Slänga fram och tillbaka i vattnet
Flottning
Flottning alternativt timmerflottning existerar en sätt för att transportera timmer inom strömmande vattendrag ifrån skogarna inom inlandet mot gruvor nedströms samt sågverk, vilket ofta nedsänkt nära landremsa vid havet. Timret fick följa tillsammans med detta strömmande vattnet inom älvar, åar samt bäckar samt inom mindre strömmande delar från vattendragen samlades timret ihop inom stora flot (även kallat timmernot) samt spelades alternativt bogserades mot ställen var strömmen kunde ta detta vidare.
Utöver timmerflottning förekom försändelse från tjärtunnor, såsom längst bort inom älv i sverige fram mot omkring 1940[1]. Vattendrag likt användes mot flottning benämndes flottningsleder alternativt flottleder. Flottningen avslutades nära en sålunda kallat skilje var sorteringen skedde, detta önskar yttra för att timret sorterades efter ägare.
Flottningsmetoder
[redigera | redigera wikitext]Flottningsmetoder delas upp inom fastflottning var timret flottas inom buntar samt lösflottning var timret flyter löst.
Man undrar hur vi kommer att se tillbaka på dagens synsätt om ytterligare 50 år?Lösflottning fanns den ledande metoden inom Sverige.[2] Lösflottning förmå delas upp inom olika arbetsmoment: bäckflottning, sjöflottning samt älvflottning. ifrån dess start inom bäckar högst upp inom flottningssystemet, sedan möjligen ovan sjöar samt fortsatt mot älvar.[3]
Flottning inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Flottningen inom land lär äga kommit igång inom större skal beneath 1300- samt 1400-talet inom samband tillsammans för att gruvdriften började ta hastighet samt detta behövdes stora mängder ved till malmbrytning samt järnframställning.[4][5]
Den äldsta kända sammanslutningen till flottning inom landet fanns Wästerdala-Wede Compagnie, bildat 1648 från handelsmän inom Falun på grund av för att tillgodose Falu gruvas behov från ved.[6]
Vid mitten från 1700-talet ägde flottningen kommit för att bli grundlig inom delar från land.
Flottning inom såväl Klarälven liksom Indalsälven nämns beneath 1730-talet, samt vid 1740-talet började sågverken inom Lo samt Kramfors för att flotta vid Ångermanälven. Ägarna mot dessa verk lät även utföra grundlig flottledsrensningar.[7]
En fräsch förordning 1739 gav såväl borgerskap samt allmoge korrekt för att bedriva flottning inom kungsådran från dem svenska vattendragen, samt förbjöd fiskeredskap likt hindrade flödet, vilket bidrog mot flottningens utbredning.[6]
Under 1800-talets förra hälft ökade flottningen då handeln från virke frigavs inom riket samt dem skogsägande bönderna kunde sälja mot sågverk, pappersbruk alternativt sälja utomlands.
Nya flottningsleder drogs förbi forsar samt senare förbi vattenkraftverk, inom sprängda alternativt byggda timmerrännor. Efter tillkomsten från den sålunda kallade Strömrensningskommittén inom start från 1800-talet rensades älvarna ifrån allt såsom kunde hindra timrets – samt dem bräckligare tjärtunnornas – färd inom vattnet.[1] sålunda blev mot modell Dalälven helt flottningsbar ifrån Dalarna ner mot havet 1870.
inom dem större vattendragen bildades flottningsföretag samt flottningsföreningar liksom skötte själva flottningen, vilket entreprenörer åt skogsägarna, var även skötseln från älvarna ingick.
År 1911 gjordes inom en betänkande enstaka sammanställning ovan den ungefärliga tidpunkten ”då flottning från någon omfattning” börjat inom Norrlandsälvarna.
nästa årtal gavs:[7]
Flottningen ägde inom princip identisk organisation fram mot för att den försvann vid 1960–1980-talen, då järnvägsfordon samt lastbilstransporter ansågs mer lönsamt.
Flottningen bidrog mot transportproblemens svar även inom södra land. Ända fram mot lastbilens genombrott fanns flottningen en nödvändigt led inom transportarbetet även var.
Flottningen inom södra landet upphörde dock relativt tidigt inom dem flesta vattendrag, dem sista vid 1960-talet.
På Dalälven upphörde flottningen 1970 samt vid Åseleälven–Ångermanälven ovanför sammanflödet tillsammans med Fjällsjöälven flottade man på grund av sista gången 1979. Flottningen vid Fjällsjöälven pågick mot samt tillsammans 1981 samt vid Faxälven avslutades flottningsepoken 1982.
Likaledes pågick timmerflottningen vid Piteälven mot 1982. Flottningsepoken avslutades vid bas från för att virkesdimensionerna minskade, vilket gjorde för att mer timmer sjönk beneath transporten (motmedlet fanns kostsam barkning inom skogen)[8].
I det här underbara filmklippet från 1964 ser man hur sjöfolk uppmanas att inte slänga sopor på stranden utan istället att packa det i kartonger och sänka det på djupt vattendetta blev därför mer prisvärd för att frakta timret vid lastbil ner mot landremsa vid havet. Fram mot 1991[9] flottades ännu massaved vid Klarälven, liksom plats Sveriges sista flottled. Sex tid senare avlystes den liksom allmän flottled, närmare bestämt den 27 november 1997. inom Norge förekom flottning ända mot 2006.[10]
Flottare
[redigera | redigera wikitext]De person som arbetar likt jobbade tillsammans med flottningen kallades ”flottare”.
Deras övning fanns för att titta mot för att timret kom fram samt drev tillsammans med strömmen.
Arkimedes princip visas med hjälp av en tyngd som sänks ner i en behållare med vätskadetta gällde för att riva brötar (anhopning från timmer), för att varpa alternativt bogsera timmer ovan lugna vattendrag samt för att sortera timret inom skiljen. Flottarens jobb plats ofta farligt samt detta plats ofta vilket detta hände tragedier tillsammans drunkning likt resultat, mot modell för att riva brötar fanns ytterligare farligt.
kalenderår 1936 inträffade mot modell den sålunda kallade Ormsjöolyckan, då 14 flottare omkom inom Ormsjö inom landskap då motorbåten dem färdades inom kapsejsade inom kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Flottningen fanns arbetskrävande samt sysselsatte flera personer, liksom mot största delen plats säsongsanställda småbrukare samt skogsarbetare.
detta verkar äga varit praxis för att yrket såsom flottare gick inom arv ifrån far mot son samt för att dem fanns ifrån lokalbefolkningen; nära skiljena likt behövde mer anställda fanns detta däremot fler säsongsarbetare ifrån mer avlägsna trakter. beneath den säsong då detta ej gick för att flotta timret jobbade den fasta personalen ofta inom skogen samt även tillsammans rensning från vattendragen, därför likt för att bärga sjunktimmer samt ta försvunnen flottningshinder, stenblock samt bas.
detta fanns båtar samt ytterligare utrustning likt underhölls från personalen. Flottningsyrket fanns hårt samt farligt, detta fanns en fritt arbete likt ägde upphöjd ställning eller tillstånd tillsammans en romantiskt skimmer, Gösta ”Snoddas” Nordgren tillsammans sin låt ”Flottarkärlek” är kapabel äga bidragit ett sektion.
Skiljet
[redigera | redigera wikitext]I skiljet sorterades timret efter respektive ägare samt något som har transporterats eller flyttats vidare inom olika rännor alternativt vattendrag mot sågverk samt pappersbruk.
en stort sådant skilje fanns nära Rämsön (nära Söderfors) samt inom Marma inom Dalälven strax innan Älvkarleby vattenkraftstation, dem fanns numeriskt värde från tio skiljen inom Dalälven. inom Kalixälven nedsänkt skiljet nära Vassholmen inom Kalix. inom anslutning mot skiljen fanns s.k. publikation från timmer, vilka kunde innehålla hundratusentals stockar, ifrån dessa periodisk matades timret in inom sorteringsverket, mot detta fanns detta små ”knuffbåtar”.
Timmer såsom skulle transporteras enstaka längre sträcka vid havet måste däremot paketeras ordentligt inom flottar, vilket skedde genom flottläggning, sålunda nära vissa skiljen fanns detta buntverk vilket buntade ihop dessa flottar.
De av vinden snedställda vattenytorna hålls inte längre kvar av vinden och vattenmassan söker återgå till horisontallägeBåtarna inom flottningen
[redigera | redigera wikitext]Vid större sjöar samt sel inom älvarna var strömmen ej fanns tillräcklig på grund av för att föra timret vidare samlades timret inom flot samt varpades fram, ursprunglig tillsammans spelflottar tillsammans gångspel samt senare tillsammans ångdrivna varpspelsbåtar, samt senare kom även större ångdrivna bogserbåtar vilket ägde maskinkraft för att bogsera timmerflottarna ovan sjöarna.
en flot kunde innehålla 15 000−160 000 stockar såsom omslutits tillsammans enstaka ringbom bestående från ca 200 slanor vilket sammanlänkats tillsammans med kedjor.[11] Den inledande ångbåten vid Dalälven vilket plats anpassad till flottning från timmer byggdes 1862. Den hette ”Tomten” samt gick vid Siljan.
Ångmaskinerna vid dessa båtar drevs tillsammans ved ifrån sjunktimmer liksom bärgats samt torkats. Ombord vid dessa båtar jobbade såsom regel en flottarlag ifall cirka sju man, nämligen skeppare, extraskeppare, maskinist samt fyra däckskarlar, var plats oftast även ett kokerska ombord. Denna besättning ägde oftast ingen speciell navigationsutbildning, detta plats ursprunglig vid 1950-talet vilket skepparna fick kurser samt examinering inom navigation.
Både bogserbåtarna samt varpspelsbåtarna fick senare dieseldrivna tändkulemotorer, inom Dalälven fanns dem flesta motorerna från märket ”Seffle”. Dessa båtar utnyttjades även på grund av passagerartrafik. inom flottarlagen fanns även flera roddbåtar, dessa användes ej bara för att transportera flottaren inom sitt sysselsättning utan även vilket ”flöten” mot dem kilometerlånga stålvajrar vid varpspelsbåtarna då man ej ville för att dessa linor skulle fastna inom något vid botten.
dem bogserbåtar liksom bogserade timmerflottar mot havs ägde en många större deplacement samt mer maskinstyrka än dem bogserbåtar såsom gick inom älvarna.
Rumpning
[redigera | redigera wikitext]När säsongen till flottning plats ovan sålunda utfördes den således kallade rumpningen. detta innebar för att man rensade stränder samt bottnar ifrån timmer såsom fastnat.
inom Dalälven lär detta äga förekommit ett tradition för att då rumpningen plats genomskinlig således byggdes ett små flotte, vid vilken detta placerats enstaka docka föreställande ett flottare, likt skickades ut inom strömmen. då flotten sålunda gled ner till strömmen således möttes den från hurrarop från samtliga flottare.
inom litteratur angående flottare kunna man även studera för att detta förekom ”rumpbaler” då rumpningen plats avklarad.
Flottningens miljöpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Under flottningsepoken rensades vattendragen vid hindrande stenblock samt ofta anlades timmer- samt vattenledande långa stenkistor alternativt murar alternativt vallades vattendraget in samt avsmalnades fåran på grund av för att förenkla flottningen.
Stenar inom vattendrag utgör levnadssubstrat till bottenfaunan, mikroorganismer, insekter, maskar samt sniglar.
Om man utför ett enkelt experiment där ett litet vattenflöde rinner över en sluttande polerad yta kommer vattnet att vrida och slingra sig fram och tillbaka över ytplanetinom samt tillsammans med för att dem vid bottnen fritt uppstående stenarna äger tagits upp ur vattendraget reducerar även den totala bottenytan på grund av dessa organismer för att leva vid, vilket fullfölja för att både antalet arter samt individer reducerar. Effekten på grund av strömfisken blir för att detta blir ont angående att ge liv samt dem samt särskilt fiskynglen får ont angående gömställen.
Dessutom förstörde rensningarna fiskarnas lekbottnar, vilket gjorde för att reproduktionen störts. dem sammantagna effekterna existerar för att flera strömfiskpopulationer äger utrotats alternativt kraftigt försvagats.
De dammar liksom byggdes till för att samla upp stockar samt hålla till flottningen nödvändigt vätska skapade vandringshinder till sjömat vilket ytterligare skapade störningar inom ekosystemen.
Ibland byggdes långa flottningsrännor förbi svåra samt svårrensade sträckor, oftast beneath start från flottningsepoken.
Ett fenomen som kallas meander och uppträder i både små och stora vattenflöden (googla: meander river)Senare kunde vanligare inom stället alternativt ofta även genande kanaler anläggas.
Det besitter beräknats för att detta investerats 15-20 miljarder kr inom flottlederna inom land räknat inom dagens penningvärde[12]. Idag läggs mångmiljonbelopp vid återställning från identisk vattendrag till för att ett fåtal igen levande vattendrag.[13]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Ahlbäck, Arnold; Albertsson Rolf (2006). Flottning samt flottleder inom södra Sverige.
Huskvarna: Arnold Ahlbäck. Libris10193363. ISBN 91-631-8982-8
- Lené, Ragnar, Dalälvsflottare nära skilje samt åflottning, C-uppsats inom folklivsforskning nära universitet eller akademisk institution Gävle/Sandviken 1979.
- Sundström Arne, Blom Tarras, Dandanell Birgitta, Hofrén Erik, red (1972). På vatten samt älv: ångbåtstrafiken inom Dalarna. Vattencykeln har fungerat på detta vis i flera miljarder år och allt liv på jorden är beroende av den; jorden skulle vara en ganska avslagen plats att leva på om den inte fanns
Falun: utg. Libris8209141
- Törnlund Erik, Östlund Lars, red (2000). Flottning: vattendragen, arbetet, berättelserna. Skrifter angående skogs- samt lantbrukshistoria, 99-1302414-5 ; 14. Stockholm: Nordiska museets förl. Libris7603859