Blinkande avlångt ljus på himlen

Lista ovan dem ljusaste stjärnorna

De ljusaste stjärnorna kunna betyda numeriskt värde olika saker:

De ljusaste stjärnorna vid vår stjärnhimmel

[redigera | redigera wikitext]

En stjärnas synbara ljusstyrka beror både vid dess inneboende luminositet samt dess avstånd ifrån jorden.

Om du får syn på ett ljus på den stjärnklara himlen som liknar ett moln, dimma eller en ljusfläck handlar det kanske om en sällsynt syn

Ju närmare enstaka himlakropp existerar, desto ljusstarkare ser den ut på grund av oss. Nedan följer ett tabell tillsammans med dem 91 individuella stjärnor liksom syns ljusast vid vår stjärnhimmel, mätt inom synligt ljus. Detta existerar nästan, dock ej riktigt, identisk sak likt dem 91 ljusaste prickarna vid natthimlen. Vissa från dem prickar oss ser vid sky existerar egentligen dubbelstjärnor, var pricken oss ser existerar summan från ljus ifrån numeriskt värde alternativt flera stjärnor.

mot modell består Alfa Centauri egentligen från tre stjärnor. dem tre tillsammans existerar den tredjeplats ljusstarkaste pricken vid sky, dock den individuellt ljusaste från dem tre stjärnorna existerar bara den fjärde ljusaste himlakroppen vid sky.

Den denna plats listan existerar, mot skillnad ifrån den nedanför, inom princip fullständig, även ifall osäkerheter inom mätningar samt variabilitet hos stjärnorna förmå påverka den inbördes ordningen inom listan.

föränderliga stjärnor betecknas tillsammans var.

Tabellen besitter tillsammans stjärnor ner mot ett skenbar magnitud vid +2,50.

	Skenbar magnitud (m)	Beteckning	Namn	Avstånd (ljusår)	Spektralklass	SIMBAD (extern databas)
0	−26,74		(Solen)	0,000 016	G2 V
1	−1,46	α CMa	Sirius	8,6	A1 V	Sirius
2	−0,72	α fordon	Canopus	310	F0 Ia	Canopus
3	−0,04 var	α Boo	Arcturus	37	K1.5 III	Arcturus
4	−0,01	α Cen A (α¹ Cen)	Rigil Kentaurus, Toliman	4,4	G2 V	Alpha Centauri A
5	0,03	α Lyr	Vega	25	A0 V	Vega
6	0,12	β Ori	Rigel	770	B8 Iab	Rigel
7	0,34	α CMi	Procyon	11	F5 IV-V	Procyon
8	0,42 var	α Ori	Betelgeuse	640 ^[1]	M2 Iab	Betelgeuse
9	0,50	α Eri	Achernar	140	B3 Vpe	Achernar
10	0,60	β Cen	Hadar, Agena	530	B1 III	Hadar (Agena)
11	0,71	α₁ Aur	Capella A	42	G8 III	Capella A
12	0,77	α Aql	Altair	17	A7 V	Altair
13	0,85 var	α Tau	Aldebaran	65	K5 III	Aldebaran
14	0,96	α₂ Aur	Capella B	42	G1 III	Capella B
15	1,04	α Vir	Spica	260	B1 III-IV, B2 V	Spica
16	1,09 var	α Sco	Antares	600	M1.5 Iab-b	Antares
17	1,15	β Gem	Pollux	34	K0 IIIb	Pollux
18	1,16	α PsA	Fomalhaut	25	A3 V	Fomalhaut
19	1,25	α Cyg	Deneb	1 550	A2 Ia	Deneb
20	1,30	β Cru	Mimosa, Becrux	350	B0.5 IV	Mimosa
21	1,33	α Cen B (α² Cen)	Rigil Kentaurus, Toliman	4,4	K1 V	Alpha Centauri B
22	1,35	α Leo	Regulus	77	B7 V	Regulus
23	1,40	α Cru A (α¹ Cru)	Acrux	320	B1 V	Acrux A
24	1,51	ε CMa	Adara	430	B2 Iab	Adara
25	1,62	λ Sco	Shaula	700	B1.5-2 IV+	Shaula
26	1,63	γ Cru	Gacrux	88	M4III	Gacrux
27	1,64	γ Ori	Bellatrix	240	B2 III	Bellatrix
28	1,68	β Tau	El Nath	130	B7 III	El Nath
29	1,68	β Car	Miaplacidus	110	A2 IV	Miaplacidus
30	1,70	ε Ori	Alnilam	1 300	B0 Iab	Alnilam
31	1,70	ζ Ori A	Alnitak	820	O9 Iab	Alnitak A
32	1,74	α Gru	Alnair	100	B7 IV	Al Na'ir
33	1,76	ε UMa	Alioth	81	A0pCr	Alioth
34	1,78	γ² Vel	Suhail	840	Gamma² Velorum
35	1,80	ε Sgr	Kaus Australis	140	B9.5 III	Kaus Australis
36	1,82	α Per	Mirfak	590	F5 Ib	Mirfak
37	1,84	δ CMa	Wezen	1 800	F8 Ia	Wezen
38	1,85	η UMa	Benetnasch, Alkaid	100	B3 V	Benetnasch (Alkaid)
39	1,86	θ Sco	Sargas	270	F1 II	Sargas
40	1,87	α UMa A	Dubhe	120	K0 III	Dubhe
41	1,90	γ Gem	Alhena	100	A0 IV	Alhena
42	1,91	α Pav	Peacock	180	B2 IV	Peacock
43	1,92	α TrA	Atria	420	K2 IIb-IIIa	Atria
44	1,96	α Gem A	Castor A	52	A1 V, A2 Vm	Castor A
45	1,97 var	α UMi	Polaris	430	F7 Ib-II	Polaris
46	1,98	β CMa	Mirzam	500	B1 II-III	Murzim
47	1,98	α Hya	Alphard	180	K3 II-III	Alphard
48	2,00	α Ari	Hamal	66	K2IIICa-1	Hamal
49	2,03	δ Vel A	Koo She	80	A1 V	Delta Velorum
50	2,04	β Cet	Deneb Kaitos, Diphda	96	K0 III	Deneb Kaitos
51	2,05	κ Ori	Saiph	720	B0.5Iavar	Saiph
52	2,06	σ Sgr	Nunki, Sadira	220	B2.5 V	Nunki
53	2,06	θ Cen	Menkent	61	K0IIIb	Menkent
54	2,06	α And	Alpheratz, Sirrah	97	B8IV	Alpheratz
55	2,06	β And	Mirach	200	M0III	Mirach
56	2,08	β UMi	Kochab	130	K4 III	Kochab
57	2,09	α² Cru	Acrux	320	Acrux B
58	2,10	α Oph	Rasalhague	47	A5V	Ras Alhague
59	2,12 var	β Per	Algol A	93	B8V	Algol
60	2,13	β Gru	Gruid	170	M5 III	Beta Gruis
61	2,14	β Leo	Denebola	36	A3 V	Denebola
62	2,21	ζ Pup	Naos	1 400	O5 Ia	Zeta Puppis
63	2,23	λ Vel	Suhail	570	K4.5 Ib-II	Lambda Velorum
64	2,23	γ Dra	Eltanin	150	K5 III	Etamin
65	2,24	α CrB A	Alphecca, Gemma	75	A0V	Alphecca
66	2,24	γ Cyg	Sadr	1 500	F8 Ib	Sadr
67	2,25	α Cas	Schedar	230	K0 IIIa	Schedar
68	2,25	ι Car	Aspidiske	690	A8 Ib	Aspidiske
69	2,26	γ¹ And	Almach	350	K3IIb	Almach
70	2,27	ζ₁ UMa	Mizar A	78	A2 V	Mizar A
71	2,27	β Cas	Caph	54	F2 III-IV	Caph
72	2,27	ε Cen	Birdun	380	B1III	Epsilon Centauri
73	2,28	γ¹ Leo	Algieba	130	K0 IIIb	Algieba
74	2,28	α Lup	Men, Kakkab	550	B1.5 II	Alpha Lupi
75	2,29	δ Sco	Dschubba	400	B0.2 IV	Dschubba
76	2,29	ε Sco	Wei	65	K2 IIIb	Wei
77	2,32	η Cen	Marfikent	310	B1.5Vne	Eta Centauri
78	2,35	β UMa	Merak	79	A1V	Merak
79	2,37	α Phe	Ankaa, Nair al Zaurak	77	K0 III	Ankaa
80	2,38	κ Sco	Girtab	460	B1.5 III	Girtab
81	2,39	γ Cas	Tsih, Navi	610	B0.5 IVe	Gamma Cassiopeiae
82	2,40	ε Peg	Enif	670	K2 Ib	Enif
83	2,40	η CMa	Aludra	3 200	B5 Ia	Aludra
84	2,4	ε fordon A	Avior	630	K3 III	Avior
85	2,42	β Peg	Scheat	200	M2.3 II-III	Scheat
86	2,43	γ UMa	Phecda	84	A0Ve SB	Phecda
87	2,44	α Cep	Alderamin	49	A7 IV	Alderamin
88	2,46	κ Vel	Markeb	540	B2 IV-V	Kappa Velorum
89	2,49	α Peg	Markab	140	B9 III	Markab
90	2,50	ε Cyg	Gienah	72	K0 II	Gienah

De helt ljusstarkaste stjärnorna

[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer ett register tillsammans kända stjärnor organiserade efter luminositet (bolometrisk magnitud), tillsammans med den ljusstarkaste inledningsvis.

ett sådan på denna plats inventering existerar tillsammans nödvändighet ej fullständig, från flera skäl:

Det existerar bara enstaka små minoritet från varenda universums stjärnor vilket oss överhuvudtaget besitter observerat.
Även angående enstaka himlakropp äger observerats, således existerar detta ofta svårt för att ett fåtal fram pålitliga mätningar från dess luminositet, särskilt angående den befinner sig vid stort avstånd.
Var 69:e timme avtar stjärnans ljusstyrka till bara 30 procent av sin normala nivå
Tre svårigheter existerar på denna plats särskilt viktiga:
- Avståndet mot himlakroppen måste existera känt tillsammans med tillräcklig noggrannhet, till för att behärska räkna angående den skenbara magnitud såsom oss faktiskt mäter, mot den absoluta luminositet liksom oss söker.
- Totala luminositeten på grund av ett himlakropp omfattar varenda frekvenser från ljus, dock normalt observerar oss bara vissa frekvenser.
  
  Inget enskilt instrument klarar varenda.
- En sektion från ljuset ifrån himlakroppen kunna äga absorberats vid vägen genom rymden. på grund av stjärnor såsom befinner sig vid stora avstånd och/eller inne inom centrala delar från ett galax alternativt andra "täta" miljöer kunna absorptionen existera både massiv samt svårberäknad.

Namn	Skenbar magnitud	Absolut bolometrisk magnitud	Bolometrisk luminositet (solar)
R136a1 (i Stora magellanska molnet)	12,77	−12,5^[2]	8 700 000
Cygnus OB2-12	11,4	−12,2^[3]	6 300 000
HD 93129A	6,97	−12,1	5 500 000^{[källa behövs]}
η Car	-0,8 mot 7,9^[4]	−12,0^[5]	5 000 000^[5]
LBV 1806-20 (Middle Model)	8,6	−12,0^[6]	5 000 000^[6]
QPM-241		−11,9	4 500 000
HDE 319718	10,43	−11,8	4 200 000
WR 101e	13,1	−11,6	3 700 000
WR 102ka		−11,6	3 700 000
HD 5980	11,52	−11,5	3 400 000
LSS 4067		−11,4^[7]	3 000 000
HD 93250	7,50	−11,3^[7]	2 800 000;
Cygnus OB2-8	8,99	−11,3	2 750 000
Var 83 (i M33)	16,40	−11,1	2 240 000^[8]
HDE 269810 (i Stora magellanska molnet)	12,28	−11,1	2 200 000^[9]
Wray 17-96	17,8	−10,9	1 800 000^[10]
Pistolstjärnan (Low Model)		−10,8	1 700 000
ζ¹ Sco	4,66 mot 4,86	−10,8	1 700 000^[11]
AF And (i M31)		−10,8	1 600 000^[8]
LY Aurigae	6,85	−10,6	1 400 000
Tr 27-27		−10,5^[7]	1 350 000;
Var B (i M33)		−10,4	1 100 000^[8]
AG Car	5,7 mot 9,0	−10,3	1 000 000^[12]
S Doradus	8,6 mot 11,5 (B)	−10,1	870 000
Var C (i M33)		−9,8	660 000^[8]
34 Cyg	4,8	−9,7	630 000
ρ Cas	4,1 mot 6,2	−9,6	550 000
x Car	3,93	−9,5	520 000
HR Car		−9,5	500 000^[13]
Plasketts stjärna	6,05	−9,47	500 000 (high model)
DL Cru	6,24	−9,47	500 000
AE And (i M31)		−9,4	450 000^[8]
VY Canis Majoris	6,5 mot 9,6	−9,4	450 000^[14]
χ² Ori	4,65	−9,3	420 000
HDE 226868	8,9	−9,25	390 000
ε Ori	1,70	−9,2	380 000
KW Sgr	8,9	−9,17	370 000
ζ Pup	2,21	−9,0	360 000
V354 Cep	10,82 mot 11,35	−9,15	360 000
RW Cep	6,52	−9,11	350 000
V509 Cas	5,10	−9,11	350 000
μ Cep (Granatstjärnan)	4,04	−9,08	340 000
VV Cep A	4,91	−9,0	315 000
η CMa	2,45	300 000
ν Aql	4,69	300 000
WOH G64		280 000
KY Cyg		−8,84	270 000
θ¹ Ori C	5,13	−8,6	220 000
6 Cas	5,55		200 000^[15]
Betelgeuse	0,58	-8,24	135 000^[16]^[17]
ζ Ori	1,79	−7,8	100 000
VV Cep B		−7,8	100 000
Följande välkända stjärnor listas såsom jämförelse.
Rigel	0,12	−7,3	85 000
Antares	0,92	−7,2	66 000
Deneb	1,25	−6,95	54 000
Canopus	−0,62	−5,53	12 900
Achernar	0,46	−4,05	3 300^[18]
β Lyrae	3,52	−3,91	2 900
Polstjärnan	1,97	−3,6	2 200
Aldebaran	0,85	−0,63	350
Arcturus	−0,04	−0,31	210
Capella	0,08	0,4	78,5
Castor	1,98	0,5	50
Vega	0,00	0,58	37
Sirius	−1,46	1,4	25,4
α Centauri A	−0,01	4,38	1,52
Solen	−26,74	4,75	1,00

En himlakropp förmå tillfälligtvis erhålla flera gånger högre ljusstyrka än någon himlakropp vid listan, beneath ett pågående supernovaexplosion alternativt gammablixt.

Detta är nästan, men inte riktigt, samma sak som de 91 ljusaste prickarna på natthimlen

Kvasarer existerar stjärnliknande objekt likt även är kapabel äga mångdubbelt större ljusstyrka, dock dem existerar ej stjärnor.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

^Graham M. Harper, Alexander Brown, and Edward F. Guinan, (18 april 2024). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications” (PDF). The Astronomical Journal "135" (4,): ss. pp.

1430–1440. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode: 2008AJ....135.1430H.
Namnet Algol betyder ”demonen” på fornarabiska och dess uppförande har gäckat astronomer sedan forntiden
http://iopscience.iop.org/1538-3881/135/4/1430/pdf/aj_135_4_1430.pdf. Läst 10 juli 2010.
^SIMBAD Reference
^Thompson, Tim. ”Cygnus OB2 #12 and the svan OB2 Association”. Tim Thompson's Home Page. http://www.tim-thompson.com/cyg-ob2-12.html. Läst 25 oktober 2009.
^”GCVS Query=Eta+Car”.

General Catalogue of variabel Stars @ Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=Eta+Car. Läst 24 november 2010.
^ [ab] Humphreys, R. M. (May 23–28, 2004).
Den når sin högsta punkt, 10-15 grader över horisonten – omkring klockan 23
"η Carinae -- The Observational Story, 1600 to 2004". The Fate of the Most Massive Stars, Proceedings of the conference: 14–21, Grand Teton National Park, Wyoming: Astronomical samhälle of the Pacific.
^ [ab] Eikenberry, S. S. (18 oktober 2004). ”Infrared Observations of the Candidate LBV 1806-20 and Nearby Cluster Stars”. The Astrophysical Journal "616" (1): ss. 506–518.

doi:10.1086/422180. arXiv:astro-ph/0404435. Bibcode: 2004ApJ...616..506E.
^ [abc] Massey, Philip (18 oktober 2001). ”The Progenitor Masses of Wolf-Rayet Stars and Luminous Blue Variables Determined from Cluster Turnoffs. II. Results from 12 Galactic Clusters and OB Associations”. The Astronomical Journal "121" (2): ss. 1050.

doi:10.1086/318769. Bibcode: 2001AJ....121.1050M.
^ [abcde] Szeifert, T. (18 oktober 1996). ”HST and groundbased observations of the `Hubble-Sandage' variables in M 31 and M 33”. Astronomy and Astrophysics "314": ss. 131–145. Bibcode: 1996A&A...314..131S.
^Walborn, Nolan R. (18 oktober 2004). ”A CNO Dichotomy among O2 Giant Spectra in the Magellanic Clouds”. The Astrophysical Journal "608" (2): ss. 1028.
doi:10.1086/420761. arXiv:astro-ph/0403557. Bibcode: 2004ApJ...608.1028W.
^Egan, Michael P. (18 oktober 2002). ”An Infrared fingerprydnad Nebula around MSX5C G358.5391+00.1305: The True natur of Suspected Planetary Nebula Wray 17-96 Determined via direkt Imaging and Spectroscopy”. The Astrophysical Journal "572" (1): ss. 288.

doi:10.1086/340222. Bibcode: 2002ApJ...572..288E.
^Kaler, James B. (2001). Extreme stars: at the edge of creation.
Var och när: Den 2 oktober stör månens ljus som minst och du hittar Helixnebulosan i söder
Cambridge: Cambridge University Press. sid. 101. ISBN 0-521-40262-X
^Groh, J. H. (18 oktober 2006). ”AG Carinae: A Luminous Blue variabel with a High Rotational Velocity”. The Astrophysical Journal Letters "638" (1): ss. L33. doi:10.1086/500928. arXiv:astro-ph/0512372. Bibcode: 2006ApJ...638L..33G.
^Machado, M.

A. D. (18 oktober 2002). ”HR Carinae: New spectroscopic uppgifter and physical parameters”. Astronomy & Astrophysics "387" (1): ss. 151–161. doi:10.1051/0004-6361:20020295. Bibcode: 2002A&A...387..151M.
^Humphreys, Roberta M. (18 oktober 2006). ”VY Canis Majoris: The Astrophysical grund of Its Luminosity”. ePrint.

arXiv:astro-ph/0610433.
^Kaler, Jim (2 juni 2004). ”6 Cassiopeiae”. Star of the Week.
Nedan följer en tabell med de 91 individuella stjärnor som syns ljusast på vår stjärnhimmel, mätt i synligt ljus
Arkiverad ifrån originalet den juni 4, 2004. https://web.archive.org/web/20040604114711/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/6cas.html.
^Harper, Graham M. (18 oktober 2008). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications”. The Astronomical Journal "135" (4): ss. 1430.

doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode: 2008AJ....135.1430H.
^Kaler, Jim (20 månad 1998). ”Betelgeuse”. Star of the Week. Arkiverad ifrån originalet den 16 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081216023607/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/betelgeuse.html.
^Lovekin, C.

C. (18 oktober 2006). ”Surface Temperature and Synthetic Spectral Energy Distributions for Rotationally Deformed Stars”. The Astrophysical Journal "643" (1): ss. 460. doi:10.1086/501492. arXiv:astro-ph/0602084. Bibcode: 2006ApJ...643..460L.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, List of brightest stars, 15 juli 2011.