larroar.pages.dev






Vem har rätt till förskola

Förskola inom Sverige

Den på denna plats artikeln handlar ifall förskola inom Sverige. För förskolan ur en internationellt perspektiv, titta Förskola.

Förskolan inom Sverige existerar ett aktivitet på grund av små människor inom åldrarna 1–5 kalenderår.

Förskolans avsikt formuleras inom skollagen: "Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla barnen ett trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån ett helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas således för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet. Förskolan bör främja allsidiga kontakter samt social gemenskap samt förbereda barnen till fortsatt utbildning".

Läroplanen beskriver förskolans värdegrund, vad barnen ska få möta under sin tid i förskolan och vilket ansvar rektorn och förskollärarna har

I land existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola till unge likt existerar folkbokförda inom landet, vilket sker ifrån samt tillsammans en års ålder.[1] noggrann liksom fritidshemmet existerar verksamheten frivillig, samt sedan 1970-talet äger allt fler små människor skrivits in inom verksamheten.[2]

På förskolor arbetar förskollärare likt ansvarar till för att förskolan följer målen inom läroplanen.[3] var förmå även jobba ytterligare anställda såsom barnskötare[4].

Verksamheten leds från ett skolchef, tidigare kallad förskolechef samt dessförinnan föreståndare.

Enskild förskola betecknar förskola liksom ej drivs från kommunen, utan från ytterligare huvudman, mot modell en aktiebolag alternativt en föräldrakooperativ. enstaka politiskt tillsatt nämnd ansvarar på grund av dem kommunala förskolorna inom respektive samhälle.

detta förmå organiseras inom ett utbildningsnämnd såsom ansvarar på grund av flera skolformer, alternativt likt enstaka speciell nämnd tillsammans ansvar särskilt på grund av förskolan.

Ett förslag mot Pedagogiskt schema på grund av förskolan publicerades inom månad 1983. Sedan publicerades ”Det pedagogiska programmet till förskola”n 1987.

Fram mot 1998 reglerades förskolan inom socialtjänstlagen. Då delades förskolan upp inom (heltids)-förskola samt deltidsförskola (6-årsverksamhet). Förskolans (heltids) avsikt plats då mot massiv sektion för att bedriva lärorik aktivitet på grund av barnen beneath tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) fanns skolförberedande aktivitet angående tre timmar vid förmiddag alternativt eftermiddag på grund av dem små människor liksom snart skulle börja skolan.

andra äldre svenska namn till motsvarande verksamheter existerar småbarnsskola,[5] barnkrubba (kommer från för att detta nyfödda Jesusbarnet i enlighet med Bibelns allegori återhämtade sig inom ett krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare samt barnträdgård (en direkt översättning från detta tyska termen Kindergarten, likt ibland även använts vid svenska).

Skollagen reglerar bland annat vilka rättigheter och skyldigheter barn och deras vårdnadshavare har

Den tidigare svenska förskolan till 6-åringar motsvaras sedan 1998 från förskoleklass.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Barnavården inom land fanns mot ett start enstaka filantropisk aktivitet samt växte fram ur enstaka social nödvändighet; industrialiseringen gjorde detta omöjligt på grund av arbetande föräldrar för att uppfostra samt undervisa sina små människor hemma.

dem allra första formerna från barnomsorg på grund av dem yngre barnen kallades småbarnsskola samt barnkrubba. Dessa småbarnsinstitutioner växte inom landet fram inom start från 1800-talet samt plats heldagsomsorger tillsammans med klar religiös prägel såsom riktade sig mot dem fattigaste barnen. Småbarnsskolans avsikt plats för att uppfostra barnen inom ett religiös anda, medan barnkrubborna endast plats mot till vård utan pedagogiska element.

Vid mitten från 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, även kallad Bildningsanstalt på grund av små barn, nära Sergelgatan inom huvudstaden från Hanna samt Ulla Häggblad, döttrar mot Hedemoras kyrkoherde J. Häggblad samt kusiner mot Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, likt Ulla Häggblad (senare Beskow) ägde studerat beneath Louise Fröbel inom Hamburg.[6] till pojkarnas sektion fungerade den Staaffska skolan liksom ett överbyggnad till denna.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde landet 1896 samt fanns enstaka halvdagsomsorg tillsammans med utbildningssyfte. vid bas från avgifterna plats den endast tillgänglig på grund av dem rikaste medborgarna. Inom barnträdgårdarna lades fokus vid naturen, då förståelse samt välmående endast ansågs möjligt för att att nå ett mål eller resultat genom att vara nära något mot naturen.

Du behöver arbeta minst 16 timmar per vecka eller studera 50 procent för att ha rätt till förskoleplats

Barnträdgården plats en pedagogiskt komplement mot hemmet, medan modern ägde detta omfattande ansvaret på grund av omsorgen.

Folkbarnträdgården öppnades inom Norrköping 1904, en plan från systrarna Ellen samt Maria Moberg. detta fanns en försök för att sammanföra barnkrubbornas heldagsomsorg tillsammans barnträdgårdarnas pedagogiska aktivitet. inom vissa kretsar strävade man efter för att sammanfoga vård tillsammans träning vid detta sättet, medan andra motsade sig detta.[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) var denna argumenterade på grund av enstaka liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", vilket plats menad för att väva samman del- samt heltidsomsorgen.

Målet plats även för att utföra denna typ från vård tillgänglig på grund av samtliga samhällsklasser, mot skillnad ifrån barnträdgårdarna likt riktade sig mot rika familjer.[8] Myrdal förkastade även religionens roll inom småbarnsverksamheten samt argumenterade till en mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom för att äga ett massiv effekt vid vilken riktning förskolan utvecklades inom.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år har det rätt till allmän förskola 525 timmar per år

År 1943 fattade riksdagen beslut angående för att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem samt lekskola inom stället till barnkrubba respektive barnträdgård.[9] Detta trots protester ifrån bland andra Stina Sandels likt ville behålla titeln barnträdgård inom avsikt för att värna Fröbels arv. Även önskemål ifrån den tidens barnträdgårdslärarinnor angående ett koppling mot skolans aktivitet avslogs.

Barnstugeutredningen tillsattes 1968 tillsammans uppgift för att bland annat notera en pedagogiskt schema till förskolan.[10] då Barnstugeutredningens effekt kom ut 1972 inom numeriskt värde volymer valde man samtidigt för att introducera begreppet förskola vilket detta officiella samlingsnamnet på grund av både del- samt heltidsomsorg.

Detta till för att märka verksamhetens pedagogiska grund.[11] Trots detta lever termen dagis, förkortningen från begreppet daghem vilket stiftades 1943, kvar inom folkmun.

Allt sedan barnstugeutredningens ingripande äger förskolan tagit fler samt fler steg inom riktning mot skolans verksamhet:

  • 1996 blev tagna en politiska beslut ifall för att förskolan skulle bli en del av tillsammans lärcentrum samt skolbarnomsorg.
  • 1998 flyttades således ansvaret till förskolan ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet samt förskolan existerar idag ett sektion från utbildningsväsendet.

    Förskolan ingår ej inom skolplikten dock existerar enstaka rättighet på grund av ungar mellan 1 samt 5 år.

  • 1998 kom förskolans läroplan ut. enstaka ändring från denna gjordes kalenderår 2010 likt bland annat betonar förskollärarnas samt förskolechefens ansvar.
  • 2018 kom ännu ett ändring från läroplanen ut var även barnskötarnas roll tydliggjordes.

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

  • 1836 – dem inledande småbarnsskolorna startades inom Nora samt Stockholm
  • 1854 – Den inledande barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades inom Stockholm
  • 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade inom Stockholm
  • 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) samt Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården inom sitt barnhem inom Norrköping.

    Systrarna kom även senare för att driva förskollärarutbildningar.

  • 1902 – Den inledande svenska barnavårdslagstiftningen kom
  • 1935 – Alva Myrdals lärobok Stadsbarn publicerades
  • 1943 – Efter enstaka statlig analys beslutades angående statsbidrag mot förskolor samt barnkrubbor
  • 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen samt begreppet "förskola" lanserades vilket samlingsord på grund av den svenska barnomsorgen
  • 1972 – Barnstugeutredningen blev tydlig samt lade grunden på grund av förskolelagen, likt infördes 1975[12]
  • 1975 – Kommunerna ålades för att ansvara på grund av deltidsförskola mot samtliga sexåringar
  • 1991 – Rätten mot bidrag till personaldrivna förskolor infördes
  • 1995 – Rätten mot förskola utökades mot för att gälla ifrån en års ålder
  • 1998 – enstaka läroplan till förskolan infördes samt barnomsorgen flyttades ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet
  • 2002 – Maxtaxa infördes
  • 2003 – Allmän förskola på grund av fyra- samt femåringar infördes[13]
  • 2006 – Etableringsfrihet till förskolor samt fritidshem infördes[14]
  • 2010 – Läroplanen ifrån 1998 reviderades[15] samt allmän förskola på grund av treåringar infördes
  • 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare[16]

Förskolans uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska förskolan vänder sig mot unge mellan 1 samt 5 kalenderår samt motsvaras från detta likt tidigare kallades daghem.

Förskolans läroplan säger för att ”utbildningen bör utgå ifrån ett helhetssyn vid unge samt barnens behov, var vård, tillväxt samt utbildning bildar ett helhet”.[17] Förskolans övning existerar för att möjliggöra på grund av vårdnadshavare för att analysera alternativt förvärvsarbeta, samt för att bedriva lärorik aktivitet vilket synliggör varenda barns individuella behov samt främjar barnens välbefinnande, utbildning, lek samt tillväxt.

I land äger vårdnadshavare, vilket studera alternativt förvärvsarbetar, riktig för att placera sina små människor inom förskola ifrån en års ålder. Barnet besitter riktig för att behålla platsen angående vårdnadshavaren blir arbetslös alternativt föräldraledig. ifrån samt tillsammans höstterminen detta kalenderår barnet fyller år tre tid äger detta korrekt mot allmän förskola 525 timmar per kalenderår, vilket motsvarar 15 timmar inom veckan.[18] Den allmänna förskolan existerar avgiftsfri, på grund av övrig förskola betalar föräldrarna ett betalning.

dem flesta kommuner följer maxtaxan likt baseras vid föräldrarnas intäkter, var högsta avgiften existerar 1 260 kr inom månaden på grund av inledande barnet.

Förskolan regleras från skollagen. All förskoleverksamhet existerar ansvarig för att följa enstaka läroplan, läroplan till förskolan (Lpfö 18) fastställd från Sveriges statsmakt. Läroplanen till förskolan existerar inom sin struktur uppbyggd liksom övriga läroplaner samt definierar uppgift, dock ej metoder.

mot skillnad ifrån detta obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart sålunda kallade strävansmål samt ej uppnåendemål. detta existerar upp mot den enskilda förskolan samt pedagogerna för att välja vilken pedagogik samt vilka strategier dem använder till för att främja lärandet mot dessa strävandemål, för att producera möjligheter till utbildning inom förskolan.

Föräldrar äger numera massiv tillfälle för att påverka vilken förskola deras unge bör ett fåtal tillhöra. Allt fler förskolor besitter enstaka speciell lärorik inriktning (exempelvis Reggio Emilia alternativt Waldorf) alternativt kunskapsprofil (exempelvis miljö, tungomål alternativt matematik).

Pedagogisk miljö inom förskolan

[redigera | redigera wikitext]

Den pedagogiska miljön vid enstaka förskola ger förutsättningar till vad barnen kunna uttrycka samt vid vilka sätt.[19]

Utformning från den pedagogiska miljön

[redigera | redigera wikitext]

Utformningen från den pedagogiska miljön inom förskolan kunna äga innebörd till hur ungar blir uppfattade.

existerar barnen inom ett miljö vilket till dem existerar ointressant förmå dem uppfattas vid en negativt sätt – således såsom rastlösa alternativt ”stökiga” – medan identisk unge inom enstaka miljö vilket på grund av dem existerar intressant är kapabel uppfattas vid en mer positivt sätt – därför såsom kompetenta samt engagerade. Den pedagogiska miljön förmå även bidra till barnets självbild.[20][21] Utformningen från den pedagogiska miljön vid enstaka förskola handlar om:

  • Fysiska miljön (exempelvis möbler samt leksaker
  • Osynliga miljön (föreställningar samt idéer liksom pedagogerna har).[19][21]

Pedagogisk miljö vilket den tredjeplats pedagogen

[redigera | redigera wikitext]

Inom Reggio Emilia talas detta angående miljön liksom den tredje pedagogen, tillsammans med detta menas för att då miljön likt barnen möter vid förskolan existerar intressant, meningsfull samt utmanande förmå den ses såsom ett tredjeplats pedagog på grund av barnen.


  • vem äger riktig mot förskola

    • tillsammans med dem andra numeriskt värde pedagogerna till en små människor menas dem andra barnen samt pedagogerna.[19][22]

    Dokumentation inom förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Arbetet inom förskolan bör i enlighet med Läroplan på grund av förskolan dokumenteras på grund av för att behärska följas upp, utvecklas samt utvärderas.

    Förskollärare äger en ansvar till för att varenda barns utbildning samt tillväxt dokumenteras. till för att behärska följa barns kunskapsutveckling samt förbättra verksamheten bör arbetslaget nyttja olika former från dokumentation.[23] inspelade eller skrivna bevis inom förskolan är kapabel inom nära bemärkelse innebära för att samla in samt sammanställa olika former från information.[24] register inom förskolan förekommer både inom motsvarande samt digital form eller gestalt.

    Valet från dokumentationsform får konsekvenser till vilket vilket synliggörs inom dokumentationen.[25] Den bör äga en klart avsikt samt fokus.[26] inom förskolan förekommer exempelvis inspelade eller skrivna bevis tillsammans sidblad samt penna[27] samt tillsammans digitala verktyg såsom smartmobil alternativt pekplattor.

    dem senare innehåller funktioner till filminspelning, ljudupptagning, fotografering samt anteckningsmöjligheter.[28]

    Fotografering

    [redigera | redigera wikitext]

    Fotografering existerar en verktyg på grund av vuxna samt små människor. Fotografering inom förskolan sker inom syftet för att registrera därför synliggörs barnens utbildning inom förskolan.[27]

    Ljudupptagning

    [redigera | redigera wikitext]

    Ljudupptagning används till för att utföra detta möjligt för att minnas händelser samt samspel inom efterhand.[27]

    Film

    [redigera | redigera wikitext]

    Filminspelning inom förskolan används till för att utföra detta möjligt för att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser samt kroppsspråk.[29]

    Spaltdokumentation

    [redigera | redigera wikitext]

    Med hjälp från spaltdokumentation går detta för att titta olika händelseförlopp bland barnen.[29] Spaltdokumentation består från en schema tillsammans med tre spalter likt görs tillsammans med blad samt skrivredskap.

    Rätten till förskola varierar kraftigt beroende på om föräldrarna arbetar eller inte och var i landet man bor

    Vanligt förekommande rubriker inom dem tre spalterna existerar vad barnen gör, vilket dem säger samt egna reflektioner.[27]

    Mediepedagogik

    [redigera | redigera wikitext]

    Mediepedagogik inom förmå användas förskolan inom land. detta handlar angående för att nyttja olika medier såsom inspiration inom detta pedagogiska arbetet inom barnets utvecklingsprocess.

    Avsikten tillsammans med mediepedagogik inom förskolan existerar för att förbättra barns medvetande på grund av sin omvärld.[30]

    Digitala verktyg

    [redigera | redigera wikitext]

    Digitala verktyg utgör ett huvud sektion inom en mediepedagogiskt arbete.[31] tillsammans med digitala verktyg är kapabel barnets läs- samt skrivutveckling främjas.[32]

    Olika former från IT-verktyg besitter blivit enstaka självklar sektion vid flera förskolor runt ifall inom landet.

    Surfplattan existerar en från dem digitala verktyg såsom används inom pedagogiken. Surfplattan förmå även användas liksom en dokumentationsverktyg inom förskolans verksamhet.[33]

    Läroplanen på grund av förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    I Läroplanen till förskolan framgår för att unge behöver förmåga för att kommunicera samt söka sig färsk insikt eftersom oss lever inom en samhälle vilket existerar präglat från en stort informationsflöde samt ett snabb förändringstakt.

    Vidare uttrycker läroplanen formuleringar likt för att verksamheten bör präglas från demokrati.[19]

    I Läroplanen på grund av förskolan (kapitel 2.2) framgår för att "förskolan bör sträva efter för att varenda unge utvecklar nyfikenhet till bilder, texter samt olika medier samt sin förmåga för att nyttja sig från, tolka samt samtala ifall dessa." Vidare står detta för att "förskolan bör sträva efter för att varenda unge utvecklar sin förmåga för att urskilja teknik inom vardagen samt utforska hur lätt teknik fungerar".[34]

    Hållbar tillväxt inom förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Förskolans läroplan (lpfö 98)[20] består från syfte liksom svensk förskola bör jobba mot.

    enstaka massiv sektion från läroplanen handlar angående hur pedagog inom förskolan bör jobba mot för att fostra demokratiska samhällsmedborgare tillsammans med acceptans mot olikheter.[20] Förskolan besitter inom övning för att utbilda ungar vilket litar vid sin förmåga samt besitter viljan för att frambringa någonting nytt.[19]

    Läroplanen till förskolans uppgift inom tungomål samt överföring, naturvetenskap samt teknik samt matematik äger förtydligats inom den reviderade läroplanen.[20] Läroplanen till förskolan innehåller även uppgift inom uppföljning, granskning samt utveckling.[35]

    Förskolans utemiljö

    [redigera | redigera wikitext]

    Med utemiljö inom förskolan menas miljön barnen äger resurser mot ute vid förskolan, deras utegård.

    inom läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:

    ”Barnen bör behärska växla mellan olika aktiviteter beneath dagen. Verksamheten bör ge utrymme till barnens egna planer, fantasi samt kreativitet inom lek samt läran dem såväl inom bostad vilket utomhus.

    Vid sjukskrivning, pension eller graviditetspenning är det du som vårdnadshavare som avgör om det finns behov av förskola

    Utomhusvistelsen bör ge tillfälle mot lek samt andra aktiviteter både inom planerad miljö samt inom naturmiljö.” (s 7)[36]

    Lärande inom utemiljö

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1970-talet kom regler angående hur dem olika delarna från utegården skulle titta ut till för att bidra mot barnens givande utbildning.

    mot modell skulle inspirerande miljöer till sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel samt djurskötsel existera minimalt 55 kvadratmeter.[37]

    Idag finns nya regler angående hur utegården vid förskolan skall artikel uppbyggd inom Plan- samt bygglagen (PBL).[38]

    Odling

    [redigera | redigera wikitext]

    Något flera förskolor använder sig från existerar odling samt kompost vid förskolans utegård.[39]

    Effekter från förskolan

    [redigera | redigera wikitext]

    Syftet tillsammans med förskolan existerar för att

    • föräldrarna bör behärska arbeta
    • främja barnens välmående samt utveckling.
    • bidra mot för att barnens livschanser bör utjämnas.

    År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten enstaka granskning från aktuell undersökning såsom visar för att förskolan besitter positiva effekter vid barnens psykiska välbefinnande, samt senare, studieresultat.[40] enstaka forskningsöversikt ifrån Institutet på grund av arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk bedömning (IFAU) visar för att små människor likt gått inom förskola inom allmänhet ej äger högre kognitiva färdigheter, dock utbildar sig längre samt äger högre inkomst samt aktivitet såsom vuxna.

    inom den senare rapporten analyserades studier vilket skattat effekter från för att vandra inom förskola genom sålunda kallade naturliga experiment var deltagandet inom förskola ej existerar beroende från attribut hos barnet alternativt dess föräldrar, utan snarare från politiska beslut alternativt reformer.[41] Även OECD beskriver för att små människor såsom äger gått inom ett förskola från upphöjd standard besitter större sannolikhet för att klara sig god inom skolan samt vid arbetsmarknaden.[42]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Ahlgren Marianne, red (2016). Samhällsguiden: ett handbok inom offentlig service (28:e omarbetade upplagan).

      Stockholm: Wolters Kluwer. sid. Kap. 2. Libris19579989. ISBN 9789138326800 

    2. ^”Barn samt anställda inom förskolan hösten 2012”. Skolverket. 14 mars 2013. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a4a6/1553964867680/pdf2983.pdf. Läst 20 november 2022. 
    3. ^”Så på denna plats fungerar förskolan”. www.skolverket.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 18 månad 2022. https://web.archive.org/web/20221218121324/https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan. Läst 18 månad 2022. 

    4. ^Arnér, Elisabeth (2009). Barns effekt inom förskolan - enstaka fråga ifall demokrati (1:3).

      Lund: Studentlitteratur AB. sid. 42 

    5. ^Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2:1). Lund: Studentlitteratur AB 
    6. ^Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: beneath fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, huvudstaden, 1914
    7. ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder".

      I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vad existerar problemet? ett vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola. Libris11442994 

    8. ^Myrdal, Alva (1935). Småbarnen inom städerna. Ingår i: Simmons-Christenson, G., red (1981). reflektioner ifall små barns fostran.

      Stockholm: Natur & Kultur 

    9. ^Hatje, Ann-Katrin (1999). Från treklang mot triangeldrama: barnträdgården såsom en kvinnligt samhällsprojekt beneath 1880-1940-talen. Lund: Historiska media. ISBN 9789188930545 
    10. ^Nordin-Hultman, Elizabeth (2004). Pedagogiska miljöer samt barns subjektskapande (1).

      Stockholm: Liber 

    11. ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder". I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vad existerar problemet? ett vänbok mot Bengt Sandin. Linköping: Linköpings högskola.

      sid. 129. Libris11442994 

    12. ^”Nationalencyklopedin – Barnstugeutredningen”. http://www.ne.se/barnstugeutredningen. Läst 11 november 2011. 
    13. ^Skolverket: Maxtaxa samt allmän förskolaArkiverad 5 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    14. ^Riksdagen - Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13
    15. ^Skolverket: Läroplan på grund av förskolan.

      Reviderad 2010.Arkiverad 9 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    16. ^”Läroplan på grund av förskolan, Lpfö 18”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18. Läst 19 september 2021. 
    17. ^”Läroplan (Lpfö 18) på grund av förskolan”. www.skolverket.se.

      https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan. Läst 20 månad 2020. 

    18. ^Skollag (2010:800) Kap. 8, 16 § "skollagen"
    19. ^ [abcde] Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor.. ISBN 978-91-9817-622-3. Läst 12 november 2016 
    20. ^ [abcd] ”Läroplan till förskolan Lpfö 98”.

      Arkiverad ifrån originalet den 3 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170203124113/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 12 november 2016. 

    21. ^ [ab] Elm Fristorp samt Lindstand, Annika samt Fredrik (2012). Design till utbildning inom förskolan 
    22. ^Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. ”Children and Place: Reggio Emilia's Environment As Third Teacher”. Theory Into Practice 46 (1): sid. 40–47.

      doi:10.1080/00405840709336547. ISSN0040-5841. http://dx.doi.org/10.1080/00405840709336547. Läst 21 månad 2017. 

    23. ^”Läroplan till förskolan. Reviderad 2016”. www.skolverket.se. Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107035602/https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442. Läst 20 månad 2017. 
    24. ^Vallberg Roth, AnnChristine; Månsson, Annika (2010). ”Dokumentation samt utvärdering inom förskolan”.

      i Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utbildningsvetenskap på grund av förskolan. Stockholm: Natur & kultur 

    25. ^Svenning, Bente (2011). Vad berättas ifall mig?: barns rättigheter samt möjligheter mot effekt inom förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur 
    26. ^”Kvalitetsarbete inom praktiken”. www.skolverket.se.

      Arkiverad ifrån originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317055040/https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3381. Läst 20 månad 2017. 

    27. ^ [abcd] ”Uppföljning, evaluering samt tillväxt inom förskolan: lärorik dokumentation” ( PDF). www.skolverket.se.

      https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf2808.pdf. Läst 20 månad 2017. 

    28. ^Parnell, Will; Bartlett, Jackie (2012). ”iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in preschool and primary classrooms”. YC ung Children (Washington: National Association for the Education of ung Children) 67 (3): sid. 50-57.

      ISSN15386619. Arkiverad ifrån originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316205806/http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may. Läst 16 mars 2017. Arkiverad 16 mars 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    29. ^ [ab] Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: lärorik inspelade eller skrivna bevis tillsammans hjälp från olika medier (2.

      uppl). Stockholm: Libris 

    30. ^Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget 
    31. ^Åkerblom, Therés (2014). Barns förmågor vid enstaka digital arena. I:Mediepedagogik vid barnens villkor 
    32. ^Forsling, Karin (2011). Digital kompetens inom förskolan.

      https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017 

    33. ^Svensson Helena samt Johansson Veronica (2013). Surfplattan vilket pedagogiskt verktyg inom förskolan.

      Här hittar du information om bland annat rätten till förskola, kommuners skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet, krav på miljön i förskolan samt regler om förskola på vissa nationella minoritetsspråk

      https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661929/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017 

    34. ^Skolverket (98 rev. 2016). Läroplanen till förskolan. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 Arkiverad 3 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    35. ^”Systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan”.

      Arkiverad ifrån originalet den 23 november 2016.

      Kommunen ska erbjuda förskola till barn som inte har börjat i skolan

      https://web.archive.org/web/20161123110406/http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Läst 12 november 2016. 

    36. ^”Läroplan till förskolan Lpfö 98 reviderad 2016”. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161204134739/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 30 november 2016. 
    37. ^Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet inom leken: ett undersökning från utomhuslek vid förskolegården 
    38. ^”Utemiljöer vilket allmänt intresse”. Boverket.

      Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170204090046/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar-detaljplan/barn-och-ungas-utemiljoer/utemiljoer-som-allmat-intresse/. Läst 3 månad 2017. 

    39. ^Åkerblom, Petter (2000). Gröna detaljer 2000:4, Barnens rättigheter – vuxnas skyldigheter 
    40. ^”Förskolans konsekvens vid barns välbefinnande – enstaka översyn från den vetenskapliga litteraturen”.

      https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf. Läst 20 månad 2018. 

    41. ^”Universal preschool programs and long-term child outcomes: A systematic review”. https://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forskningsoversikt-om-de-langsiktiga-effekterna-av-att-ga-i-forskola/. Läst 20 månad 2018. 
    42. ^OECD (2020). Early Childhood Education: Equity, Quality and Transitions - Report for the G20 Education Working Group.

      https://web-archive.oecd.org/2020-10-29/568408-early-childhood-education-equity-quality-transitions-G20.pdf. Läst 25 månad 2024 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]