades betydligt beneath dem senaste decennierna samt vilket även inkluderar hållbarhet.

beneath talet nedsänkt fokus vid näringsinnehåll samt kostnad. nära identisk tidsperiod introducerades sensorik på grund av analys från matkvalitet samt likt enstaka vetenskaplig disciplin inom den svenska forskarvärlden från Rose-Marie Pangborn vid Institutet på grund av livsmedel samt bioteknik, SIK. vid talet gjorde sensorik entré inom vardagsrummen då Carl Jan Granqvist inom TV-program lärde svenskarna för att njuta från viner samt lyfte fram vinernas sensoriska attribut.

Sensoriska attribut blev ett markör till produktens standard. inledningsvis vid talet, såsom ett effekt från Agenda 21, inkluderades miljöfrågor inom matens standard. Agenda 21 plats en internationellt handlingsprogram till jobb tillsammans med miljö samt tillväxt beneath talet, liksom för tillfället ersatts från Agenda Även produktionskvalitet samt produktkvalitet inom tvärvetenskapliga dimensioner började diskuteras vilket utvidgade betydligt begreppet ”matens kvalitet”.

en tvärvetenskapligt forskningsprogram, föda 21, pågick beneath år samt såsom förutom hållbar produktion samt konsumtion inkluderade även sensorik samt ekonomiska samt sociala dimensioner.

Diskursen inom samhället ledde mot för att, då matens kvaliteter diskuteras inkluderas bland annat sensorik, funktion, hygien, näring, typ från produktion, miljö- samt klimat samt certifieringar (8).

dem flera kvalitativa aspekter för att ta hänsyn mot då maten väljs, vittnar angående hur komplex matproduktion samt konsumtion äger blivit inom våra tider. Denna komplexitet speglar vårt samhälle samt tiden såsom oss lever inom. Maten existerar kulturbärare samt den dynamiska definitionen från matens kvaliteter återspeglar samhällets ändrade normer samt värderingar var ekologiska samt etiska aspekter från hållbar produktion samt konsumtion existerar inkluderade.

Vilka kvaliteter existerar viktiga till konsumenter?

Konsumentforskning visar samstämmigt för att den viktigaste faktorn nära omröstning från föda existerar smakförmåga, medan mot modell välmående, kostnad samt miljö rankas lägre. Även angående detta finns olika konsumentgrupper vilket skiljer sig inom fråga angående preferenser, attityder tillsammans med mera, existerar smaken nödvändig, även till sjuka människor såsom ordineras näringsdrycker.

Dessa ratas angående dem smakar illa.

Vad existerar ”smaken” samt vad påverkas dess upplevelse av?

Så vilket existerar då ”smaken”, liksom verkar styra samt ställa sålunda tillsammans oss? varenda tror sig känna till, dock detta verkar existera därför för att smaken definieras även från sin kontext. Produktens upplevda smakupplevelse existerar resultatet från individens multisensoriska upplevelse från produktens sensoriska attribut liksom kunna uppfattas olika beroende vid individens perceptionsprocess.

Den subjektiva smakupplevelsen beror inom inledande grabb vid sinnenas funktion, personens preferenser, allmäntillstånd (till modell kroppslig samt psykisk) samt kontexten. till för att objektivt förklara produktens ”smak” behövs detta mening samt verbal träning. till denna grannlaga arbetsuppgift finns idag professionella sensoriska paneler, alltså experter vid för att urskilja produktens sensoriska attribut (utseende, doft, textur samt smak) samt förklara dem inom mening.

Professionella sensoriska paneler finns både inom akademin samt industrin.

Om konsumenter anser för att ”smaken” existerar viktigast nära omröstning från maten, då menas för att dem sensoriska egenskaperna passar dem subjektiva smakpreferenserna, dock detta existerar oklart hur många utseende, doft alternativt textur, påverkar upplevelse från produktens ”smak”.

självklart skiljer sig den objektiva samt subjektiva beskrivningen enstaka sektion, eftersom den sensoriska objektiva panelen består från individer vilket äger högre känslighet på grund av lukter samt smaker än genomsnittliga konsumenter, dessutom existerar dem speciellt övade vid dem aktuella produkterna.

Att gilla alternativt ogilla maten. till för att känna till angående maten smakar god måste den stoppas in inom munnen.

dock man kunna bestämt påstå för att man ej tycker ifall maten genom för att enbart titta, uppleva alternativt lukta vid den. ej sällan sker detta unge såsom beneath dem inledande år lägger grunden mot sina smakpreferenser. Barnens perception borde respekteras i enlighet med sensoriska principen för att smaken existerar individuell. dock preferenser utvecklas då samt föräldrar bör ej ge ej upp utan gå vidare för att tillhandahålla barnet identisk livsmedel.

undersökning visar vid positiva effekt efter upprepade exponeringar (9). en råd existerar för att nyttja sålunda kallade sensoriska bryggor: vilket mot modell för att doppa broccoli inom fett alternativt ett neutral olja alternativt inom ett tidigare godkänd sås.

Rädsla på grund av okänd föda, neofobi, förmå inträffa hos unge samt således kallad kräsenhet existerar ej ovanlig hos unge mellan 2–6 kalenderår.

Trevlig stämning nära måltiden, föräldrarna likt positiva förebilder samt uppmuntran, hjälper mot för att acceptera livsmedel. Däremot existerar tvång nära måltiderna ingen utmärkt teknik utan kunna tvärtom producera aversioner.

Varför räcker detta ibland för att titta något till för att ogilla alternativt acceptera det?

Frågan äger länge fascinerat filosofer samt vetenskapsman. Faktum existerar för att synen agerar enstaka massiv roll nära matbedömning – oss ”äter tillsammans ögonen”.

Det spelar alltså stor roll vad vi äter, men hur ska vi egentligen äta?

oss får 70 andel från den sensoriska informationen genom synen.

En cancerpatient likt besitter lidit från lukt- samt smakförlust samt ägde lågt matintag vid bas från biverkningar ifrån behandlingen, berättade inom enstaka samtal för att hen åt upp den serverade måltiden enbart vid bas från maträttens utseende: dem vackra färgerna, formerna samt upplägget.

Det liksom existerar komplext samt dynamiskt förmå existera svårt för att ett fåtal grepp angående.

Trots detta förmå fanns samt enstaka från oss vilket besitter operativ sinnen snabbt att fatta beslut eller bestämma något ifall maten inom munnen smakar utmärkt alternativt ej. Spontant kunna man yttra för att detta sker tackar vore smaksinnet. Man är kapabel tro för att smaken blir bestämt från smaksinnet inom själva munhålan.

dock inom själva verket bidrar luktsinnet, känselsinnet, synen samt ljuduppfattning tillsammans betydelsefull sensorisk upplysning samt detta existerar hjärnans nätverk vilket skapar upplevelsen. Hur oss likt individer upplever smaker påverkas från bland annat gener, minnen samt attityder, dock ej minimalt kontexten. Själva smakcellerna finns ej bara inom munhålan samt inom svalget utan även inom tarmarna (10).

Luktens roll. Luktsinnet äger enstaka nyckelroll inom upplevelsen från lukter direkt då oss sniffar vid något, dock även retronasalt, vilket en viktigt komplement mot grundsmaker samt kemiska retningar från trigeminala nerven (ansiktsnerven) nära upplevelse från ”smaken”.

Luktsinnet plats länge detta maximalt mystiska sinnet samt Lindas B. Bucks upptäckt kring luktsinnens funktion ledde mot för att denna tilldelades Nobelpriset Lukten existerar detta enda sinne såsom skickar signaler direkt mot amygdalaområdet inom limbiska systemet utan för att passera andra delar från hjärnan. Thalamus fungerar annars likt en filter på grund av informationsflödet.

Därför reagerar oss vid lukter, snabbt, instinktivt samt känslomässigt. Luktsinnet betydde beneath evolutionen många på grund av överlevnaden, eftersom lukten informerade ifall omgivningens risker samt möjligheter. således existerar detta även idag.

Varför räcker det ibland att se något för att ogilla eller acceptera det? Frågan har länge fascinerat filosofer och forskare

detta limbiska systemet existerar även säte på grund av våra känslor. Därför associerar oss lukter tillsammans med tidigare emotionella erfarenheter, personer samt händelser. inom enstaka lärande deltog ett cancersjuk kvinna likt avskydde lukten från kanel. Förklaringen fanns för att denna vid väg mot sjukhuset på grund av sin cancerbehandling brukade passera Pressbyrån ifrån vilken doften från kanelbullar spreds.

Detta existerar en klassiskt modell vid hur ett luktaversion är kapabel uppstå.

Flera från mina före detta dietiststudenter, likt tillsammans med vård samt hälsomedvetenhet brukade välja sin kost, ändrade den drastiskt &#; samt mot sin personlig förvåning &#; efter för att dem drabbades från covid samt vilket enstaka effekt tappade luktsinnet.

liksom inte någonsin förr levde dem vid chips, tilltugg samt krispiga livsmedel, alltså föda tillsammans många sälta, sötma samt fett. dem upplevde leda från för att förtära ”vanlig mat” eftersom den ”inte smakade någonting” i enlighet med deras utsago. då luktsinnet plats exponerad ur spelet, fordrade belöningssystemet inom deras hjärna tillfredsställelse ifrån krispiga, söta samt salta varor.

Dopamin utsöndras inom hjärnan då njutningsbara livsmedel konsumeras. Därför existerar smaken den viktigaste faktorn nära matval till konsumenten såsom nära sidan från maten köper enstaka sensorisk upplevelse. Njutningen samt matglädjen påverkar oss mer än oss tror samt på grund av flera bidrar detta mot ett ökad livskvalitet.

Resultaten ifrån luktforskning beneath covid pandemin tydde vid för att förlusten från luktsinnet ledde mot nedstämdhet samt i enlighet med luktforskaren Johan Lundström kopplas förlusten från luktsinnet mot flera sjukdomar, bland annat nedstämdhet (11).

Forskaren Ingrid Ekström visade enstaka signifikant association mellan bekymmer tillsammans luktidentifiering samt ökad fara till en mindre liv (12). Nyligen genomförda litteraturöversikter (scoping review) visade bredden från negativa effekter från kemisensorisk dysfunktion efter covid (13).

FLAVOR i enlighet med definition &#; enstaka sektion från smaken

I en par decennier användes amerikanska läroböcker inom undervisningen inom sensorik inom bristande vid akademisk litteratur vid svenska.

inom den amerikanska litteraturen finns begreppet flavor likt innefattar nästa (14):

1. Grundsmaker (sött, krydda, surt, bittert samt umami) vilket registreras från smaksinnet.

2. Retronasal luktupplevelse (aromer liksom frigörs ifrån maten inom munhålan medan oss tuggar maten samt liksom når receptorer vid luktcellernas utskott genom bakvägen inom svalget).

3.

Kemiska retningar registrerade från trigeminala nerven liksom reagerar mot modell vid kolsyra, chili, alkohol samt mentol.

Ordet flavor används ibland även vid svenska inom identisk struktur, dock översätts oftast mot smakupplevelse. detta medför otydlighet, eftersom även konsistens/textur är kapabel inkluderas från konsumenter inom analys från ”smaken” angående konsumenten avrapporterar för att ”…  äpplet smakar ej god på grund av detta existerar på grund av hårt”.

detta önskar yttra ”smak” existerar en vidare term än flavor. Risken till missförstånd finns samt bör uteslutas genom förtydliganden.

Grundsmakerna sött, krydda, surt, bittert samt umami borde konsekvent kallas på grund av grundsmaker. inom dagligt anförande handlar ”smak” ej sällan ifall individens subjektiva smakupplevelse likt även omfattar flavor samt textur samt upplevelser ifrån trigeminala nerven.

Produktens temperatur påverkar ”smaken” ibland vid en kritisk sätt (tänk vid enstaka varm, respektive kall nyponsoppa). Även utseende (samma fruktdryck dock tillsammans med olika färger) påverkar smakupplevelsen. Att mot modell inom samtalen tillsammans patienter klargöra skillnaden mellan grundsmaker samt ”smaken” existerar ett god start till att undanröja missförstånd.

Sammanfattningsvis – utan en väl operativ luktsinne kunna varken lukten då oss sniffar vid något genom näsborrarna alternativt doft via munhålan (retronasalt) då oss tuggar vid något upplevas.

till för att uppleva fullständig flavor behövs även en operativ smaksinne samt trigeminala nerver, dem såsom reagerar vid mot modell kolsyra, mentol samt chili – ifall dessa ingår inom produkten.

”Smaken” vilket kommunikationsproblem

Redan vid talet påpekades för att varenda näringsexpert till för att lyckas tillsammans rådgivning, måste ta reda vid ifall patienten äger bekymmer tillsammans lukt- alternativt smaksinnet.

identisk behov för att behärska skilja vid lukt- samt smaksinnets funktion gäller på grund av flera professioner, bland annat kostvetare samt produktutvecklare. till dessa räcker detta ej för att känna till angående smaken ogillas, utan detta behövs mer bestämd kunskap, mot modell angående grundsmakerna ej känns klart – alternativt tar ovan.

Strategin för att lyfta fram aromer, grundsmaker inom maträtter alternativt ämnen såsom påverkar trigeminala nerven, alternativt vilket inkluderar syn- samt hörselsinnet, är kapabel artikel särskilt framgångsrikt hos konsumenter vilket lider från sämre funktion inom något sinne.

Det finns hjälp för att erhålla på grund av för att bedöma förmågan för att uppleva lukter alternativt grundsmaker.

enstaka existerar test från grundsmaker tillsammans med vattenlösningar från sötningsmedel, krydda, citronsyra, koffein, natriumglutamat alternativt tillsammans med pappersremsor på grund av respektive grundsmak. detta finns även enkla lukttester tillsammans sötningsmedel samt kanel alternativt affärsmässig tester.

Kanel- samt sockertestet existerar ett utmärkt teknik till för att illustrera hur upplevelse från ”smaken” existerar sammansatt samt hur dem enskilda sinnena samarbetar (smak-, lukt- samt känselsinnet).

Den totala smakupplevelsen inom övningen existerar sammansatt från grundsmaken sött (socker), textur (sockerkristaller samt kanelpartiklar) samt retronasal doft (kanel). Övningen genomförs medan man håller till näsan på grund av för att undvika för att uppleva kanellukten genom näsborrarna. Övningen fullfölja för att upplevelse från ”smaken” delas upp inom sina beståndsdelar, inom avsikt för att förstå komponenternas samt sinnenas enskilda konsekvens vid den totala smakupplevelsen.

Sinnenas intryck kombineras även tillsammans med deltagarens minnen, sensoriska ramar, samt associationer.

En djupare medvetande på grund av synens, luktens, grundsmakernas, retronasala luktens samt känselsinnets bidrag mot den totala smakupplevelsen, således kallade ”smaken” existerar essentiell inom flera professioner, eftersom detta existerar grunden till enstaka lyckad kommunikation.

Betydelse från retronasal luktupplevelse kunna enkelt testas tillsammans vilket aromatiskt livsmedel såsom helst.

Övningen går ut vid för att hålla på grund av näsan, innan livsmedlet stoppas inom munhålan, på grund av för att stoppa luftflödet genom luktsinnet. vid därför sätt förmå luktcellerna ej uppfatta aromämnena inom mot modell ett fullmogen jordgubbe. Blockering från luftflödet inom luktsinnet fullfölja för att enbart jordgubbens grundsmaker sötma samt syrlighet samt textur uppfattas – dock inga jordgubbsaromer.

Skulle personen äga bindel till ögonen, existerar detta oklart ifall den ens skulle gissa för att hen äter enstaka jordgubbe överhuvudtaget.

Det liksom sker då oss vanligtvis äter ett jordgubbe existerar för att oss ser den, känner lukten från jordgubbe då oss stoppar den inom munnen eftersom oss inte håller till näsan. Medan oss tuggar jordgubben känner oss texturen, sötman samt syrligheten, samt aromatiska luktämnen ifrån jordgubbar såsom frigörs inom munhålan då dem passerar genom svalget samt kommer retronasalt mot luktsinnet.

Arommolekyler fastnar då tillsammans med hjälp från luftflödet vid receptorer hos luktcellerna. Signaler skickas genom luktnerven mot hjärnans luktcentrum, medan signaler angående grundsmakerna skickas mot smakcentrum. Luktsinnet samt smaksinnet samarbetar tillsammans med andra nätverk samt hjärnan identifierar den sensoriska sensationen vilket ”jordgubbssmak”.

tillsammans enstaka mousserande jordgubbsdryck skulle även trigeminala nerven reagera till kolsyran samt påverka den totala smakupplevelsen.

Vid bekymmer tillsammans med luktsinnet hos enstaka patient/kund, förmå rådgivning alternativt matlagning fokusera vid färgstarka, vackert arrangerade livsmedel likt äger intensiva grundsmaker samt såsom stimulerar trigeminala nerven.

Luktsinnet är kapabel på grund av övrigt tränas upp samt detta uppmärksammades inom samband tillsammans covidpandemin.

Luktträning är kapabel existera enstaka rolig handling samt jag såg ständigt extra många fram emot mina laborationer tillsammans med luktövningar samt luktquiz till dietist- samt kostvetarstudenter. Vanligtvis fanns samtliga deltagare många motiverade beneath samtliga laborationer, dock beneath samt efter luktlaborationen blev dem än mer entusiastiska, spontana, samt således glada!

Jag såsom pedagog fick uppleva vilket vilket sker tillsammans med ett människa liksom tillsammans bindel till ögonen känner igen livsmedel vilket kanel, kardemumma, dill samt apelsin. besitter dem upplevt något mer än identifiering från enstaka lukt?

Magsäckens magsaft bryter ner maten

möjligen väcktes flera glada minnen?

Detta nedan skriver jag tillsammans förhoppningen för att detta förmå leda mot eftertanke. Studenterna ägde även laborationer tillsammans med näringsdrycker efter vilka dem plats förvånade, nedstämda samt ägde flera frågor:

”Varför finns detta därför ett fåtal näringsdrycker för att välja mellan på grund av vegetarianer, veganer, mjölkallergiker?”

”Varför sitter sötman samt smakerna inom således länge samt man kunna ej bli från tillsammans med dem?!”

”Vad existerar detta liksom känns såsom enstaka hinna inom munnen?

”

”Hur flera sådana måste dem dryck angående dagen?”

”Min farmor bör förtära tre angående dagen” – blev svaret ifrån enstaka lärjunge – ”jag måste prata tillsammans henne”.

Texturens betydelse

Övergången ifrån flytande att ge liv hos en spädbarn kunna artikel lika dramatiskt likt passage ifrån ett fast att ge liv mot flytande på grund av ett sjuk individ.

Matens textur existerar kritisk till den successiva frigörelsen från olika smak- samt aromämnen nära tuggningen, således för att maten blir njutbar. Flytande kost tar försvunnen upplevelsen från matens textur, mot modell krispighet liksom både syns, känns inom handen samt inom munhålan – samt vilket hörs! Synen förmå ej längre lova dessa härliga texturupplevelser nära matdags.

Matens textur existerar likt ett matris, vilken påverkar produktens struktur samt attribut beroende vid flera faktorer bland annat temperatur, pH samt ingredienser.

detta existerar ej konstigt för att texturen påverkar smakupplevelsen således starkt samt ibland förmå artikel den kritisk faktorn till upplevelsen från mot modell choklad.

En preferenstest tillsammans med cancerpatienter visade ett signifikant skillnad inom gillande mellan blåbärssmoothie samt blåbärspannacotta.

Den enda skillnaden mellan produkterna fanns smaklöst gelatin inom pannacottan. Cancerpatienterna plats ”så utmattad vid näringsdrycker” visade kommentarerna. Alltså avgjorde själva texturen acceptansen.

Sensorik, mer än ett smak- samt luktupplevelse, mer än enstaka lära

Sensoriska beskrivningar inom media kretsar många kring ”smak”.

Även ifall smakförmåga i enlighet med konsumenternas självrapportering existerar den viktigaste faktorn på grund av matval, måste oss artikel medvetna angående för att detta slutliga valet ej styrs enbart från sensoriska faktorer. detta handlar även ifall icke-sensoriska, likt kostnad, upplysning, värderingar, attityder samt trender inom omgivningen. Preferenser till smakförmåga förmå existera medfödda dock dem existerar även skiftande samt beroende från kontexten.

detta tar ej bara tidsperiod på grund av en små människor för att acceptera broccoli, detta tar även sin tidsperiod på grund av enstaka sektion vuxna för att uppskatta mörk bryggd dryck alternativt en torrt rött alkoholhaltig såsom luktar hästsvett.

Komplext samt komplicerat? Onekligen. Den danske professorn Magni Martens lyfte vid talet fram sensorik likt ett tvärvetenskaplig disciplin (15).

Sensorikens roll ser denna såsom enstaka brygga, ett plattform mellan olika vetenskapsområden, naturvetenskap likt ligger inom grunden mot matproduktion samt humaniora liksom studera människan samt människans beteende, ej minimalt vilket aktör vid marknaden. varenda dessa områden utvecklas ständigt. enstaka mer kontinuerlig implementering från resultaten ifrån dessa olika forskningsområden samt samarbete tillsammans med sensoriker skulle bidra mot ett djupare medvetande från problemen var ”smaken” agerar in.

för att sprida forskningsresultat existerar till forskaren ett betydelsefull arbetsuppgift, tyvärr ibland ej prioriterad, eftersom detta tar tillgångar utan för att ge meritering inom universitetsvärlden. betalkort sagt enstaka handling enbart till outtröttliga entusiaster.

Med god vilja samt företagsamhet borde popularisering från sensorik gagna samhället inom stort.

på grund av liksom Magni Martens skriver &#; sensoriken följer plats samt ett ifrån vaggan mot grav samt sensoriken äger enstaka existentiell karaktär. Sensoriken länkar detta förflutna tillsammans nuet samt tillsammans med framtiden. Sensorik existerar även enstaka länk mellan producenten samt konsumenten – samt mellan ett människa samt ett vara (15).

Forskningen inom sensorik, teknikens tillväxt samt moderna sensoriska metoder skapar nya möjligheter, vilket mot modell är kapabel registrera dynamiska förändringar från ”smakupplevelse” beneath måltiden.

detta ger ett djupare medvetande på grund av dem multisensoriska upplevelserna.

Ett sensoriskt beskrivande test avslutat från ett professionell panel kunna detaljerat förklara kvalitativt samt kvantitativt en äpple vid en objektivt sätt, detta önskar yttra äpplets utseende, doft, flavor (grundsmaker samt retronasallukt) samt textur.

detta grundar sig vid konsensus inom gruppen, var deltagarna tillsammans fungerar likt en superkänsligt sensoriskt instrument. ni samt jag däremot, inom likhet tillsammans med andra konsumenter, oss bedömer äpplet subjektivt. oss besitter våra subjektiva preferenser, referensramar, sinnen samt våra hjärnors unika nätverk. Den subjektiva upplevelsen förmå skilja sig åt, på grund av oss existerar unika.

likt Magni Martens skriver &#; även ifall oss äter varsin halva från identisk äpple, förmå oss ej känna till hur äpplet smakar till den andra personen (15).

Referenser

1. Fischler C. Food, Self and Identity. Social Science resultat ;27(2) DOI/

2.

Brillat-Savarin JA. Aphorisms, in: The physiology of taste, London, England, ; p.

3. Rozin P. Towards a psychology of food and eating: From motivation to module to model to marker, morality, meaning and metaphor. Current Direction in Psychological Science ;5(1)

4. Livsmedelsverket. föda till samtliga sinnen – sensorisk träning i enlighet med Sapere-metoden.

Livsmedelsverket;

5. Livsmedelsverket. Näringsrekommendationer. Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/kostrad/naringsrekommendationer

6. Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/matvanor&#;undersokningar/riksmaten&#;vuxna

7. Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom Livsmedelsverket; Hämtad från: &#;miljo/matvanor&#;undersokningar/riksmaten-ungdom samt

8.

Kungl. Skogs- samt Lantbruksakademien, KSLA. Matens kvaliteter. Kungl. Skogs- samt Lantbruksakademiens Tidskrift ; (4).

9. Hausner H, Olsen A, Möller P. More exposure and flavour-flavour learning increase year-old children´s acceptance of a novel vegetable. Appetite ;58 (3)

Depoortere inom. Taste receptors of the gut: framträdande roles in health and disease.

GUT ;63(1) E-pub.

Lundström J. Medicinvetarna. Luktar ni friskt? [Podd]. Stockholm: Karolinska Institutet; Hämtad från:

Ekström inom, Sjölund S, Nordin S, Nordin Adolfsson A, Adolfsson R, Nilsson L-G, Larsson M, Olofsson J K. Smell Loss Predicts Mortality fara Regardless of Dementia konvertering. Journal of The American Geriatrics samhälle ;65(6)

Neuman N, Sandvik P, Bellini Lindholm N, Bömer-Schulte K, Lövestam E.

Food-related experiences and behavioral responses among people affected bygd chemosensory dysfunctions following COVID A scoping review.

”Maten smakade bättre förr!” är en vanlig kommentar från äldre som tappat aptiten eller inte tycker det är särskilt roligt med mat och ätande

Research in Nursing & Health ;46(4)

Meilgaard M, Civille G V, Carr T. Sensory Attributes and the Way We Perceive Them, in: Sensory Evaluation Techniques, CRC Press, INC., Boca Raton, Florida, ; p.

Martens M. A philosophy på grund av sensory science. Food Quality and Preference ;19 ()