Vem blev kung efter gustav vasa

För andra betydelser, titta Gustav Vasa (olika betydelser).

Gustav Vasa alternativt Gustav I,^[1] ursprungligen Gustav Eriksson,^[2] i enlighet med flera källor född 12 maj1496, död 29 september1560 vid Tre Kronor inom Stockholm.^[3] plats monark från landet 1523–1560 samt riksföreståndare 1521–1523, beneath detta pågående befrielsekriget.

Hans makttillträde, inlett liksom en uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms slakt, innebar slutet på grund av Kalmarunionen. Gustav tillhörde Vasaätten, liksom genom honom blev den inledande monarkiskadynastin såsom regerade en enat svenskt kungadöme vilket en arvrike. Hans statsmakt kännetecknas från införandet från en starkt centralstyre inom kurera riket tillsammans med enstaka produktiv administrativt system samt ett evangelisk statskyrka grundad vid Luthers lära.

Gustavs roll inom införandet från ett svensk arvmonarki ses inom dygn likt grundandet från den moderna nationalstatenSverige, samt detta existerar den 6 juni – datumet då denne valdes mot monark från riksdagen inom Strängnäs 1523 – såsom existerar Sveriges nationaldag. denne besitter senare, särskilt ifrån detta sena 1800‐talet, upphöjts mot landsfader samt äger därmed blivit ett betydelsefull nationell tecken.

inom modern historiesyn besitter Gustav I utsatts på grund av enstaka mer väsentlig undersökning var man poängterat hur han tillsammans brutala metoder samt stark propaganda befäste sin kraft samt röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars‐Olof Larsson besitter pekat vid för att Gustav tillsammans med hänsynslöshet samt maktlystnad inom kombination tillsammans politisk skicklighet inom många uppträdde inom enlighet tillsammans den italienske politiske filosofen Niccolò Machiavellis principer på grund av ett furstes befästande från sin inflytande, något vilket den svenska historieskrivningen ofta uteslutit.

Uppväxt

Härstamning

Gustav plats son mot riddaren samt riksrådetErik Johansson mot Rydboholm samt Cecilia Månsdotter (Eka).

Vasatiden räknas från att Gustav Vasa blir kung, 1521, till att kung Karl IX, Gustav Vasas yngste son, dör 1611

Både farfar samt farfarsfar fanns riddare samt riksråd. Vasaätten kunna ledas tillbaka mot 1300‐talets uppländska lågfrälse samt detta plats förhållandevis sent likt släkten vann insteg inom högfrälset tillsammans med Gustavs farfars far, drotsen Kristiern Nilsson, samt dennes bror.^[5]

I beskrivningen från Erik Johansson inom olika 1500‐talskällor tillsammans med varierande trend framstår denne tillsammans en löjets skimmer ovan sig.

Sin upphöjda samhällsställning mot trots visar dem bevarade beläggen ”att han måste äga varit en ovanligt svagt siffra inom sin briljant ätt”, vilket personhistorikern Hans Gillingstam uttrycker detta. mot samt tillsammans med Erik Johanssons personlig brorsdotter Birgitta Kristiernsdotter karakteriserade denne likt ”en simpel samt enfaldig man”.^[6]

Erik Johanssons släktförbindelser inom högfrälset plats däremot på grund av sin tidsperiod optimala tillsammans riksföreståndarenSten Sture den äldre likt morbror samt tillsammans mormodern vilket halvsyster mot monark Karl Knutsson (Bonde).

Dessutom blev Erik Johansson genom sitt giftermål tillsammans med Cecilia Månsdotter, dotter mot riksrådet Måns Karlsson (Eka), svåger tillsammans med riksföreståndaren berg Sture den yngre; denne plats gift tillsammans Cecilias halvsyster Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna). Denna släktförbindelse fanns sannolikt vägledande till utstakandet från den unge Gustavs ämbetsbana.^[7]

Genom sin farmor, Birgitta Gustavsdotter (Sture), härstammade Gustav ifrån monark Sverker den yngre; han ägde alltså kungligt blod inom ådrorna, angående än vid långt håll.

Av Gustavs sju bror/syster dog fyra inom ung ålder samt numeriskt värde dog inom dansk fångenskap.

Flera av Sveriges regenter var minderåriga vid tillrädet

Systern Margareta Eriksdotter gifte sig 1516 tillsammans Joachim Bragde (Brahe), likt avrättades nära Stockholms massaker den 8 november 1520. inom detta äktenskap föddes sonen Per Brahe den äldre, sedermera riksråd samt greve. Margareta gifte sedan ifall sig 1525 tillsammans med greven Johan från Hoya samt Bruchhausen.^[8]

De inledande åren

Gustav föddes troligen 12 maj^[9] 1496 vid Lindholmens gård inom Orkesta socken.

Även Rydboholms slott, såsom ägdes från hans far Erik Johansson (Vasa) samt var Gustav växte upp, anges ibland vilket hans födelseplats. i enlighet med arbetsuppgift skall dock familjen nära tidpunkten till Gustavs barnafödande äga vistats vid Lindholmens gård, likt även fanns inom familjens ägo. Gustavs föräldrar ägde därutöver Eka gård, Ekaättens gamla stamgods.

Sitt förnamn fick Gustav troligen ifrån sin fars morfar; Gustav Anundsson Sture.

Enligt Peder Svarts krönika (som skrevs vid uppgift från Gustav) skickades Gustav nära tretton års ålder mot Uppsala utbildning samt högskola på grund av för att analysera, bland annat latin samt tyska. han tros äga stannat var inom knappt numeriskt värde tid.

Gustav lämnade skolan på grund av gott, inom vredesmod efter enstaka upptuktelse från sin danske pedagog, ”magister Ivar”. han skall äga drivit sin dolk genom läroboken samt yttrat: ”Jag torka giva dig samt din lärcentrum tusende djävlar.”^[10]

Eftersom andra källor tyder vid för att han ägde dåliga kunskaper inom latin, existerar detta oklart inom vilken utsträckning han verkligen bedrev universitetsstudier (undervisningsspråket nära Uppsala högskola fanns latin).

Efter vistelsen inom Uppsala skickades han mot sin anhörig riksföreståndarenSten Sture den yngres hov på grund av träning inom praktiska domstol vilket hovseder, etikett samt fäktning. han fick även en slags officersutbildning.

Enligt Peder mörk ägde den unge Gustav nära denna period "synnerligit umgänge" tillsammans med fållning eller kantning Gadh, såsom då satt inom Stens råd.

från Gadh fick Gustav "en ganska massiv förfarenhet uti historier, krönikor, både gamle samt nye, samt jämväl angående våre svenske handlingar, huru våre naboer [grannar] tillsammans med dem svenske handlat ägde, från vilket han icke litet blev uppväckt mot en gott förstånd".^[11]

Enligt traditionell historieskrivning skulle Gustav tidigt äga börjat ta sektion inom tidens politiska händelser samt demonstrerat mandomsprov inom slaget nära Vädla (vid nuvarande Djurgårdsbron inom Stockholm) 1517 samt slaget nära Brännkyrka 1518.

enstaka vanlig övning för att Gustav skulle äga burit riksbaneret inom slaget nära Brännkyrka existerar många osäker. Den kommer nämligen ifrån enstaka fras inom Peder Svarts krönika liksom författaren ägde strukit. för att föra riksbaneret fanns normalt en hedersuppdrag till ett väl meriterad riddare, ej till ett oerfaren väpnare liksom Gustav.

Mer pålitlig existerar skildringen från efterspelet mot slaget. monark Kristian II från land föreslog för att angående berg Sture skickade ett fångar bestående från sina fem viktigaste män, skulle Kristian anlända inom nation samt förhandla nära Österhaninge kyrka vid Södertörn. då Kristian väl fått fångar seglade han dock bostad tillsammans med den mot land, detta önskar yttra tillsammans med Olof Ryning, fållning eller kantning Gadh, Göran Siggesson (Sparre), Lars Siggesson (Sparre), Bengt Nilsson (Färla) samt Gustav Eriksson (Vasa), såsom fanns yngst samt nära tillfället 22 tid.

Efter för att vid detta sätt äga förts mot land från Kristian II, hölls Gustav inom fångenskap vid Kalø slott riktning ifall Århus vid östra Jylland. Slottet ägdes från Erik Banner. Gustav åtnjöt beneath vistelsen ganska massiv frihet, dock detta status från overksamhet bör äga blivit honom allt odrägligare ju mer denne fick lyssna berättas ifall dem stora rustningar liksom Kristian företog inom intention för att underkuva svenskarna.

i enlighet med Peder mörk vämjdes denne nära danskarnas övermod angående hur dem sedan skulle "leva lusen" inom land samt låta fattiga danskar gifta sig tillsammans med svenska adels- samt borgarfruar: "Av slike försmädelser samt sarkasmer blev denne Gustav Eriksson övermåttan betagen från ängslan samt grämelse, sålunda för att honom varken föda alternativt drick kunde väl smaka.

Hans sömn fanns honom icke heller varken rolig alternativt söt."^[12]

Under fångenskapen försökte Kristian locka ovan fångar vid sin blad. detta lyckades tillsammans med Olof Ryning, fållning eller kantning Gadh samt Göran Siggesson (Sparre), medan dem övriga vägrade. inom september 1519 lyckades Gustav flyga eller fly undan mot Lübeck.

Den danske slottsherren lyckades dock spåra upp honom samt fordrade för att flyktingen skulle utlämnas. Gustav bör äga bevisat för att denne ej fanns enstaka äkta fånge utan ägde blivit bortförd genom svek. denne fick även skydd från borgmästaren samt rådet, likt fanns rädda för att Kristian skulle bli alltför dominerande samt hota Lübecks viktiga köp inom Norden.

Därför ansåg dem detta lämpligt för att hjälpa Gustav för att komma tillbaka mot sitt hemland.^[12] inledningsvis efter åtta månader inom denna tätort fick han situation för att utflykt bostad mot landet. beneath tiden ägde Kristian besegrat berg Sture inom slaget vid Åsundens fryst vatten den 19 januari 1520. Efter riksföreståndarens död den 3 månad 1520 saknade den svenska oppositionen mot den danska kungamakten chef.

Upproret mot Kristian II

När Gustav Vasa landsteg nära Stensö udde söder ifall Kalmar den 31 femte månaden i året 1520 fanns Kristian II ännu ej obestridd herre ovan land.

Under sin tid som regent arbetade han oavbrutet med att stärka den svenska kungamakten och centralisera rikets förvaltning

Rikets båda huvudfästningar, huvudstaden samt Kalmar, tillhörde ännu motståndarna mot Kristian samt Gustav blev väl accepterad från befälhavaren vid Kalmar slott, Anna Eriksdotter (Bielke). i enlighet med Peder Svarts krönika, detta önskar yttra Gustavs personlig propaganda, plats knektarna inom Kalmar defaitistiska samt hotade för att ta existensen från Gustav då denne manade mot fortsatt motstånd.

Gustav skulle därför inom kreditkort äga flytt ifrån Kalmar samt utan succé fortsatt för att försöka uppvigla bönderna mot motståndskamp. Denna skildring existerar dock ej pålitlig, eftersom Kalmar kapitulerade inledningsvis tre månader efter hans rymning.

Gustav försökte uppenbarligen ej heller ta förbindelse tillsammans med dem andra slotten likt gjorde motstånd mot Kristian II (utöver huvudstaden även Nyköping samt Stegeborg).

vad han gjorde beneath sommaren 1520 existerar oklart. möjligen valde han för att gömma sig inom Småland inom väntan vid den nära förestående freden. då han fick kunskap ifall den befann han sig inom Eksjötrakten.

Den 3 juni sammankallade Kristian II en riksmöte inom sitt läger utanför Stockholms murar till för att förhandla tillsammans svenskarna.

Den 5 september kom man överens, allting skulle existera glömt, varenda fångar samt upprorsmän skulle släppas samt erhålla amnesti. berg Sture den yngres änka, Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), liksom ägde lett försvaret från huvudstaden mot danskarna, skulle ett fåtal Hörningsholm samt bota Muskö inom förläning.

denna lovades dessutom Tavastehus slott inom land i norden. Den 7 september höll monark Kristian II sitt intåg inom huvudstaden, var samtliga kyrkklockor ringde till för att reol stadens nye härskare. detta skulle dock snart visa sig för att hans avsikter fanns allt annat än vänskapliga.

Efter sin tillträde mot Södermanland, var denne inom september besökte sin svåger Joakim Brahe samt fick bo vid Tärnö slott nordväst ifall Nyköping, fick Gustav känna till för att även huvudstaden ägde givit sig åt Kristian.

Joakim Brahe fanns kallad mot monark Kristians ceremoni för att kröna någon inom huvudstaden. Förgäves varnade Gustav honom till för att utflykt dit. Den 4 november kröntes Kristian II mot Sveriges monark från den återinsatte ärkebiskopenGustav Trolle samt 8–9 november avrättades Joakim Brahe, Gustavs far Erik Johansson (Vasa) samt en åttiotal andra inom Stockholms slakt.

Gustav Eriksson ägde begett sig vidare mot sin fädernegård Räfsnäs inom närheten från Mariefred, var denne för tillfället ett tidsperiod höll sig stilla. inom Mariefred besökte han den gamle ärkebiskopenJakob Ulvsson på grund av för att be ifall råd. Ärkebiskopen lovade för att notera mot riksrådet samt utverka ”en fast försäkring” mot Gustav.

Då, inom mitten från november, nåddes Gustav vid Räfsnäs från underrättelsen ifall Stockholms massaker. Hans far, numeriskt värde från hans morbröder samt flera andra släktingar ägde avrättats; tre från hans systrar, hans mor samt hans mormor ägde kastats inom fängelse inom azurblå tornet inom Köpenhamn. varenda hans frakt samt gårdar äger dragits in.

Danskarna sökte honom inom bota landet.

I Dalarna

Gustav beslöt sig genast till för att söka stöd inom Dalarna till motstånd mot detta danska väldet. inom Dalarna ägde nästan varenda vapen samt man ägde lärt sig för att uppror lönar sig efter både Engelbrekt Engelbrektssons uppror 1434, samt beneath sturarnas regim.

Gustav Vasas anhörig Kettil Karlsson (Vasa) ägde dessutom jagat den gamle kungen Kristian inom ur landet 1463 tillsammans med hjälp från en uppbåd dalkarlar. detta fanns därför ej konstigt för att uppsöka dalkarlarnas stöd då deras tradition från uppror samt likt förkämpar bland Sveriges landskap garanterade allmogens stöd samt plats nyckeln mot för att antända återstående landskap mot full revolt.^[13]

Den 25 november reste Gustav mot Bergslagen samt efter några dagar befann han sig inom Dalarna.

beneath dem nästa veckorna inträffade dem mytomspunna händelser liksom förknippas tillsammans ortnamnen Rankhyttan, Ornäs, Svärdsjö, Isala, Marnäs, Rättvik, Mora, Utmeland samt Sälen. denne sägs äga jagats från fiendens utskickade samt flera gånger varit nära för att falla inom deras sker, dock ständigt räddats från uppoffrande, trogna män samt kvinnor, samtidigt vilket denne länge förgäves uppmanat mot uppror (se Gustav Vasas öden samt äventyr inom Dalarna).

Nya underrättelser ifall händelserna inom huvudstaden fick slutligen Morakarlarna vid andra reflektioner. vid den östgötske fogden Lasse Olssons uppmaning skickade dem, i enlighet med traditionen, numeriskt värde skidlöpare efter Gustav, såsom fanns vid väg mot Norge. dem kom ikapp Gustav nära Sälen samt fick honom tillsammans sig igen mot Mora.

mot minnet från denna incident åks varenda kalenderår Vasaloppet mellan Sälen samt Mora. detta existerar dock oklart angående den mytomspunna inledande skidlöpningen verkligen ägde rum.^[14] i enlighet med bland annat Herman Lindqvist kunde Gustav egen ej åka skidor; detta kunde inga unga adelsmän nära den tiden. denne redogör därför historien angående den blivande kungens skidflykt vilket ett myt.^{[källa behövs]}

I Mora utsåg Morakarlarna samt sändebud ifrån något som ligger nära eller är i närheten socknar Gustav, endast 24 kalenderår äldre, mot ”hövitsman ovan Dalarna samt meniga Sveriges rike” (januari 1521).

således inleddes upproret mot Kristian II vilket kom för att utkämpas tillsammans med Lasse Olsson liksom hövitsman ovan Gustav Erikssons på denna plats.

Vad händer i Sverige under den här tiden? Och, hur hade helt vanliga människor det?

Upprorets ledare

Gustav fick 16 livvakter såsom han kunde styra ovan, dock han ägde ingen flotta, inga kanoner, inga slott alternativt borgar. Upproret rörde sig dock söderut samt hären bestod snart från mer än tusen man. Såväl Kopparbergets gruva vilket Västerås erövrades samt plundrades samt Gustav Trolle samt hans 200 ryttare tvingades flyga eller fly undan.

Den upprorsrörelse, såsom vid detta sätt utgick ifrån Siljanssocknarna samt vilket snart engagerade detta övriga Dalarna, utbredde sig tillsammans med massiv hastighet mot dem andra landskapen.

Yngst var Magnus Eriksson (3 år och omkring 3 månader)

inom slutet från april 1521 plats Gustav Eriksson herre ovan Dalarna, Gästrikland, Västmanland samt Närke tillsammans undantag från slotten; hälsingarna avgjorde sig även mot slut till för att hjälpa Gustav.

Han avböjde en ett förslag eller något som erbjuds ifall uppgörelse samt fri lejd mot huvudstaden. nära midsommartiden stod denne utanför huvudstaden, dock hans bondehär kunde däremot ej storma staden.

Lars Siggesson (Sparre), såsom även varit fångar hos Kristian II dock vilket gått ovan mot danskarnas blad, gick idag igen mot den svenska upprorssidan samt Gustav Eriksson, liksom även Hans Brask samt Ture Jönsson (Tre Rosor).

På ett herredag inom Vadstena inom slutet från augusti 1521 erkändes Gustav Eriksson från Götalandskapen likt Sveriges rikes hövitsman samt riksföreståndare.

Samtidigt lämnade den statsmakt vilket tillsatts från Kristian II land, vid rymning undan armén vilket slog läger inom Rotebro samt botkyrka socken. vid vintern gick befälhavaren vid Stegeborg, Berend von Melen, ovan mot den nye riksföreståndarens blad samt slottet Stegeborg föll inom händerna vid upprorsarmén. Emellertid dröjde detta ännu mot 1523 innan riket fullständigt fanns inom Gustavs sker.

bristande vid belägringsmateriel samt krigsövat manskap gjorde för att detta plats svårt för att inta dem fasta slotten. Enda sättet fanns för att svälta ut dem försvarande, enstaka teknik såsom kunde användas effektivt mot fästningar nära havet inledningsvis då Gustav inom mitten från 1522 fick stöd från ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Lübeck.

Den 17 juni 1523 intogs huvudstaden samt Gustav Eriksson gjorde sitt intåg inom staden vid midsommardagen den 24 juni. inom juli identisk kalenderår kapitulerade Kalmar till Gustavs trupper samt den oktober 1523 föll dem sista fästena inom land i norden. Gustav Eriksson ägde lett största delen från kriget vilket riksföreståndare samt avslutade detta såsom kung.^[15]

Gustav Vasa likt kung

Gustav Eriksson blev utsedd mot monark vid riksdagen inom Roggeborgen^[16] inom Strängnäs6 juni 1523.

Bland annat mot minne från detta firar land sin nationaldag den 6 juni. ursprunglig 12 januari 1528 blev han krönt inom Uppsala domkyrka. Genom för att Gustav utsågs mot monark, ägde den provisoriska nationella styrelse likt upprättats då berg Sture den äldre en halvt århundrade tidigare utsetts mot riksföreståndare, övergått mot för att bli helt stadigvarande.

Reformationen

Gustav Vasa försökte idag utföra denna förändring mot något annat än enbart en namnbyte. Reformationen gav honom chans mot detta. Genom den kunde han undanröja kyrkan likt enstaka kraft såsom dittills varit en hinder på grund av för att förbättra ett kraftfull statsmakt inom land, bland annat genom kyrklig starka ekonomiska ställning vilket jordägare etc., likt den fått genom varenda gåvor samt donationer liksom genom den rättighet kyrkan ägde för att erhålla ta ut avgift ifrån församlingarnas invånare (tionde såsom detta beskrivs inom Bibeln).

Han uppträdde dock ej vilket enstaka agitator till dem reformatoriska åsikterna, alternativt vilket enstaka förtryckare från dem motsatta. för att han redan beneath sin regerings inledande tid intog denna ställning berodde troligen vid för att han insåg för att detta endast plats inom den gamla kyrkan liksom man kunde hitta dem ekonomiska medel liksom krävdes till för att stadga samt ordna detta nya styrelseskicket.

Reduktionen

Gustav Vasas inledande direkta stöt mot kyrkan bestod inom för att genomdriva dem beslut likt fattades vid riksdagen inom Västerås 1527. Dessa beslut avsåg huvudsakligen för att ställa enstaka sektion från detta högre prästerskapets inkomster mot kungens förfogande. dem tillämpades sedan därför för att ett massiv sektion från dem frakt, ifrån vilka dessa inkomster kom, indrogs mot kronan.

Denna åtgärd utsträcktes beneath senare delen från monark Gustavs statsmakt även mot annat vilket tillhörde kyrkan. Genom besluten inom Västerås erkändes även kungen vilket kyrklig överhuvud inom stället till påven, samt åtgärder ifrån Gustavs senare tidsperiod syftade mot för att ordna den kyrkliga styrelsen efter identisk grundläggande principer eller fundament såsom den världsliga.

tillsammans med avseende vid religiös lära gällde den 1527 stadgade grundsatsen, för att Guds mening skulle rent predikas, samt till förståelse angående Guds mening hänvisades nära kyrkligt sammanträde inom Örebro 1529 endast mot den Heliga text. Någon närmare bestämmelse gavs ej. inledande helsvenska bibeln, Gustav Vasas bibel, utkom 1541. inom kyrkobruken gjordes inledningsvis 1544 ändringar inom protestantisk riktning.

Utrikespolitik

En anledning mot för att Gustav ställde krav vid för att erhålla församlings egendom plats för att landet ägde blivit beroende från Lübeck, såsom ägde gett stöd mot landet beneath befrielsekriget samt därmed ägde stora fordringar vid den svenska kronan. Dessutom ägde Lübeck lyckats erhålla privilegier likt gav övervakning ovan Sveriges handel.^[17] Sedan skulden mot Lübeck blivit betald omintetgjorde monark Gustav detta påverkan såsom grundade sig vid handelsprivilegierna genom sitt deltagande inom Grevefejden, vilken till ständigt gjorde slut vid den tyska Hansans välde ovan Sveriges affär samt gav chans mot enstaka självständig tillväxt från denna.

inom denna strid samarbetade Gustav tillsammans Kristian III från land. tillsammans anledning från dem risker likt hotade dem ifrån deras gemensamme fiende, kejsar Karl V (svåger mot den sedan 1532 fångne Kristian II), slöt dem båda kungarna senare, 1541, en formellt förbund. dock sedan faran ifrån detta hållet fanns ovan, framträdde äldre misstro mellan land samt land tillsammans färsk styrka (efter 1544), samt Gustav befarade beneath sina senare kalenderår mot samt tillsammans för att en konflikt tillsammans land skulle avbryta ut.

tillsammans med Sveriges östra nästintill, Ryssland, något som har transporterats eller flyttats beneath hans sista tidsperiod verkligen en konflikt (1554–1557), utan för att detta dock ledde mot någon förändring inom avgränsningar emellan dem båda rikena.

Centralisering

Liksom monark Gustav beredde land chansen mot enstaka självständig utrikespolitik, därför öppnade hans statsmakt en nytt skede även inom dess inrikespolitiska tillväxt, främst genom stadgandet samt utvecklandet från kungastatens riktig samt auktoritet gentemot dem enskilda intressena.

från dem hinder vilket förut mött utvecklandet från ett kraftfull kungamakt, undanröjdes en, då hierarkin krossades genom reformationen. Adeln, vilket ägde försvagats från Kristian II:s handlingar, gjordes från Gustav inom mot bundsförvant samt tjänare åt kungamakten.

Reduktionen från dem kyrkliga godsen samt inkomsterna ställde tillgångar mot kronans förfogande, vilket gav Gustav tillfälle för att ge kungamakten ett fast ekonomisk bas.

Denna stärkte denne genom för att tillämpa delvis nya principer till villkoren till för att ge försvunnen län samt på grund av för att avgöra skatter. denne skapade inga nya former på grund av utövandet från kungamakten, utan utövade en större påverkan främst genom sin karaktär för att granska specifikation.

Den 17 december avgick begravningståget med 2 000 deltagare i riktning mot Uppsala

Trots för att kungamakten beneath hans statsmakt genomgick enstaka sålunda genomgripande förändring medförde den bara ett enda förändring inom lagensstatsrättsliga bestämmelser, dock enstaka många betydande sådan: stadgandet angående en insättning från arvrike (1540, 1544). inom samband tillsammans detta bestämde han även för att hertigdömen inom riket skulle ges åt hans yngre söner.

Härtill bidrog Gustav Vasas tyska rådgivare. Kungens främste rådgivare beneath dem inledande år ägde varit Laurentius Andreæ, dock inom start från 1530‐talet föll denne inom onåd hos Gustav Vasa. enstaka begränsad period trädde Olaus Petri inom hans plats, dock föll även denne inom onåd samt ersattes snart från Wulf Gyler, vilken inledde raden från tyska rådgivare.

I modern tid var Karl XI yngst (4 år, 2 månader och 20 dagar), följd av Kristina (5 år, 10 månader och 29 dagar), medan den äldste var Gustaf VI Adolf (67 år, 11 månader och 18 dagar)

Gyler föll inom onåd samt flydde utomlands, samt ersattes från Conrad von Pyhy, vilken även han föll inom onåd samt fängslades, samt då ersattes från Georg Norman.^[18]

Kungen samt bönderna

Alla uppskattningar från Sveriges befolkning före mitten från 1700‐talet existerar många osäkra, dock man tror sig känna till för att detta svenska riket ägde ungefär ett halv miljon invånare inom den västra rikshalvan samt 200 000 inom land i norden baserat vid den jordabok ovan gårdar samt egendomar vilket Gustav inom lät upprätta.

detta fanns bara drygt fem andel från dessa likt levde inom städerna. land plats alltså en rike bestående från huvuddelen bönder, en faktum liksom Gustav plats många väl rustad för att nyttja. ett hel sektion korrespondens finns bevarad ifrån kungen, liksom tycks, vid en många personligt sätt, äga engagerat sig inom bönders produktion samt jordbrukets effektivisering inom landet.

Gustav utfärdade bland annat en mandat mot bönderna vid Öland angående hur dem skulle sköta sina gårdar. mot modell skulle allt hö existera inne nära Sankt Olofs solens tid den 29 juli samt all säd bärgad senast nära Sankt Bartolomei ljus den 24 augusti. Följdes ej detta påbud kunde man vänta sig stränga böter.

Uppror

Utvecklingen skedde dock ej utan motstånd – inom synnerhet mot reformationen, dock även mot detta starkare skatteuttaget –, samt regimen utmanades från en flertal uppror: inom Dalarna 1524–1525, 1527–1528 samt 1531–1533 (se Dalupproren), samt även ifall den därför kallade Daljunkern, troligen berg Stures son Nils Stensson Sture, bidrog mot oroligheterna inom detta andra därför lyckades kungen tillsammans diplomatiska medel varenda gång återta kontrollen innan han straffade dem skyldiga.

vid liknande sätt stillade han 1529 Västgötaherrarnas uppror.

Det sämsta hotet mot kungens auktoritet kom dock år 1542–1543, beneath Dackefejden, då bönder ifrån Småland, Öland, östra Västergötland samt södra Östergötland reste sig mot kungen samt beneath utdragen period höll kontrollen ovan dessa delar från riket (undantaget städerna Kalmar samt Jönköping).

mot slut kunde dock kungen tillsammans hjälp från värvade knektar återta kontrollen ovan landskapen, härja Dackes hembygd, fördriva hans släktingar samt kollektivt bestraffa invånarna inom landskap.

Äktenskap

Den 24 september 1531 gifte sig Gustav Vasa inom huvudstaden tillsammans med prinsessan Katarina från Sachsen-Lauenburg, liksom emellertid dog redan fyra tid senare, den 23 september 1535, efter för att den 13 månad 1533 äga fött den blivande Erik XIV.

Rykten påstod för att Gustav egen slog ihjäl hon tillsammans med enstaka yxhammare, dock dessa fakta kommer enbart ifrån hans fiender, samt motsägs från fakta ifrån Kristian III från land vilket sett hon falla omkull beneath ett dans kreditkort tidsperiod innan denna dog. ett rapport från hennes kranium visade heller inga spår från våld, även angående slutsatsen plats något osäker vid bas från delvis långt skriden förmultning.

Redan den 1 oktober 1536, vid årsdagen från drottning Katarinas jordfästning, gifte Gustav angående sig vid Uppsala slott tillsammans med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

ett inbjudan mot bröllopet finns bevarad: ställd mot slottsloven vid Läckö slott, Lars Kafle: "Hälsning tillsammans med Gud, min käre Lars Kafle, för att ni ville omaka dig samt anlända mot vårt bröllop tillsammans med jungfru Margareta Eriksdotter nästa vilodag efter Michaelis, för att utföra dig lycklig tillsammans oss samt flera från våra vänner.

oss vilja tillsammans med dem dela, vilket Gud förlänat."

Efter för att Margareta, liksom framfött tio ungar, avlidit den 26 augusti 1551 gifte Gustav 1552 ifall sig tillsammans med den 40 tid yngre Katarina Stenbock, vilket fanns systerdotter mot kungens förra fru. giftermålet träffade motstånd ifrån detta svenska prästerskapet vid bas från släktskapet.

dock Gustav lyckades driva igenom sin vilja även inom detta fall. ursprunglig övertygade denne rådet för att godkänna giftermålet samt sedan övertalade denne biskoparna för att ge sitt godkännande. Dock lyckades kungen ej övertala ärkebiskopen för att förrätta vigseln. giftermålet tillsammans drottning Katarina blev barnlöst.^[20]

• Katarina från Sachsen‐Lauenburg (gift 1531–35).

• Margareta Leijonhufvud (gift 1536–51).

• Katarina Stenbock (gift 1551–60).

Död samt begravning

När Gustav Vasa kände slutet nalkas kallade denne nära midsommartid 1560 mot en riksmöte huvudstaden till för att ta avsked från detta svenska människor samt redogöra till vilket han uträttat liksom kung.^[21][22] denne intog sin tron tillsammans med dem äldsta manliga barn nära sin sida; den yngste, den nioårige Karl, stod nära faderns knän.

detta blev kungens sista offentliga framträdande, samt talet avbröts då samt då från tårar.^[21]

Därefter lästes kungens testamente upp, inom vilket han överlämnade Sveriges topp mot sin äldste son samt gav dem yngre manliga barn avgörande arvshertigdömen. Johan tilldelades sydvästra land i norden, medan Karl fick Södermanland, Närke samt Värmland.^[23] vid detta vis blev landet inom själva verket delat mellan flera furstar.

Gustav ägde dock ej glömt Folkungaättens brödrastrider, utan förmanade manliga barn enträget för att "såsom käre bröder varannan älska samt endräktige bliva". Testamentet godkändes samt stadfästes från ständerna.^[23]

Gustav Vasa dog den 29 september 1560 inom sin kammare vid slottet Tre kronor inom huvudstaden.

denne blev troligen 64 tid äldre. Den officiella dödsorsaken fanns ”Cholera” dock detta kunna eventuellt äga varit dysenteri alternativt tyfus; varenda dessa sjukdomar orsakas från bakterier liksom infekterar tarmarna.

Kungens begravning ägde plats inom månad 1560. Gustav Vasa ägde utsett Uppsala domkyrka mot gravkyrka.

Domkyrkan fanns landets främsta helgedom samt flera från kungens anfäder ägde begravts vid platsen. Gustav Vasa blev den förste svenske kungen såsom gravsattes inom kyrkan. Den 17 månad avgick begravningståget tillsammans 2 000 deltagare inom riktning mot Uppsala. Färden tog tre dygn samt den 21 månad fanns man framme nära domkyrkan. Kyrkorummet fanns upplyst från tusentals ljus samt förgyllda dekorationer prydde väggarna.

Biskopen inom Västerås samt Gustav Vasas personlige krönikör Peder mörk höll en ovan numeriskt värde timmar långt griftetal, var han talade angående den avlidne vilket ett god kristen samt helig monark. Ärkebiskopen Laurentius Petri förrättade därefter jordfästningen samt höll enstaka tröstepredikan.^[24]

Gustav Vasa samt hans gemåler ligger nerlagda inom Vasakoret inom kyrkan.

Gravvalvet består från numeriskt värde kammare. inom den en vilar kungen tillsammans tillsammans med sina tre drottningar Katarina från Sachsen‐Lauenburg, Margareta Leijonhufvud samt Katarina Stenbock. inom den andra vilar hans son Johan III tillsammans sin en drottning Gunilla Bielke. Den rikt dekorerade gravtumban likt idag står inom kyrkan kom mot kalenderår 1583.

Tumbans sidor existerar utsmyckade tillsammans Sveriges riksvapen samt dem enskilda landskapens vapen. Bilderna vid landskapsvapnen existerar dem äldsta kända återgivningarna från dessa likt finns bevarade.^[24]

På 1830‐talet målade konstnären Johan Gustaf Sandberg sju fresker tillsammans motiv ur Gustav Vasas liv vid väggarna inom koret.

dem föreställer slaget nära Brännkyrka 1518, Gustavs vistelse Lübeck 1519–20, hans rymning mot Dalarna 1521, talet mot dalkarlarna nära Mora kyrka, den inledande svenska bibelöversättningen 1541, samt kungens avsked mot ständerna före sin död 1560.

Person samt eftermäle

Utseende samt personlighetsdrag

Gustav Vasas sätt för att styra plats genom personlig maktutövning.

denne fanns mäktig inom sin maktutövning samt ej sällan hänsynslös, samt lät ibland högre intressen stå igen till detta omedelbart praktiskt nyttiga. Gustav plats ett god talare, egen ej lärd dock värderade bildning samt såg mot för att ge sina söner god träning. Medicinskt finns osteologiska fakta ifall för att denne plats cirka 173 centimeter, ägde enstaka svår tandinfektion samt eventuellt någon form eller gestalt från benröta.^[25] nära öppningen från Gustav Vasas grav inom Uppsala domkyrka 1945 konstaterades för att underkäken nästan helt saknade tänder.^[26]

Gustavs systerson Per Brahe beskriver honom (vid 30–40 års ålder) således här:

”

Han fanns från passelig manslängd, nära resehandling tre Stockholmsalnar samt ett tolftedels kvarter [ungefär 179 centimeter], ägde en ’trint’ viktig, vitgult kalufs, en vackert, stort, långt skägg, skarpa ögon, små linjär luktorgan, ett välbildad munhåla, rödletta kinder samt rödbrun lekamen, därför välskapad likt någon konstnär kunde önska sig, samt därför hel, för att var ej fanns enstaka fläck, vilket man kunde sätta enstaka nålsudd uppå. Manlig samt kunglig klädebonad dryckesställe han gärna, samt vid vad sätt kläderna än voro skurna, passade dem honom väl. han ägde en skarpsinnigt omdöme samt överträffade, ehuru denne ej egen haft period för att öva sig inom bokliga konster, flera, liksom ägde studerat. han kunde träffande värdera målningar samt ’beläten’, porträtt samt byggnader, landskap, djurs, örters samt trädens proportioner samt attribut. Han fanns gudfruktig samt förde en ärbart liv, således för att han vilket ogift inte någonsin blev beryktad på grund av någon konkubin; man visste ej heller prata ifall några hans oäkta unge, samt sitt äktenskap höll han väl. denne fanns ock många lyckosam inom allt vad denne företog sig, inom spel, då man någon gång förmådde honom därtill, inom åkerbruk samt boskapsskötsel, inom fiske samt malmfynd, ja mot samt tillsammans inom för att upptäcka gömda skatter inom jorden.

„

Per Brahe nämnde även för att kungen ägde enstaka massiv passion på grund av toner samt omtyckt för att lyssna både vid låt samt musikinstrument. denne uppges även egen äga varit ett skicklig musiker liksom både kunde sjunga samt spela. Hans favoritinstrument fanns lutan, "och plats ingen den afton, då denne fanns isolerad, utan denne övade sig ju däruppå", skriver Brahe.^[27]

Samtida listor ovan hovpersonalen visar för att kungen kalenderår 1532 ägde numeriskt värde italienska "lutenister" inom sin arbete eller position inom en organisation, "Store Jeronimo" samt "Lille Jeronimo", liksom tjänade 50 mark fanns ifall året.

kalenderår 1553 ägde antalet musiker ökat mot 23 samt inkluderade förutom "lutenister" även flöjtspelare, trumslagare, trumpetare, harpspelare samt violinister. inom samband tillsammans med dem båda italienarna förmå nämnas ett ännu mer ovanlig företeelse inom Norden, nämligen den svarta afrikanen Antonius Blåman alternativt Morian, vilket kalenderår 1527 beväpnades tillsammans enstaka hillebard samt därmed fungerade liksom ett slags drabant.

History of Sweden - The early Vasa kings (1523–1611): After Gustav I Vasa was elected to the throne in 1523, he began to restore the power of the Swedish king and to organize a central administration under his own direct leadership

Ännu tid 1540 fanns denne afrikan inom Gustav Vasas tjänst.^[27]

Enligt Per Brahes samt andras vittnesbörd ägde Gustav Vasa "ett inte av denna värld gott minne. vad han ägde hört enstaka gång alternativt numeriskt värde, detta kunde han inte någonsin sedan förglömma."^[28] denne bör äga kunnat minnas namnen vid samtliga byar han rest igenom samt namnen vid bönderna likt bodde var.

"Fick han korrekt ögonkontakt uppå någon individ, då skulle han grant uppleva igen honom, ifall han icke ägde sett honom vid tio alternativt tjugu år", skriver Brahe.^[27]

Bilden från Gustav Vasa

Beskrivningarna från Gustav Vasa besitter varierat igenom tiderna. numeriskt värde från kungens skarpaste kritiker beneath hans personlig livstid plats Berend von Melen samt Wulf Gyler.

von Melen plats enstaka tysk legotruppsanförare liksom flydde ifrån landet 1525. han beskrev kungen liksom ett svekfull skurk vilket ständigt fanns redo för att stöta dolken inom ryggen vid sina gamla anhängare. Gyler arbetade enstaka period vilket sekreterare åt kungen. Även han karakteriserade Gustav vilket enstaka blodtörstig samt hämndgirig tyrann liksom regelmässigt lät lönnmörda oppositionella samt personligen misshandlade sina fogdar samt skrivare på grund av minsta anklagelse angående korruption samt inkompetens.

Under nationalismen vid 1800‐talet blev tagna Gustav Vasa liksom emblem på grund av Sveriges enande samt sågs vilket enstaka massiv nationalhjälte.

detta plats inom denna nationalistiska anda vilket man bestämde sig till för att hålla Vasaloppet inom start från 1920‐talet samt såsom en knäckebrödsfabrikat fick namnet Wasa. Efter andra världskriget besitter historieskrivningen istället varit mer mot hans nackdel, samt speciell bedömning mot forna tiders historieskrivare gavs från Vilhelm Moberg. denne menade för att kungen fanns enstaka furste liksom styrde riket efter machiavelliska principer, samt ett usel regent såsom inom kölvattnet efter för att högadeln dödats beneath unionsstriderna samt för att ett färsk kyrka införts, isolerad kunde tillskansa sig auktoritet samt rikedomar.

Enligt Lilla Uppslagsboken, tryckt 1974, fanns Gustav ”ej bokligt lärd dock ett sällsynt praktisk talang, god stilist samt talare samt mäktig dock hänsynslös, häftig samt sjukligt misstänksam”.^[31]

Titlar, ordnar samt utmärkelser

• Från ca. 1540 användes titeln ”Sveriges, Götes samt Vendes konung” (lat.

  Rex Sueorum, Gothorum et Vandalorum, vilket dem svenska kungarna dryckesställe fram mot 1973. [1]

• Riddare från Franska Mikaelsorden

Minnesmärken

• Staty utanför Riddarhuspalatset inom huvudstaden (1773, avtäckt midsommaraftonen 1774, modellerad från Pierre Hubert L'Archevêque)
• Staty vid Mora kust (1903, från Anders Zorn)
• Staty vid Hemvärnets stridsskola inom Vällinge, framför slottet.

  enstaka kopia inom mindre storlek från Zorns staty inom Mora.

• Staty inom kvarnparken inom Gävle (av Ida Matton. Statyn tillkom till för att minna angående för att Gävle likt ett från Sveriges inledande städer, anslöt sig mot Gustav Vasas frihetsrörelse 1521. Den avtäcktes 1924. vid granitsockeln finns inristat inom guld ”Gustaf Eriksson Vasa 1521.

  Då trädde var fram gullhårig enstaka yngling knappt tjugoårig.” beneath finns Vasakärven samt dem tre svenska regaliekronorna.)

Byster från honom finns uppställda på:

En minnessten restes vid Lindholmens sätesgård 1866. Utmelandsmonumentet existerar ett byggnad inom Mora mot 300‐årsminnet från Gustav I:s död, monumentet invigdes den 29 september 1860.

I Nordiska museet finns enstaka kolossalstod från målat virke skapad från Carl Milles. inom ett väggmålning inom Nationalmuseum besitter Carl Larsson skildrat hans intåg inom huvudstaden 1523.

Gustav Vasa avbildades 1989–2015 vid den svenska tusenkronorssedeln.

Ättlingar samt släkt

Barn

I numeriskt värde från sina äktenskap fick Gustav Vasa sammanlagt elva små människor från vilka nio nådde myndig ålder.

Barn tillsammans Katarina från Sachsen-Lauenburg:

1. Erik XIV (1533–1577), monark från land 1560–1568

Barn tillsammans Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud):

1. Johan III (1537–1592), monark från land 1568–1592
2. Katarina (1539–1610), g.m. greve Edzard II från Ostfriesland
3. Cecilia (1540–1627), g.m. markgreve Kristoffer II från Baden-Rodemachern
4. Magnus (1542–1595), hertig från Östergötland
5. Karl (född samt död 1544)
6. Anna (1545–1610), g.m.

   greve Georg Johan inom från Pfalz-Veldenz

7. Sten (1546–1547)
8. Sofia (1547–1611), g.m. hertig Magnus II från Sachsen-Lauenburg
9. Elisabet (1549–1597), g.m. hertig Kristofer från Mecklenburg
10. Karl IX (1550–1611), riksföreståndare 1599–1604 samt monark från landet 1604–1611

Antavla

Nils Kettilsson (Vasa)

Krister Nilsson (Vasa)

Christina Jonsdotter (Rickeby)

Johan Kristiernsson (Vasa)

Erik Krummedige

Margareta Eriksdotter Krummedige

Beata von Thienen

Erik Johansson (Vasa)

Anund Algotsson Sture

Gustav Anundsson Sture

Christina Anundsdotter (Lejonansikte)

Birgitta Gustavsdotter (Sture)

Sten Turesson (Bielke)

Birgitta Stensdotter (Bielke)

Margareta Karlsdotter (Sparre från Tofta)

Kung Gustav I

Magnus Trottesson (Eka)

Karl Magnusson (Eka)

Märta Magnusdotter (Kase)

Måns Karlsson (Eka)

Arent Pinnow

Birgitta Arentsdotter Pinnow

Elin Andersdotter (Ulfstand af Årby)