Lista på alla kommuner i sverige

Den på denna plats artikeln behöver källhänvisningar till för att behärska verifieras. Motivering: Den källa likt redovisas existerar 6 tid äldre än idag gällande kommunallag samt mer än 13 tid äldre. Därutöver finns endast ett uttydning från ett förkortning. I 1974 års regeringsform används benämningen ”kommun på lokal nivå" för att skilja kommunerna från regionerna som formellt är en "kommun på regional nivå" Artikeln skulle även stärkas från för att förses tillsammans fotnoter.(2024-03) Åtgärda genom för att lägga mot pålitliga källor (gärna vilket fotnoter). fakta utan källhänvisning är kapabel ifrågasättas samt tas försvunnen utan för att detta behöver diskuteras vid diskussionssidan.

Sverigeskommuner existerar (år 2024) 290 politiska samt administrativa enheter spridda mellan landets 21 län.

inom 1974 års regeringsform används benämningen ”kommun vid plats nivå" till för att skilja kommunerna ifrån regionerna liksom formellt existerar enstaka "kommun vid regional nivå".^[1] landet äger ett enhetlig kommuntyp samt ingen rangordning samt inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner existerar, inom internationell jämförelse, ytmässigt stora samt omfattar inom allmänhet såväl tätbebyggelse såsom landsbygd.

Utforska alla Sveriges 290 Kommuner

Den bebott område liksom existerar huvudort inom ett samhälle benämns centralort.^{[källa behövs]}

Kommunernas aktivitet regleras genom kommunallagen ifrån 2017.^[2]

En samhälle bildas genom beslut från riksdagen samt inom detta beslut fastslås även kommunens namn, medan beslut ifall kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas från kommunen egen.

I varenda samhälle finns enstaka folkvald samling, kommunens beslutande organ, liksom beslutar angående kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd från kommunens beslutande organ, leder verksamheten. kommunens beslutande organ utser sedan personer mot dem olika nämnderna, utskotten inom kommunen samt mot exempelvis tingsrätten.

Verksamheten finansieras från kommunalskatter, avgifter samt statsbidrag. Kommunala beslut kunna överklagas antingen genom rättslig granskning alternativt förvaltningsbesvär.

Vissa kommuner, speciellt större, är kapabel äga kommundelsnämnder (ibland tillsammans med andra benämningar likt områdesnämnd alternativt stadsdelsnämnd).

Sveriges Kommuner och Regioner

varenda kommuner existerar vidare indelade inom område (före 2016 församlingar), totalt 2 523 stycken, liksom tjänar ett viss roll inom folkräkning samt valsystem.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Kommunreformer inom Sverige.

Före 1863 fanns detta kyrksocknarna såsom tog grabb angående dem lokala frågorna, såväl världsliga likt andliga.

1843 infördes ett sockennämnd nära sidan angående kyrkorådet till för att handha fattigvårdsfrågor samt hälsovård.

Kommuner inom dagens fras infördes genom 1862 års kommunalförordningar, liksom delade upp kyrksocknens information mellan dem nya borgerliga samt kyrkliga kommunerna.

Alla Sveriges kommuner

Därefter fanns detta flera olika kommunformer inom Sverige: städer, köpingar, kyrkliga kommuner samt landskommuner. enstaka speciell form eller gestalt fanns municipalsamhället.

De kyrkliga kommunerna existerade liksom kommunala myndigheter mellan 1863 samt 1999-12-31, då dem såsom enstaka resultat från relationsförändringen kyrka-stat upphörde.

I samt tillsammans 1862 års kommunalförordningar skapades således grunden mot detta nuvarande kommunala systemet inom land.

tid 1863 bildades borgerliga landskommuner såsom sammanföll tillsammans den kyrkliga kommunen, den tidigare kyrksocknen. Utöver landskommunerna fanns även en antal stads- samt köpingskommuner. Man inrättade kommunalstämma liksom plats högsta beslutande kroppsdel inom varenda små kommuner. ifrån 1919 blev kommunens beslutande organ obligatoriskt även inom dem små kommunerna.

Den löpande skötseln från kommunen handhades från kommunalnämnd likt senare kom för att benämnas kommunstyrelse. Man inrättade landsting likt skulle ta grabb ifall dem områden såsom blev på grund av tunga till ett samhälle för att sköta.

Riksdagen avgjorde 1946 för att förändra kommunsystemet. 1952 års storkommunreform resulterade inom för att antalet kommuner minskade ifrån 2 498 mot 1 037 genom sammanslagningar.

Efter storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare vilket innebar för att reformen ansågs otillräcklig samt 1961 fastslog ett statlig analys för att ett fräsch kommunreform fanns essentiell. Utredningens förslag medförde även slutet till uppdelningar inom städer, köpingar samt landskommuner; inom stället infördes en enhetligt kommunbegrepp.

SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner

dem föreslagna sammanslagningar skulle existera frivilliga, dock processen gick långsamt vilket aktualiserade tvångssammanslagningar. Detta beslutades 1969 samt innebar för att reformen skulle artikel genomförd 1974. Antalet kommuner minskade ifrån drygt 1 000 mot 278 mellan år 1962 samt 1974. Den senaste kommunsammanslagningen ägde plats 1977.

Det finns 290 kommuner

Efter 1977 äger antalet kommuner ökat något efter en antal kommundelningar. Idag finns detta 290 kommuner.

Samarbete tillsammans Sveriges kommuner sker bland annat genom intresseorganisationen Sveriges Kommuner samt Regioner (nuvarande namn sedan 2019).^[3]

Kommuntyper samt kommungrupper

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från kommungrupp.

Sveriges Kommuner samt Regioner samt SCB kategoriserar kommuner i enlighet med följande:^[4]

1. Storstäder (4 kommuner tid 2012) existerar samhälle tillsammans folkmängd ovan 200 000.

   Stockholms samhälle, relaterat till göteborg samhälle, malm samhälle samt Uppsala samhälle möter villkoret 2012.

2. Förortskommuner mot storstäder (38 kommuner kalenderår 2010) existerar samhälle var minimalt 50 procent från nattbefolkningen arbetspendlar mot ytterligare samhälle. Den vanligaste kommunen mot vilken pendlingen sker bör artikel enstaka storstad.
3. Större städer (31 kommuner 2010) existerar samhälle tillsammans med 50 000–200 000 invånare samt tätortsgrad vid minimalt 70 procent.
4. Förortskommuner mot större städer (22 kommuner 2010) existerar samhälle var minimalt 50 procent från nattbefolkningen arbetspendlar mot ytterligare samhälle.

   Den vanligaste kommunen mot vilken pendlingen sker bör artikel enstaka större ort i enlighet med definition ovan.

5. Pendlingskommuner (51 kommuner 2010) existerar samhälle var minimalt 40 procent från nattbefolkningen pendlar mot enstaka ytterligare samhälle. titta även sovstad.
6. Turism- samt besöksnäringskommuner (20 kommuner 2010) existerar samhälle liksom äger minimalt 21 årliga gästnätter per invånare vid logi, vandrarhem samt campingar alternativt var antalet fritidshus uppgår mot minimalt 0,20 per invånare.
7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner 2010) existerar samhälle var minimalt 34 procent från nattbefolkningen mellan 16 samt 64 år arbetar tillsammans tillverkning, processen att extrahera eller ta ut något, energi, miljö samt byggverksamhet.
8. Glesbygdskommuner (20 kommuner 2010) existerar enstaka samhälle tillsammans med tätortsgrad beneath 70 procent samt befolkningstäthet vid mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.
9. Kommuner inom tätbefolkad region (35 kommuner 2010) existerar samhälle inom distrikt tillsammans mer än 300 000 personer inom ett radie vid 112,5 kilometer.
10. Kommuner inom glesbefolkad region (16 kommuner 2010) existerar samhälle inom distrikt tillsammans med mindre än 300 000 personer inom enstaka radie vid 112,5 km.

Se även kranskommun.

Den kommunala administrationen

[redigera | redigera wikitext]

Det politiska styret inom ett samhälle existerar uppbyggt genom en direktvalt kommunens beslutande organ, såsom väljs vid identisk sätt samt vid identisk solens tid vilket riksdagen, tillsammans partival. beneath kommunens beslutande organ finns styrelsen (eller liksom den oftast kallas: kommunstyrelsen) vilket sköter detta omfattande löpande politiska arbetet samt därtill finns olika nämnder samt styrelser vilket sköter kommunens åtaganden inom olika områden.

således brukar detta bland annat finnas enstaka byggnadsnämnd liksom handlägger bygglov, ett utbildningsnämnd likt äger grabb ifall skolfrågor, ett socialnämnd likt äger ansvaret till försörjningsbistånd samt därför vidare. Kommunstyrelsen samt övriga nämnder samt styrelser existerar politiskt sammansatta inom proportion mot partiernas storlek inom kommunens beslutande organ.

Här på SverigesKommuner

Kommunfullmäktige existerar kommunens högsta beslutande kroppsdel mellan valen. Kommunstyrelsen samt övriga nämnder existerar kommunens verkställande kroppsdel. Kommunen äger även en granskande organ: Kommunrevisionen, likt förutom för att undersöka räkenskaperna även granskar Kommunstyrelsens samt övriga nämnders aktivitet tillsammans avseende vid ändamålsenlighet samt effektivitet.

Endast en fåtal politiker brukar artikel heltidsanställda inom kommunen, dem flesta kommunalpolitiker sköter sina uppgift vid fritiden, nära sidan angående andra arbete. ett kommuns politiska chef brukar artikel en kommunalråd, enstaka samhälle besitter ofta en alternativt några kommunalråd samt ibland några politiska sekreterare såsom assisterar dessa inom politiska ämnen.

Under nämnder samt styrelser finns kontor samt förvaltningar tillsammans anställda kontorspersonal vilket skall verkställa politikernas beslut samt sköta detta dagliga arbetet inom kommunens verksamheter. Dessa kontorspersonal existerar ej politiskt tillsatta.

Varje kommunal styrelse, nämnd samt kontor existerar enstaka myndighet.

kommunens beslutande organ räknas dock ej liksom ett myndighet, detta existerar inom stället, likt Sveriges riksdag, ett beslutande samling.

Kommunernas uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

De svenska kommunerna äger i enlighet med team ansvar till

All ytterligare aktivitet sker vid frivillig bas, mot exempel:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]