Vad menas med etisk dilemma

Vilka vägar bör man välja inom livet? Etik handlar ifall hur oss bör tänka samt bete oss på grund av för att nå detta goda samt rätta. Moral handlar ifall hur oss beter oss inom praktiken. God etik existerar därför förenligt tillsammans dålig moral (därav dubbelmoral).

Vad existerar etik samt moral?

Människan existerar ett social varelse liksom gärna lever tillsammans tillsammans andra människor.

Denna samvaro kunna ibland producera bekymmer varför oss behöver regler samt lagar från olika stöt. Vår etik alternativt moral talar angående till oss vilka handlingar liksom anses korrekt samt vad oss bör eftersträva alternativt undvika inom moraliska situationer.

Etik samt moral handlar alltså angående vilket liksom existerar gott samt ont, korrekt samt fel.

dock detta existerar viktigt för att skilja vid vilket liksom existerar riktig samt fel i enlighet med juridiska lagar samt ur en etiskt perspektiv. för att något existerar riktig i enlighet med lagen innebär ej automatiskt för att detta existerar korrekt i enlighet med etiken. detta finns t.ex.

ingen juridisk team mot otrohet dock flera skulle nog anse för att detta existerar omoraliskt samt alltså etiskt fel för att artikel otrogen mot sin partner. detta existerar ett ganska primär moralregel inom flera kulturer.

Orden etik samt moral betyder egentligen identisk sak, dock ett vanlig perception existerar att moral handlar angående våra konkreta handlingar samt åsikter inom problem att diskutera angående gott samt ont, korrekt samt fel, t.ex.

åsikten för att detta existerar omoraliskt för att artikel otrogen mot sin partner. Etik handlar ifall våra argument på grund av vår moral, t.ex. varför detta existerar omoraliskt för att artikel otrogen mot sin partner. Etiken handlar alltså ifall hur oss tänker samt resonerar kring moral.

Innan oss tittar vid några konkreta etiska teorier behöver oss inledningsvis klargöra vilka problem att diskutera vilket etiska teorier bör besvara samt vilka tänkbara svar såsom finns.

Etiska frågor

Det finns flera olika etiska teorier likt talar angående hur man avgör vilket liksom existerar korrekt samt vad likt existerar gott.

till för att ge vägledning angående hur man bör handla måste man även känna till vad man önskar nå.

Frågan angående vad såsom existerar korrekt hänger alltså ihop tillsammans vad såsom existerar gott. ifall detta goda existerar t.ex. lycka så blir korrekt papper den liksom medför lycka. dock innan man kunna välja papper måste man även äga svar vid enstaka tredjeplats fråga: vem man bör ta hänsyn till? existerar detta ens personlig lycka vilket man bör ta tänka vid alternativt andras?

Både och?

Olika etiska synsätt ger olika svar vid dem tre frågorna angående vilket likt existerar riktig, gott samt vem man bör visa hänsyn.

Låt oss titta vid dem.

Vad existerar rätt?

Det finns lite förenklat fyra olika uppfattningar angående hur man är kapabel att fatta beslut eller bestämma något ifall enstaka papper existerar etiskt korrekt. Man kunna fokusera vid handlingens konsekvenser, handlingens överensstämmelse tillsammans vissa regler, personens avsikter tillsammans med handlingen alternativt personens egenskaper.

Inom konsekvensetiken fokuserar man vid handlingens konsekvenser samt menar för att enstaka papper existerar korrekt endast ifall den leder mot förbättrad konsekvenser än någon ytterligare papper såsom personen är kapabel välja.

Regeletik eller pliktetik som den även kallas fokuserar vid handlingens överensstämmelse tillsammans med vissa moraliska regler alternativt principer.

i enlighet med regeletiker existerar ett papper riktig endast angående den överensstämmer tillsammans personens moraliska regelsystem. Rättighetsetik är ett slags regeletik var ett papper anses korrekt ifall den främjar rättigheter samt ej kränker någons rättigheter.

En sinnelagsetiker anser för att detta kritisk på grund av angående ett papper existerar korrekt beror vid personens sinnelag eller avsikter.

Endast angående handlingen utförs tillsammans goda avsikter existerar den riktig i enlighet med sinnelagsetiken.

Dygdetiken slutligen anser för att fokus bör artikel vid personen liksom handlar samt ej vid själva handlingen. En dygd är en önskvärt karaktärsdrag (t.ex. omtänksamhet) samt i enlighet med dygdetiken existerar enstaka papper korrekt endast angående den skulle utföras från enstaka dygdig (t.ex.

omtänksam) person.

Vad existerar gott?

Om oss säger för att något existerar moraliskt gott betyder detta för att oss värderar något liksom positivt, t.ex. för att detta existerar gott samt positivt för att utföra andra lyckliga. Lycka existerar på grund av flera något gott samt dess motsats lidande något ont oss önskar undvika. för att vinna vid lotto förmå utföra ett väldigt lycklig, dock lottospel ger ej ständigt vinster därför lotto är kapabel rimligtvis ej räknas likt något moraliskt gott.

Lottospel kunna däremot vara gott liksom en medel för för att nå något liksom är gott inom sig, t.ex.

lycka.

Sådant såsom är gott inom sig har en inneboende positivt värde – ett egenvärde – samt existerar alltså ej enbart gott inom vissa kontext utan ständigt. ett moralisk teori bör prata angående vilket liksom anses existera gott inom sig samt därmed eftersträvansvärt.

För vem?

Det finns tre olika svar vid frågan ifall vilka vilket bör erhålla ta sektion från detta goda samt eftersträvansvärda.

Egoister anser för att man bör tänka vid sig egen inom inledande grabb.

Hänsyn mot andra behöver man bara visa ifall detta gynnar ett själv.

Altruister tänker tvärtom, dem anser för att man endast bör tänka vid andra samt ej sig själv.

Universalister slutligen anser för att man bör tänka vid andra samt sig egen. Vilka dem andra existerar finns detta olika perception angående.

enstaka sektion altruister alternativt universalister hävdar för att detta endast gäller människor medan andra anser för att detta även gäller vissa varelse alternativt allt levande.

Två etiska teorier

Låt oss titta vid numeriskt värde konkreta etiska teorier, enstaka konsekvensetisk samt enstaka regeletisk, samt titta hur dem besvarar dem tre frågorna angående vilket liksom existerar korrekt, gott samt vem man bör visa hänsyn.

Utilitarismen

Den maximalt kända etiska teorin är utilitarismen.

Den finns inom flera former samt varianter, dock gemensamt på grund av varenda existerar för att dem anser för att detta existerar handlingens konsekvenser vilket avgör angående handlingen existerar riktig. Utilitaristiska teorier existerar alltså konsekvensetiska.

Den ursprungliga utilitarismen grundades från engelsmannen Jeremy Bentham (1748–1832) samt teorin kunna sammanfattas tillsammans med uttrycket: ”Största tänkbara lycka på grund av största tänkbara antal”.

Det liksom existerar moraliskt gott samt eftersträvansvärt i enlighet med utilitarismen existerar alltså lycka.

”För därför flera vilket möjligt” innebär för att utilitarismen existerar universalistisk samt eftersom detta ej bara existerar människor likt kunna uppleva lycka samt lidande därför anser flera utilitarister för att även vilt såsom kunna detta bör omfattas från utilitarismen.

Kants kategoriska imperativ

Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg för att detta plats fel för att grunda moralen inom människors önskningar samt behov, liksom utilitarismen fullfölja.

eftersom oss blir lyckliga från olika saker sålunda kunna utilitarismen medföra för att ett samt identisk papper kunna artikel korrekt inom ett situation samt omoralisk inom enstaka ytterligare. detta existerar oförnuftigt säger Kant samt menar för att enstaka papper måste artikel etiskt riktig oavsett vilken individ likt utför den.

detta liksom existerar etiskt riktig måste därför bygga vid ett moralisk princip liksom samtliga människor är kapabel acceptera, menar han.

När oss funderar ovan vilket såsom existerar riktig papper bör oss i enlighet med Kant tänka vid hur oss önskar för att varenda andra bör handla: Handla ständigt därför för att maximen på grund av din papper skulle behärska upphöjas mot allmän lag!

Kant kallade denna regel för det kategoriska imperativet eftersom detta existerar enstaka uppmaning (imperativ) såsom gäller på grund av varenda utan undantag (kategorisk).

Med maxim kan förstås den regel alternativt etiska princip likt handlingen existerar en modell vid. ifall ni t.ex. tänker ta något ifrån enstaka affär utan för att erlägga existerar detta stöld likt existerar regeln (maximen) på baksidan din papper samt vilket ni inom sålunda fall önskar upphöja mot allmän team – alltså för att varenda bör stjäla.

ni önskar troligen ej för att detta bör artikel team vid för att varenda bör stjäla inom butiker på grund av då skulle detta knappast finnas några butiker. samt anser ni för att detta ej existerar riktig för att varenda andra stjäl sålunda existerar detta ej korrekt till dig heller för att stjäla.

Kants etiska teori existerar regeletisk eftersom enstaka handlings riktighet blir bestämt utifrån regeln ifall detta kategoriska imperativet.

detta moraliskt goda existerar för att följa detta kategoriska imperativet samt viljan för att utföra sin plikt, anser Kant. Även denna teori existerar universalistisk eftersom imperativet existerar kategoriskt samt gäller samtliga, dock oss behöver enbart ta hänsyn mot förnuftiga människor såsom förmå förstå samt tillämpa imperativet. Kant ansåg nämligen för att vilt existerar oförnuftiga således dem äger oss inga direkta plikter mot.

Etik samt religion

De flesta religioner äger liknande moralregler dock besitter dem även identisk perception angående vilket liksom existerar korrekt, gott samt vilka man bör visa hänsyn?

Finns olika uppfattningar inom religionerna?

Det existerar centralt för alla religioner för att prata angående vilket såsom existerar korrekt samt gott samt hur oss bör leva sålunda samtliga religioner äger ett etik. enstaka sektion menar för att Gud bestämmer vad vilket existerar riktig samt fel. andra tänker sig för att Gud önskar detta rätta på grund av för att detta existerar rätt.

Genom för att tolka heliga skrifter alternativt lyssna vid visa personer förmå man inom religionerna försöka erhålla svar vid hur man bör leva samt vilket liksom existerar riktig samt gott.

dock detta existerar även möjligt liksom troende för att artikel övertygad ifall för att människan egen skapat moralen samt för att den ej existerar beroende från någon gud. detta beror vid vilket förhållande man äger mot tro samt hur man tolkar dem religiösa skrifterna.

En vanlig perception existerar för att samtliga religioner existerar regeletiska, för att dem bygger vid bokstavliga tolkningar från religiösa skrifter, dock detta existerar ett väldigt förenklad foto.

Ofta finns detta inslag från olika uppfattningar angående vilket såsom existerar korrekt inom ett tro samt friare tolkningar från religiösa skrifter är kapabel medföra för att dem flesta synsätt existerar tänkbara. detta förmå även finnas olika uppfattningar ifall vad liksom existerar gott dock dem flesta religioner existerar nog överens ifall för att en liv inom enlighet tillsammans med högre makter alternativt Guds vilja existerar gott samt kunna leda mot en förbättrad liv samt frälsning.

LÄS MER: Etiska teorier samt normativ etik

PODCAST:Normativa etiska teorier

PODCAST:Etiska teorier samt modeller (fördjupning)

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad menas tillsammans med etik?
    
2. Vad menas tillsammans med moral?
    
3. Texten nämner fyra olika uppfattningar likt redogör vilket såsom existerar etiskt korrekt.

   informera kortfattat ifall fanns samt en.
    

4. Det finns tre olika svar vid frågan angående vilka såsom bör ett fåtal ta sektion från detta goda samt eftersträvansvärda. Förklara dessa.
    
5. Utilitarismen existerar ett konsekvensetisk tänkesätt.
   
   
6. 



Hur ser enstaka utilitarist vid lycka?
 

7. Redogör kortfattat på grund av hur Kants kategoriska imperativ skiljer sig ifrån utilitarismens ögonkontakt vid lycka.
    
8. Förklara kortfattat varför etik utgör enstaka betydelsefull sektion inom samtliga religioner.

Ta reda på:

1. Vad menas tillsammans "dubbelmoral"?

Diskutera:

1. Vilken ögonkontakt vid lycka tilltalar dig maximalt - Kants alternativt ett utilitarists?

   Motivera varför.
    

Litteratur:
Pernilla Nordström samt Lars-Göran Alm, Gula idéer sover lugnt. tänkesätt till gymnasiet, Natur & tradition, 2012
Russ Shafer-Landau, The fundamentals of ethics, Oxford University Press, 2010
Helle Stryhn, Etik samt omvårdnad, Studentlitteratur AB, 2007
W.K.

Frankena, Etik, Studentlitteratur AB, 2002
R.M. Hare, Moraliskt tänkande, Thales, 1994
Göran Collste, Inledning mot etiken, Studentlitteratur AB, 2002

FÖRFATTARE

Text: Pernilla Alpmo (f.d. Nordström), läromedelsförfattare samt gymnasie lärare inom tänkesätt, bakgrund samt religionskunskap