Orsaker till den transatlantiska slavhandeln

Transatlantiska slavhandeln fanns den frakt från slavar ifrån Västafrika ovan Atlanten mot Amerika vilket pågick beneath tidigmodern tidsperiod, ifrån 1500-talet, fram mot 1850-talet, då slavhandeln inom Västafrika samt slaveri inom Västvärlden förbjöds.

Slavättlingarna utgör huvuddelen från afroamerikanernai Nordamerika, Centralamerika, Karibien samt Sydamerika.

Handeln plats en led inom den således kallade triangelhandeln, var skepp anlände mot Västafrika tillsammans med europeiska manufakturvaror, vilket användes mot för att köpa slavar från inhemska slavhandlare; förde slavar mot Amerikas plantager, från vilket ställe dem hämtade exportgrödor såsom bomull samt tobak, såsom sedan något som har transporterats eller flyttats åter mot Europa.

Transatlantiska slavhandeln betecknar den handel med slavar likt ägde boende vid Afrikas västkust, medan den arabiska slavhandeln samtidigt ägde boende vid Afrikas östkust, inom form eller gestalt från den Indiskoceanska slavhandeln; ovan röda havet inom struktur från slavhandeln vid Röda havet; samt ovan Saharaöknen, inom form eller gestalt från den Transsahariska slavhandeln.

Vid 1600-talet var handeln i full gång och nådde en topp mot slutet av 1700-talet

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Slaveri existerade sedan gammalt inom Afrika liksom inom dem flesta andra kulturer. Afrikanska slavhandlare handlade tillsammans med slavar likt ofta ägde tillfångatagits inom konflikt.

Slavhandel tillsammans utlandet ägde existerat inom nästan tusen tid innan européerna inledde den transatlantiska slavhandeln.

Den arabiska slavhandeln vid Afrika inleddes redan beneath 700-talet beneath den tidiga medeltiden. Muslimer kunde ej förslava andra muslimer, samt importerade därför slavar ifrån icke muslimska områden, från vilka Afrika fanns en (de övriga fanns Europa, Centralasien samt Indien).

Arabiska slavhandlare köpte slavar från afrikanska slavhandlare samt transporterade dem sedan mot slaveri inom region, samt antalet människor likt föll offer på grund av den arabiska slavhandeln vid Afrika beräknas mot mellan 11 samt 14 miljoner.^[1]

I detta kristna Europa förslavade man endast icke kristna personer, samt ägde därför länge endast hämtat slavar ifrån avgudadyrkande delar från Europa, vilket krympte allteftersom Europa kristnades beneath medeltiden.

beneath 1440-talet, då slavhandeln vid Svarta havet samt slavhandeln vid Balkan ursprunglig avtog samt sedan slutligen stängdes på grund av europeisk import samt omdirigerades mot region, började portugiserna istället för att importera sina slavar ifrån den transsahariska slavhandeln via Libyen samt sedan direkt ifrån Afrika, vilket efter Europas upptäckt från Amerika 1492 utvecklades mot den transatlantiska slavhandeln.^[2] Denna handel med slavar legitimerades från Dum Diversas.

Förlopp

[redigera | redigera wikitext]

När européer ifrån 1500-talet koloniserade Amerika, började även dem driva handel med slavar tillsammans inhemska afrikanska slavhandlare till för att skaffa slavarbetskraft mot plantagerna inom Amerika.

Den transatlantiska slavhandeln kulminerade kring 1800 för att därefter successivt minska i betydelse

Tillvägagångssättet fanns mot stora delar detsamma likt dem arabiska slavhandlarnas. Européerna grundade slavfort nära kusterna, likt fungerade liksom ett slags handelstationer. dem slöt sedan handelsavtal tillsammans inhemska afrikanska makthavare samt slavhandlare. Afrikanska slavhandlare tillfångatog människor såsom något som har transporterats eller flyttats mot dem europeiska slavforten nere nära landremsa vid havet.

inom slavforten såldes dem mot europeiska slavhandlare. dem europeiska slavhandlarna skeppade sedan slavarna ovan Atlanten tillsammans hjälp från slavskepp, samt sålde dem nära ankomst mot USA alternativt kolonierna inom Västindien alternativt Latinamerika.

Kända centrum på grund av slavhandeln plats slavkusten samt Gorée.

Transatlantiska slavhandeln var den transport av slavar från Västafrika över Atlanten till Amerika som pågick under tidigmodern tid, från 1500-talet, fram till 1850-talet, då slavhandeln i Västafrika och slaveri i Västvärlden förbjöds

flera inhemska afrikanska stater agerade mellanhänder samt tillfångatog afrikaner från till dem främmande kulturer, likt dem sålde mot dem europeiska slavhandlarna inom slavforten. Bland dem afrikanska stater likt nämns vilket medverkande inom slavhandeln finns Arokonfederationen, Ashantiriket, Bamanariket, Kungariket Benin, Bonostaten, Igalafolket, ImbangalasKungariket Kasanje (även kallad Kungariket Jaga); Kaabu, Khasso, Oyoriket, samt framför allt Dahomey, såsom fick uselt rykte inom Afrika vid bas från sin grundlig handel med slavar.

Utöver inhemska afrikanska härskare kom även enstaka inhemsk slavhandlarklass därför liksom signare, ättlingar mot européer samt afrikaner, för att spela ett massiv roll. dem afrikanska slavhandlarna tillfångatog ej personer tillhörande deras personlig etnicitet, utan afrikaner ur andra kulturer, likt dem uppfattade liksom utlänningar samt alltså såg likt legitima för att förslava.

dem afrikanska stater likt bedrev denna handel med slavar, såsom Dahomey, förbjöd ofta strängt för att deras egna medborgare såldes mot dem europeiska slavhandlarna.

De oerhört svåra förhållandena vid slavskeppen, var människor packades tätt invid varandra beneath den långa resan ovan Atlanten, ledde mot för att en stort antal människor dog beneath resan ifrån Afrika mot Amerika.

Traditionellt brukar Portugal anses äga påbörjat den Transatlantiska slavhandeln genom för att fullfölja ett slavfärd mellan Afrika samt Brasilien kalenderår 1526.

Frågor som besvaras av presentationen: Varför skeppades afrikanska slavar till Amerika? Hur gick slavhandeln till? Varför avslutades slavhandeln under 1800-talet?

dem inledande afrikanska slavarna exporterades mot Amerika mot spanska Haiti tid 1502; mot Kuba 1513 samt Jamaica tid 1518. dem inledande afrikanska slavarna exporterades mot Nordamerika anlände mot den spanska kolonin San Miguel dem Gualdape inom South Carolina alternativt Georgia kalenderår 1526.

Slavmarknaden

[redigera | redigera wikitext]

Den transatlantiska slavhandeln kom för att handla tillsammans inom stort jämförbara mängder människor vilket den arabiska slavhandeln ^[1], dock den skilde sig ifrån den arabiska slavhandeln genom sin könsfördelning: inom den förra gick detta numeriskt värde kvinnor vid varenda man, inom den senare numeriskt värde män till varenda kvinna.^[1] Skillnaden berodde vid slavhandelns natur, då den arabiska slavhandeln fokuserade vid slavar avsedda på grund av sexuellt slaveri samt hushållsarbete inom haremen samt därför fokuserade vid kvinnor, medan den transatlantiska slavhandeln istället lade fokus vid hårt kroppsarbete inom plantage- samt jordbruksdriften, samt därför fokuserade vid män.

Av dem 45 etniska afrikanska grupper såsom förmå identifieras liksom offer till den transatlantiska slavhandeln, bestod dem tio främsta från, inom storleksordning: BaKongo (Kongo); Mandé (norra Guinea); GbespråkigaFon, Ewe, Adja samt Mina (Togo, Ghana samt Benin); Akan (Ghana samt Elfenbenskusten); wolof (Senegal samt Gambia); Igbo (sydvästra Nigeria); Ambundu (Angola); Yoruba (sydvästra Nigeria samt Benin); Tikar samt Bamileke (Kamerun); samt Makua (Moçambique).^[3]

De europeiska länder likt handlade tillsammans slavar fanns främst (uppräknade inom storleksordning): Portugal, Storbritannien, land i västeuropa, Spanien samt Nederländerna.

Nästan samtliga slavar exporterades mot dem amerikanska kolonierna samt USA. Endast några erhålla följde tillsammans mot själva Europa.

Storbritannien följde efter 1807 och lät brittiska flottan agera polis på världshaven i kampen mot slavhandeln

dem flesta europeiska länder liksom tillät slaveri inom sina kolonier, förbjöd slaveri inom sitt eget lands gränser, vilket innebar för att ett slav automatiskt blev fri sålunda fort dem anlände mot själva Europa. detta fanns dock enstaka mindre handelsplats på grund av därför kallade morianer (Kammermohr) liksom tjänare nära furstehov beneath 1600- samt 1700-talet, därför enstaka afrikanska slavar något som har transporterats eller flyttats ändå mot Europa.

Slavhandeln fanns vilket störst beneath 1700-talet. Efter sekelskiftet 1800 började den minska inom snabb takt.

bföreläsning (17:51 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om den transatlantiska slavhandeln från 1500-talet till mitten av 1800-talet

Upphörande

[redigera | redigera wikitext]

Efter sekelskiftet 1800 började slavhandeln minska. Kanada förbjöd slavhandeln genom Act Against Slavery 1793, Storbritannien genom Slave Trade Act 1807 samt USA genom Act Prohibiting Importation of Slaves identisk kalenderår.

Den brittiska Royal Anti-Slave eskader började ifrån 1808 kväva den afrikanska slavhandeln genom för att borda slavskepp samt förstöra slavfort.

ifrån 1819 fram mot 1867 samarbetade Storbritannien samt USA genom sin Blockade of Africa på grund av för att blockera all handel med slavar, något såsom ledde mot för att den började dö ut.^[4]

När Brasilien slutligen förbjöd sin handel med slavar kalenderår 1850 upplevde den transatlantiska slavhandeln sin slutgiltiga minskning.

detta sista slavskeppet mot USA plats slavskeppet Clotilda, vilket anlände illegalt mot Mobile inom Alabama någon gång mellan hösten 1859 samt 9 juni 1860.

Den arabiska slavhandeln vid Afrika kom dock för att gå vidare mot in vid 1960-talet.

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Slavskeppet Brookes.

• Bild over hur slavarna transporterades ombord vid skeppen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]