Har gett namn åt ett vikingaskepp
Vikingatidens skepp
Vikingatidens skepp existerar ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån vikingatiden. dem äger blivit kända genom fyra olika källor.
De är: [ 1 ] Skuldelev 1 - ett större, havsgående lastskepp, med en besättning om 6-8 manArkeologiska fynd ger ett många närgången foto från specifikation inom olika skeppskonstruktioner samt skeppstyper. Samtida bilder ger nödvändig data ifall möjligen främst segelkonstruktioner. De skrivna källorna ger information angående olika skeppstyper, storlekar, hur dem användes, bemålningar etc. Rekonstruktioner från fynd ger ett god perception angående bland annat dem olika skeppstypernas sjöegenskaper.
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]Vikingaskeppen fanns byggda tillsammans ett teknik såsom kallas klink, vilket ger en enklare samt mindre styvt skrov än kravellbygge.
Vikingarna gav gärna sina skepp färgstarka namnBorden fanns tillyxade, ej sågade, samt man ägde lämnat klampar på grund av sammanfogningen.
Arkeologiska fynd
[redigera | redigera wikitext]Mer alternativt mindre välbevarade fynd från dåtidens skepp existerar numera relativt grundlig. Bland dem bäst bevarade då dem framgrävdes förmå nämnas dem unika skeppen ifrån dem norska gravhögarna inom Oseberg, Gokstad samt Tune, Rostad samt Valle.
Äskekärrskeppet existerar en förhållandevis välbevarat nordiskt vikingatida skepp från typen knarr, funnet inom Ale samhälle strax utanför götet. Fyndområdet äger demonstrerat sig artikel en skeppsvarvsområde, inom motsats mot flertalet övriga nordiska fynd gjorda inom samband tillsammans med gravar. mot skillnad mot vikingatida båtar, existerar Äskekärrskeppet hittills detta enda svenska fyndet från en vikingatida skepp, dessutom vid historiskt sett svensk mark.
Ladbyskibet inom land räknas, trots sämre bevaringsförhållanden, mot kategorin praktfulla gravskepp.
Fynden ifrån Roskildefjorden inom land vid 1960-talet innebar en viktigt steg till marinarkeologin inom samband tillsammans med för att man då lyfte upp dem fem skepp vilket påträffats.
en från dem visade sig artikel en långskepp ifrån huvudstaden i irland. dem fem vraken äger fått namn efter fyndplatsen Skuldelev samt existerar utställda vid Vikingeskibsmuseet, Roskilde. dem är:[1]
- Skuldelev 1 - en större, havsgående lastskepp, tillsammans ett besättning ifall 6-8 man.
- Skuldelev 2 - en havsgående krigsfartyg - en långskepp, tillsammans enstaka besättning ifall 70-80 krigare.
- Skuldelev 3 - en mindre frakt- samt passagerarskepp, tillsammans med enstaka besättning ifall 5-6 man.
ett replik från denna båt äger fått namnet Sif Ege.[2]
- Skuldelev 5 - en mindre krigsfartyg, tillsammans med enstaka besättning ifall omkring 30 krigare.
- Skuldelev 6 - enstaka sammansatt rodd- samt båt med segel, troligen byggd på grund av fiske samt jakt.
Det fynd likt inledningsvis fick namnet Skuldelev 4, visade sig senare existera enstaka sektion från Skuldelev 2.
Vid grävningar till ett kanal invid Vikingeskibsmuseet inom Roskilde fann man 1997–1997 kvarlevor från nio skepp ifrån vikingatiden samt medeltiden. en från dessa, känt liksom "Roskilde 6" existerar detta största vikingaskepp likt någonsin hittats. detta plats ungefär 37 meter långt, tillsammans med andra mening lika långt vilket Olav Tryggvasons mytomspunna Ormen Långe.[3] dock flera skepp liksom ej existerar lika kända besitter faktiskt hittats, allra maximalt inom Norge.
Hasnæs-skeppet existerar en från dem, vilket hittades vid ett halvö nära namn Hasnæs. kanske hittades även kvarlevor från en annat skepp vid identisk kust.
Kvalsundskeppet existerar en skepp tillsammans varken segel alternativt mast liksom istället roddes tillsammans med mängder från åror, samt liksom hittades inom ett våtmark nära Kvalsund inom Norge.
Skeppet existerar arton meter långt samt cirka tre meter brett, detta existerar gjord från ek samt furu samt förhållandevis väl bevarat. Klåstadskeppet hittades tid 1893 samt existerar antagligen en förlist ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig såsom sjunka samt ej begravts tillsammans tillsammans ett människa. detta existerar liksom samtliga vikingaskepp klinkbyggt samt årfästen visar för att detta drivits fram tillsammans åror.
Skeppet existerar ganska litet samt äger enstaka köl vid enbart sexton meter.
Ett känt skepp existerar Tuneskeppet ifrån en gravfynd nära Haugen gård inom Rolvsøy, vilket då tillhörde kommunen Tune samt inom dygn existerar ett stadsdel inom Fredrikstad, inom Østfold. inom Rolvsøy besitter man hittat tre vikingskepp; Rostadskeppet kalenderår 1751, Tuneskeppet kalenderår 1867 samt Vallebåt kalenderår 1894.
Tuneskeppet fanns byggt från ek dock ägde styråra samt tvärstag från furu, detta plats 20 meter långt samt alltså något mindre än Gokstadsskeppet.
Samtida bilder
[redigera | redigera wikitext]Det främsta bildmaterialet då detta gäller vikingatidens skepp utgörs från dem sålunda kallade bildstenarna ifrån Gotland ifrån 600–700-talen.
Den är 9 meter lång, 2,5 meter bred och väger cirka 2 tonDessa visar nästan uteslutande skepp beneath segel. Då bilderna existerar många detaljrika ger dem oss ett unik tillfälle för att rekonstruera samt förstå den dåtida segeltekniken. Märkligt nog finns ytterst ett fåtal skeppsbilder vid vikingatidens runstenar. inom land existerar dessa 4 % från detta totala runstensmaterialet, inom Norge 2 % samt inom landet endast 0,7 %.
från dessa existerar dem danska samt några ifrån Östergötland ej för att räkna liksom nordiska skepp.
De skrivna källorna
[redigera | redigera wikitext]Genom dåtida nedteckningar möter oss mängder från berättelser ifall vikingatidens skepp. detta existerar detta grundlig isländska skriftmaterialet liksom ger informationen. Snorre Sturlasson beskriver mot modell monark Olav Tryggvasons väldiga skepp Ormen Långe.
I Egil Skallagrimssons myt återges samtliga från dem skeppstyper såsom oss förknippar tillsammans vikingatiden. Dessa uppräknas nedan:
Långskepp existerar ofta förekommande inom sagan vilket beror vid för att Egil samt hans kamrater plats kampglada vikingar likt ofta företog sjötåg. då mot modell islänningen Arinbjörn avgjorde sig på grund av för att fara inom viking, rustade denne tre stora långskepp såsom kunde bära trehundra man.
enstaka ytterligare viking, Torolv, lät sjösätta en stort långskepp.
Hogland är byggd efter Lapuri-fyndet som nämns ovanhan bemannade detta tillsammans med mer än hundra man, allesammans präktiga samt välbeväpnade människor. egen ägde Egil en långskepp såsom kunde rymma hundra man alternativt mer.
Det fanns emellertid även mindre långskepp. Torolv, vilket omtalats ovan, ägde även en långskepp vid endast sextio man. vid detta satt en drakhuvud samt han utstyrde detta vid detta präktigaste sätt.
En snäcka plats ofta ett benämning vid en dåtida krigsskepp, tydlig gjorde man skillnad vid denna typ samt en långskepp. då Torolv samt Eyvind lambe skulle besöka monark Harald använde dem sig från en sådant skepp: ”De kom dit tillsammans enstaka tjugobänkad, väl bemannad snecka, likt dem förut haft inom viking.” data vilket denna tyder vid för att snäckorna varit mindre än långskeppen.
Vikingatidens skepp förknippas ofta tillsammans dåtidens krigsskepp. från varenda dem tiotusentals vikingaskepp såsom seglat inom nordiska en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter dock endast en fåtal varit krigsskepp. Övriga skepp besitter färdats långsamt, legat djupt samt varit packade tillsammans handelsvaror.
Karven existerar ett sådan ”fredlig” skeppstyp. enstaka karve ägde, trots för att detta varit en mindre skepp, tydlig medfört ett upphöjd ställning eller tillstånd till sin ägare. inom Egil Skallagrimssons fabel framgår detta för att karvarna varit målade vid utsidan: ”De ägde ett karve, liksom roddes från tolv alternativt tretton man nära fanns reling samt dem ägde nära trettio man tillsammans sig.
Detta skepp ägde dem vunnit beneath sommarens vikingafärd.
Ett av de längsta vikingaskeppen var 55 meter långt, och kunde troligen ta ombord en last på över 30 tondetta fanns målat ovan vattnet samt många vackert. då dem kom mot Tore, blev dem väl mottagna samt pausade var ett tidsperiod. Karven nedsänkt tältad nära stranden framför gården.” Både skeppstypens begränsade storlek samt dess höga ställning eller tillstånd framgår då sagan senare berättar ifall Rognvald kungasons skepp. han ägde ”en sexårad karve, målad helt samt hållet ovan vattnet.
inom denna ägde han tillsammans sig tio alternativt tolv man, liksom ständigt följde honom.”
Direkta handelsskepp fanns inom tre olika former: ”lastbåt”, ”skuta” samt ”knarr”. ett från sagans lastbåtar ägde enstaka besättning vid 20 man. enstaka omtalad skuta plats bemannad tillsammans med upp mot trettio man samt plats dessutom många snabbrodd.
Knarren plats vikingatidens största lastskepp. Skeppet plats intensiv tillsammans höga skrovsidor samt plats därför väl lämpat till seglatser vid Nordsjön samt vid Atlanten. tackar vare knarrarna kunde nordborna befolka Atlantöarna, ej minimalt då man vid skeppen kunde föra ovan levande boskap. då Egil Skallagrimsson samt hans kamrat Kvällsulv ett gång skulle segla iväg ”utrustades numeriskt värde stora knarrar på grund av färden.
vid vardera ägde dem trettio vapenföra män samt därtill kvinnor samt barn.”
Rekonstruktioner från fynd
[redigera | redigera wikitext]Genom kopior/rekonstruktioner från skeppsfynd besitter man kunnat återskapa originalskeppen vid enstaka tämligen trygg bas. ett sådan kopia ger oss enstaka unik chans för att korrekt försöka förstå dess skepps sjövärdighet samt seglingsegenskaper dock även hur existensen ombord förmå äga tett sig.
inom dem långsmala krigsskeppen äger detta funnits minimal område på grund av utrustning medan dem lastdryga knarrarna äger varit betydligt mera funktionsdugliga till mot modell landnamnsfolk, detta önskar yttra bosättare.
I österled talas angående för att man dragit alternativt forslat skeppen ovan nation mindre sträckor mellan olika ryska floder.
De fem vraken har fått namn efter fyndplatsen Skuldelev och är utställda på Vikingeskibsmuseet, RoskildeDetta måste äga inneburit för att dem på denna plats nyttja skeppstyperna äger varit från mer beskedlig storlek. nära färden tillsammans med den rekonstruerade Krampmacken ifrån Gotland mot Svarta Havet 1985-1987 visade detta sig dock för att detta plats betydligt enklare för att dra/hala båten vid nation än man föreställt sig. [4]
Genom färder tillsammans med dessa duplikat äger man fått enstaka god uppfattning angående den hastighet liksom skeppen färdades tillsammans.
Vikingatidens handelsskepp äger kunnat hålla enstaka genomsnittshastighet vid 6–8 knop, beroende vid skeppstyp samt gods.
Skeppet finns att se i utställningen Spåren talar på museeten krigsskepp äger dessutom kunnat utnyttja roddarna samt vid detta sätt vunnit fördelar inom snabbhet. en unikt handling finns bevarat vilket berättar angående en handelsskepps hastighet. inom handelsmannen Ottars bevarade resebeskrivning ifrån cirka 870 nämns för att denne behövde fem dygn för att segla ifrån Oslofjorden inom Norge mot Hedeby, nuvarande Slesvig.
Berättelsen återger sjörutten utmed svenska Västkusten samt ner genom danska Bälten. tillsammans med sexton timmars dagssegling innebär detta enstaka hastighet vid fem knop alternativt ett genomsnittlig distans vid 75–80 sjömil per ljus.