Odens varg eller en skådis

För andra betydelser, titta Oden (olika betydelser).

Oden alternativt Odin (fornnordiskaÓðinn, fornengelskaWōden, fornsaxiskaUUôden,^[1]fornhögtyska: Uuodan, från urgermanskans*Wōðanaz^[a]) existerar ett högtstående gudom alternativt överstegud inom asatron samt skandinavisk sagor, bland annat omnämnd likt "allfadern på grund av människor samt gudar" samt "den enögde allfadern likt offrat sitt synorgan inom Mimers brunn, på grund av för att behärska titta allt vilket sker inom världen".^[3]

Han existerar ledaren ovan gudasläktet asarna, såpass ett hövdingagud, samt existerar känd på grund av för att söka samt besitta upphöjd visdom, samt på grund av för att rutinmässigt nyttja list, villfarelse, missvisning, bedrägeri, förförelse samt trolldom till för att att nå ett mål eller resultat sina syfte.

han existerar även den främste utövaren från sejdkonsten, trolldomen för att sia framtiden, hamnskifta, återuppväcka döda, etc, samt existerar således den enda manliga liknande känd inom detalj.^[4] Odens gudaroller, likt dem flesta fornnordiska gudar, existerar därmed flera samt spretiga: han existerar vishetens gud, runkonstens gud, skaldekonstens gud,^[b]sejdkonstens gud,^[c]stridens samt raseriets gud^[d] samt dem stupades dödsgud, bland fler modell.

såsom krigsgud plats denne domare vid slagfältet samt valde vem likt skulle vinna slaget.^[5] vilket dödsgud till denne dem vilket stupat inom strid mot efterlivet. dem kommer mot ett speciell område kallad Valhall, alternativt dem stupade krigarnas ingång, var dem är kapabel öva strid samt förtära inom överflöd. Syftet tillsammans detta existerar för att samla enstaka kunnig på denna plats (armé) vilket bör strida tillsammans tillsammans asarna inom Ragnarök, den kritisk strid liksom förutspåtts leda mot jordens undergång.

Oden verkar även äga varit associerad mot nekromantik samt läkekonst.

I den nordiska mytologin existerar Oden son mot Bor samt sonson mot Bure. denne besitter flera söner, den maximalt kände existerar Tor, samt han äger nära kopplingar mot trickstergudenLoke, vilka tillsammans existerar dem tre gestalter vilket uppträder oftast inom legender samt berättelser.

i enlighet med myten existerar Oden stamfader mot asarnas släkte. Oden, tillsammans tillsammans med hans bröder Vile samt Ve, sägs inom deras ungdom äga slagit ihjäl urjätten Ymer samt ur hans lekamen äga skapat jorden. massiv innebörd läggs även vid berättelserna angående Odens uppoffringar till insikt. i enlighet med myten bör Odens törst vid insikt bland annat äga fört honom mot jätten Mimer, väktaren från Mimers brunn, visdomens brunn.

på grund av för att erhålla ta sektion från dess inre förståelse offrade Oden sitt en synorgan åt brunnen, detta önskar yttra halva sin yttre insikt. detta sägs även för att Oden förvärvade runkonsten, speciellt hos nordborna samt anglosaxarna. inom sin jaktverksamhet vid förståelse bör han äga hängt sig ifrån världsträdet Yggdrasil inom nio nätter vilket offer åt sig egen, varefter han upptäckte runornas innebörd samt användning.^[6]

Namnet Oden äger identisk etymologiska bas liksom Od, Frejas försvunne man.

Oden ägde även flera andra namn, såsom Gånglere ("Den färdtrötte") – titta vidare register ovan namn vid Oden. beneath namnet Jolnir ("Julner") alternativt Jolfoðr ("Julfader") existerar Oden känd vilket julens speciella gud. Några namn besitter tillkommit genom bruket från kenningar inom den forntida diktningen, Oden besitter ovan namn samt smeknamn.

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Oden existerar broder mot Ve samt Vile, Lodur samt ovanligt ord. Hans föräldrar existerar Bor samt Bestla samt hans anfader Bure.

1

Hans fru existerar Frigg, tillsammans med vilken han äger flera söner. han existerar även far mot Tor, Balder, Vidar, Höder samt i enlighet med den Prosaiska Eddan, dock inom konflikt tillsammans den Poetiska Eddan, far mot Tyr. Romarna omtalar ett gud liksom jämställs tillsammans Mercurius samt Tacitus vilken skall äga varit huvudgud hos Suebi - enstaka konfederation från germanska stammar.

Denna gud besitter från vissa vetenskapsman identifierats tillsammans Oden.^[7][8][9] Odens ursprung besitter varit omdiskuterat sedan medeltiden. en tidigt omnämnande från Oden existerar inom enstaka inskription ifrån talet vid Vindelev-skatten^(dk), liksom upptäcktes inom land tid ^[10] Tidigare undersökning besitter tolkats vilket en skifte inom religionsuppfattning nära talets början,^[11] då soldyrkan tycks äga övergivits mot förmån på grund av krigsgudar inom Norden, dock vilket detta skifte ägde på grund av precist effekt vid gudsföreställningen existerar okänt.

Länge menade forskare för att Oden skulle varit enstaka monark alternativt klanhövding liksom upphöjts mot gudom efter sin död. Sedan talet äger dessa idéer inom stort sett övergetts. en återkommande förslag besitter varit för att Oden skulle äga varit enstaka utomnordisk import, vilket kanske grundar sig inom Snorres allegori inom Ynglingasagan, var asarna skulle varit ädlingar ifrån Troja.

En ytterligare perception existerar för att Oden ifrån start varit ett ren dödsgud liksom tillsammans tiden spelat enstaka allt mer huvud roll inom den nordiska mytologin. från etymologiska skäl besitter vissa vetenskapsman föreslagit för att Tyr varit den ursprungliga överguden (även Tor äger föreslagits) likt sedan trängts undan från enstaka sydlig kult.

andra menar för att enstaka ur-Oden framträdde beneath bronsåldern likt ett reflektion från sociala klasser. Georges Dumézil föreslog inom sin ifrågasatta teori ifall trefunktionalitetssystemet för att den för-indo-europeiska kulturen skulle haft en "kastsystem" innefattande tre klasser: härskare, krigare samt bönder. Terje Leiren tolkade denna tanke utifrån för att Frej skulle företräda bönder, Tor krigare samt Oden härskare, inom referens mot tänkbara representationer från denna treenighet vid runsten G samt Skogbonaden, amuletter tillsammans med (Odens) spjut, (Tors) hammare samt (Frejs) skära samt för att dessa tre existerar gudarna såsom Adam från Bremen säger dyrkades inom Uppsala tempel^[12].

Han är såväl magins och vishetens som krigets och dödens gud

eftersom detta saknas utförligt skrivet ämne ifrån Skandinavien innan vikingatidens slut därför existerar detta svårt för att behärska bevisa någon från dessa teorier helt tillfredsställande.

Det kanske äldsta belägget på grund av Odendyrkan stammar ifrån Gotland. upphittades enstaka nästan tid äldre romersk bronsmask.

Masken fanns den inledande inom sitt stöt för att hittas inom Skandinavien. detta särskilt uppseendeväckande tillsammans med masken plats för att den tyckts äga bearbetats. detta en ögonhålet vid masken ägde satts igen tillsammans med ett metallbit inom form eller gestalt från en synorgan. Arkeologen Neil Price tolkade detta liksom för att maskens ägare ägde förändrat masken till för att nyttja den vilket enstaka tecken på grund av Oden.

Platsen på grund av fyndet plats på grund av övrigt inom Hellvi socken, vars namn varslar angående enstaka för att detta enstaka gång varit ett helig område inom asatron.^[13] Price elaborerade sedan sin teori: en andra synorgan upphittades vid platsen vilket betydde för att masken enstaka gång haft numeriskt värde ögon.

Balder

Price pekade ut för att man ej kunde hitta några indikator vid naturlig korrosion alternativt yttre våld. vid masken fanns även indikator vid för att den spikats fast nära ett stolpe alternativt ett figur. Price föreslog därför för att masken ägde försetts tillsammans numeriskt värde ögon samt för att man möjligtvis tagit försvunnen samt symboliskt begravt detta andra ögat nedanför masken vilket ett symbolisk återskapning från hur Oden offrade sitt synorgan.

Price pekade vid andra fynd, framför allt kring Östersjön, var figurer tillverkats tillsammans med numeriskt värde ögon till för att en synorgan sedan skulle tagit försvunnen tillsammans med flit.^[14]

Namnvarianter

[redigera | redigera wikitext]

Oden äger omnämnts tillsammans en många stort antal namnvarianter, exempelvis "Allfader" då han uppträdde likt samtliga människors samt gudars fader, "Enöga" vid bas från för att han offrade sitt en synorgan inom Mimers brunn samt "Hangadrott" då han hängde sig egen vid Yggdrasil likt offer åt sig egen både på grund av för att vinna insikt samt till för att ett fåtal runornas visdom.

Därav kommer enstaka tradition för att hänga människor samt vilt vilket offer åt Oden.

Oden är en av de tre asagudar – de andra två är hans bröder Vile och Ve – som tillsammans dräpte urjätten Ymer och av dennes kroppsdelar skapades världen

Vissa äger velat mena för att detta existerar enstaka influens från kristendomen, dock Kimberley Christine Patton skriver inom enstaka grundlig bedömning för att likheten existerar ett tillfällighet samt för att koncepten utvecklades självständigt.^[15]

Namnet Oden kommer ifrån fornnordiskans "Odr" likt både betyder "sinne", "ande", "raseri", "extas", samt "poesi" samt ändelsen "-ìnn" vilket existerar ett föregångare mot -en, liksom inom vargen.

Alltså refererar namnet mot den såsom existerar "odr". Namnet finns inom flera språkliga varianter hos germanska människor samt antyder mot hans roll liksom gud ovan bärsärkar, poeter samt sejdkonsten. detta antyder även för att både nordmännen samt andra germaner såg ett likhet mellan dessa domstol. ^[16][17] "Odr" existerar etymologiskt relaterat mot tyskans wut (raseri), holländskans woede (raseri), fornengelskans wod (ursinne) samt möjligtvis besläktat tillsammans med latinets vates (siare, poet, orakel) genom den gemensamma teoretiska Indo-europeiska roten "(H)weh₂t-i-"

Utanför Skandinavien

[redigera | redigera wikitext]

Oden dyrkades utanför Skandinavien, dock detta mesta från vår insikt ifall guden kommer ifrån dem nordiska, framförallt isländska, litterära källorna.

Dock finns spår från Odendyrkan utanför Skandinavien. en modell existerar den så-kallade spjutdansaren. Figuren finns inom vendeltida bildkonst ifrån både Skandinavien samt England, samt avbildas ibland liksom enögd. dem horn liksom figuren små frukter från växter vid fynd från oskadda figurer besitter oftast fågelhuvuden inom ändarna.

Ibland styr enstaka sådan figur inom miniatyr enstaka ridande krigares spjut.

Denna figur tolkas ofta såsom Oden alternativt enstaka medverkande inom hans kult. vid talet beskriver munken Jonas Bobiensis för att den iriske munken Columbanus skulle avbrutit en öloffer (ett bruk även känt senare inom Skandinavien) mot guden Vodano (Oden), liksom "andra kallar Merkurius", inom Schwaben^[18]. enstaka doped ifrån talets Mainz kräver för att den omvändande hedningen förkastar dem tre gudarna "'UUôden, Saxnôte, samt Thunaer (Tor).

Godan samt winnili-kvinnorna

[redigera | redigera wikitext]

I Langobardernas historia, författad från munken Paulus Diaconus, samt verket Origo Gentis Langobardorum återger enstaka legend ifall hur langobarderna fick sitt namn.

dem fanns ursprunglig kallade winnili, ledda från enstaka kvinna nära namn Gambara. Winnili-folket trakasserades från vandaler, ledda från Ambri samt Assi, likt fordrade dem vid avgift. då winnili-folket vägrade gick Ambri samt Assi mot guden Godan (Oden) samt bad ifall seger inom strid mot winnili-folket.

Godan sa för att dem inledande vilket fångade hans blick vid morgonen till slaget skulle segra. Gambara gick mot Frea (Frigg/Freja), Godans fru. Frea sa åt Gambara för att denna samt dem andra winnili-kvinnorna skulle ställa sig tillsammans sina män vid slagfältet samt binda sitt kalufs beneath sina hakor sålunda dem såg ut vilket skägg samt strida inom slaget.

vid morgonen vände Frea Godans bädd sålunda han vaknade åt öster samt fick ögonkontakt vid winnili-kvinnorna då denna väckte honom. Godan sa: "Vilka existerar dem tillsammans dem långa skäggen?" Frea svarade: "Eftersom ni gett dem en namn, ge dem seger". Godan gjorde såsom Frea sa samt sedan dess kallades Winnili-folket till langobardi - "långskäggen".

Merseburgbesvärjelserna

[redigera | redigera wikitext]

Den andra från dem således kallade Merseburgbesvärjelserna skall bota vrickning, såsom den enstaka gång botades vid den fåle liksom UUoden (Oden) red, då denne jämte Phol (uttalas "Fol", vilket allitterationen visar), for mot skog, inom detta för att trollsång sjöngs däröver från Sinthgunt (månen?), Sunna (solen), Uolla (Fulla), Frija (Frigg alternativt Freja) samt Uuoden.

Denna besvärjelse knyter an mot Odens roll likt helargud.

De anglosaxiska kungahusen

[redigera | redigera wikitext]

I likhet tillsammans med den senare nordiska historieskrivningen, omnämns Woden likt enstaka historisk anfader mot dem anglosaxiska kungarna. Beda skriver inom Historia ecclesiastica gentis Anglorum för att kungahusen inom Deira, Bernicia, Mercia, Lindsey, Kent samt Östangeln varenda stammar ifrån fornengelsk gud.

Attribut

[redigera | redigera wikitext]

Odens en egenskap eller ett kännetecken existerar hästenSleipner, likt besitter åtta fötter^[19], korparnaHugin, vilket betyder "hugen/hågen" (d v s sinnet/själen), samt Munin, såsom betyder "minnet", samt vilka existerar Odens budbärare samt spejare, hans båda vargar Gere samt Freke, hans spjut Gungner såsom inte någonsin förlorar sitt syfte, samt armringen Draupner.^[20]

Härkomst

[redigera | redigera wikitext]

Oden existerar son mot Bor samt sonson mot Bure, likt inom sin tur uppkom då urkon Ödhumla slickade frost- samt salttäckta stenar.

Tillsammans tillsammans Frigg besitter Oden manliga barn Balder, Hermod samt Höder. likt Odens äldste son räknas Tor, vars mor existerar mark (isländska Jörð) - alltså jorden själv; kanske en sidonamn vid Frigg, dock den saken existerar osäker.

Oden såsom gud

[redigera | redigera wikitext]

Oden plats enstaka från dem likt skapade världen.

Tillsammans tillsammans med sina bröder Vile samt Ve dödade denne jätten Ymer samt använde dennes lekamen såsom ämne på grund av jorden. Oden plats även tillsammans med samt gav liv åt dem inledande människorna, tillsammans tillsammans numeriskt värde andra gudar likt inom dem äldre källorna existerar dem annars tämligen anonyma ovanligt ord samt Lodur medan Snorre säger för att Vile samt Ve hjälpte Oden.

Dödsgud

[redigera | redigera wikitext]

Som dem dödas gud äger Oden hälften från dem likt fallit inom strid, dem sålunda kallade enhärjarna inom sin boning Valhall; den andra hälften går mot Freja. Enhärjarnas liv inom Valhall besitter ofta jämförts tillsammans den kristna sky, vilket delvis existerar missvisande, eftersom Valhall, mot skillnad ifrån sky, endast tillhör denna tidsålder samt går beneath samtidigt tillsammans med världen.

Enhärjarna tränas varenda dygn inom samtliga dem krigskonster vilket finns till för att förbättrad behärska strida inom detta väntande Ragnarök, gudaskymningen.

Flera nordiska gudar faller nära detta enorma Ragnaröksslaget vid slagfältet Vigrid. Dock återuppstår dem dock beneath nya namn inom nästa världsinkarnation vilket beskrivs inom Völuspås sista verser.

Pånyttfödelsen behövs vilket rening vilket känns igen ifrån zorastrisk tradition. Oden faller inom kamp mot Fenrisulven vilken endast Oden förmå döda. Den forna seden existerar inom likhet tillsammans andra indoeuropeiska traditioner trencendet dvs detta gudomliga står ständigt bortom sinnevärlden annars vore detta ej många fras för att prata ifall gudinnor samt gudar överhuvudtaget.

Krigsgud

[redigera | redigera wikitext]

Oden existerar enstaka från numeriskt värde fornnordiska krigsgudar, troligen yngre än kollegan Tyr (äldre germansk struktur Tiwaz).

Geri och Freki, även kallade Gere och Freke, är ett par vargar från den nordiska mytologin, och lojala följeslagare till Oden

dem båda gudarna besitter inom dem germanska språken givit namn åt tisdag respektive onsdag (som inom dem romanska språken existerar helgade åt Mars, även krigsgud, respektive Mercurius, liksom ledde dem dödas själar mot den andra sidan). Romaren Tacitus liksom levde vid talet talade ifall för att germanernas huvudgudar fanns "Mars" samt "Mercurius", vilka båda associeras tillsammans med germanernas traditioner tillsammans hur krigsbytet skulle fördelas.

Tacitus ägde, likt flera andra lärda romare nära den tiden, idén ifall för att människorna inom andra kulturer (som Grekland samt Egypten) egentligen tillbad identisk gudar liksom dem gjorde dock ägde andra namn vid dem ("interpretatio romana"). Därför skrev ofta dem romerska erövrarna för att dem andra folken tillbad Jupiter, Mars samt andra romerska gudar.

Germanerna verkar äga tagit mot sig denna tanke då dem tog efter romarnas veckoindelning dock döpte ifall dagarna efter sina egna gudar. Tyr jämställdes tillsammans Mars samt Oden tillsammans Mercurius, likt ledde själar mot andra sidan samt plats poesins gud. om Oden ifrån start enbart plats enstaka dödsgud alternativt både dödsgud samt krigsgud (avståndet emellan existerar ej särskilt långt) existerar upp mot argumentation.

en sätt för att titta detta existerar för att Oden plats (likt Athena) kopplad mot den strategiska delen från konflikt medan Tyr plats inriktad mot den våldsamma delen (likt Ares samt hans romerska like Mars). Tyr plats möjligen då den guden likt soldater tillbad (Snorre beskriver honom likt guden samtliga soldater tillber) medan krigsledare samt kungar tillbad Oden.

enstaka ytterligare tolkning existerar för att Tyr plats mer populär bland germanerna innan Folkvandringstiden, dock då den våldsamma samt tumultartade tiden började således tyckte ej germanerna för att Tyr hjälpte dem samt letade efter enstaka ytterligare gud såsom kunde bringa dem seger. Valet skulle då fallit vid Oden, associerad tillsammans döden, dock även vishet samt raseri.

Bärsärkar-kulturen förmå äga uppstått då; bärsärkar (och Ulfhednar) associeras tillsammans med Oden. Oden är kapabel inom således fall varit ett gud germanerna ansett såsom obehaglig dock senare börjat uppskatta. Detta styrks från för att Oden hyllas likt segergud samt all-fader, dock även kallas till "blodsguden", "mördaren" samt "gengångarnas herre".

I motsats mot Tor använder Oden list samt trolldom på grund av för att bekämpa ondskan. Sin stora visdom äger denne fått inom utbyte mot sitt en synorgan vilket denne offrade inom Mimers brunn, samt genom för att offra sig genom för att hänga sig vid Yggdrasil. Hans viktigaste en egenskap eller ett kännetecken existerar spjutet Gungner, liksom Tors existerar hammaren Mjölner.

detta äger antagits för att spjutspetsar liksom upptäckts såsom byggnadsoffer inom garnisonshus inom Birka, samt även grundlig spjutspetsoffer ( st) inom Gudingsåkrarna vid Gotland, besitter varit offer mot just Oden.^[21] Oden besitter även sina numeriskt värde korpar Hugin (hågen) samt Munin ("månen" = minnet), såsom flyger världen runt samt skaffar kunskap angående allt såsom sker.

då dem kommer tillbaks mot Oden sätter dem sig vid hans axel samt viskar all nödvändig upplysning inom hans hörselorgan. inom Sången angående Grimner uttrycker Oden bekymmer på grund av för att Hugin samt Munin ett solens tid ej bör komma tillbaka mot honom. Detta kunna tolkas såsom för att denne existerar skrämd på grund av för att förlora sitt minne samt sitt sinne.

mot Odens vilt samt kända en egenskap eller ett kännetecken hör även den åttafotade hästen Sleipner samt dem båda vargarna Gere samt Freke.

Som krigsgud äger Oden enstaka ovanlig psykologi, då denne även existerar den store grubblaren bland asar ("yggjungr ása") samt då han existerar den främste utövaren från sejdkonsten, bland nordbor annars hållen till omanlig.

Ovanligt nog bland höggudar lida han från uselt samvete, ej minimalt därför för att denne inom tidernas morgon ingått fostbrödralag tillsammans med Loke, vilket sedan låtit dräpa Balder, godast från varenda gudar, varför Oden ställts inför valet för att antingen avbryta ett ed alternativt låta detta onda härja fritt. på grund av för att komplicera detta läka ytterligare plats detta genom Loke såsom Oden fått såväl spjutet Gungner samt ringen Draupner likt den åttafotade hästen Sleipner.

Vid slaget nära Fyrisvallarna skall i enlighet med SnorreErik Segersäll äga slungat en spjut mot sina fiender såsom ropat "Oden äger er alla" (Odin a ydyr alla). Liknande akter förekommer inom den isländska litteraturen samt inom gravar äger man funnit modell vid för att spjut besitter slungats ner inom grav.

Detta besitter tolkats från bland annat Neil Price likt för att den döde givits åt Oden.^{[källa&#;behövs]} Segern nära Slaget nära Lena sägs äga varit Odens förtjänst inom gamla krönikor.^[22]

Den transcendente guden

[redigera | redigera wikitext]

Oden existerar ett mångtydig samt illusorisk gud.

denne existerar både immanent samt transcendent, både den likt upplever samt detta såsom blir upplevt. han existerar både subjekt samt objekt, både den liksom ger samt mottar. Därför kallas denne t ex såväl "Svidur" ("den liksom bränner") vilket "Svidrir" ("den såsom blir bränd"), "Göt" ("sädesutgjutaren") samt "Jalk" (den kastrerade"), "Ofnir" ("eggaren/initieraren") samt Sváfnir ("sövaren/avslutaren").

denne kunna även artikel flera samtigt. Därför benämns denne Tveggi ("den vilket existerar två"), "Triggi" ("den såsom existerar tre") samt "Fjolnir" ("den såsom existerar många").

I den här artikeln går vi igenom legenden om Odens två vargar

han existerar både enstaka sektion från världen samt dess upphov. Därför kallas han "Roptatyr" ("den splittrade guden"), Veratyr ("varats/existensens gud") samt Allfader (alltings fader).

Oden existerar mot sin immanenta karaktär den liksom söker förståelse samt visdom samt mot sin transcendenta karaktär dess själva källa. inom ett allegori hänger denne således sig egen inom Yggdrasils ask, spetsad tillsammans sitt eget spjut, såsom offer åt sig egen på grund av för att från sig egen ett fåtal insikt ifall runorna (av fornnordiskans "runa" = "hemlighet").

vid sålunda sätt kunna trädet även äga fått sitt namn. Yggdrasil besitter tolkats likt "Yggs häst". "Ygg" existerar en annat namn vid Oden samt anses betyda ("den förskräcklige") samt drasil existerar enstaka poetisk omskrivning till ridhäst. inom Snorre Sturlassons prosaiska Edda ingår liksom ramberättelse hur ett svensk monark nära namn Ganglere besöker tre hövdingar nära namn upphöjd, tredjeplats samt Jämnhög till för att fråga ut dem ifall världens uppkomst samt ifall gudarnas egenkaper samt begivenheter samt samtliga fyra namn existerar tillnamn vid Oden egen.

Oden inom folktron

[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius skriver inom Wärend samt wirdarne () för att hedendomens världsåskådning samt gudalära länge fanns kvar såsom folktro nära sidan från kristendomen. Tron vid Oden samt andra gudar såsom Tor, Freja (Fröja) samt Loke (Locke) levde vidare ända in vid samt start från talet.

Själva namnet "Oden" existerar på det sättet en svenskt arvord samt överlever inom dem olika dialekterna.

Hyltén-Cavallius menar för att ren dyrkan från Oden rentav förekom inom Värend inom södra Småland fram mot start från talet, dock för att man använde namnet "den andre" samt för att "den andre" ägde drag från både Oden samt djävulen. Bilden från Oden liksom Valfader, enstaka slags krigsgud, levde även kvar ännu inom slutet från talet.

Senare vid talet inom norra Småland bör läsning mot floget hos hästar inkluderat Odens namn. Likaså levde detta länge kvar inom Värend en bruk för att lämna kvar ett hötapp vid åkern åt Odens hästar. Hyltén-Cavallius berättar vidare för att ännu vid talet sågs inom höstdimmorna ett gestalt tillsammans vidbrättad huvudbonad vid Ulvsbodamyren inom Vislanda socken inom Allbo härad samt denna gestalt tolkar Hylten-Cavallius likt enstaka kvarleva från Oden.^[23]

På talet fanns detta även vid Gotland flera traditioner samt historier ifall Oden den gamle liksom ännu gick vid folks läppar.

Även inom Blekinge fanns detta fordom sed för att lämna ett sädeskärve vid åkern åt Odens ridhäst. Vidare skall människor, då man hörde en ljud såsom från hästar samt vagnar vid natten, äga brukat yttra för att detta fanns Oden liksom åkte förbi.^[24] inom Västergötland intervjuade Västgöta-Bengtsson enstaka bonde ännu vid talet såsom kunde informera många angående Oden samt hans ridhäst Släppner.

Oden nämns även inom ett svensk folkvisa vilket heter "Stolt herr Alf" (SMB , TSB E&#;58).

inom ett från verserna åkallas Oden: "Hielp för tillfället Oden Asagrim, Jagh tränger idag til tig kalla, At Jagh må winna herr stolten Alf, at Jagh blihr vtan skada".^[25]

Oden åkallas likaledes inom ett trollformel mot vrickning upptecknad inom slutet från talet: "Dåve red ovan Vattubro, således kom denne in inom Tive skogsområde, hästen snava' mot ett rötter, samt vrickade sin en tramp.

Gångande kom Oden; Jag skall bota dig till vred, animalisk föda inom animalisk föda, ben inom ben, jag skall sätta led mot led, samt din tramp skall inte någonsin sveda alternativt värka mer!" ett småländsk uppteckning ifrån identisk tidsperiod lyder: "Oden tillägg öfver berg samt bärg; han tillägg sin ridhäst ur vred samt inom led, ur olag samt inom team, ben mot ben, led mot led, såsom detta bäst fanns, då detta helt var." Jämför den andra Merseburgbesvärjelsen.^[26]

En ytterligare väl spridd uppfattning existerar den angående Odens jaktverksamhet.

Oden inom den historiska forskningen

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Snorres perception inom yngre Eddan plats Oden enstaka historiskt befintlig människa, liksom ifrån "Tyrkland" invandrat mot Svitjod samt denna plats blivit något som är lyft eller höjt över omgivningen mot gud efter sin död. Teorin äger tagits upp från Thor Heyerdahl.

inom Ynglingasagans prolog berättar Snorre Sturlason för att detta saxiska människor uppkom genom för att asakonungen Oden samt hans folkskaror, vid sin färd ifrån Svarta Havet mot landet, lämnade kvar numeriskt värde från sina prinsar inom norra Tyskland, från vilket ställe deras ättlingar sedan lade beneath sig detta vilket sedan blev Saxland.

Snorre hävdade även för att asarna kallas sålunda därför för att dem kom ifrån Asien, vilket får räknas likt ett folketymologi. detta bör dock nämnas för att detta ej behöver artikel Snorres verkliga åsikt angående Oden utan även en sätt bortförklara varför han skrev ifall avgudadyrkande gudar.

I den likaledes euhemeristiska historiesynen vid talet framfördes från Olof Verelius samt Johan Peringskiöld^[27] åsikten för att Oden ägde ett historisk förebild liksom dem gav namnet Sigge Fridulfsson.

I Leonard Dahms historiebok till folkskolan fanns berättelserna angående Oden såsom Svearikets grundare tillsammans. tillsammans Claes Theodor Odhners skolböcker , till folkskolan , plats Oden likt historisk individ utrangerad.

Woden samt Wotan inom modern kultur

[redigera | redigera wikitext]

Woden alternativt Wotan plats inom germansk sagor den språkliga motsvarigheten mot Oden inom skandinavisk sagor.

Richard Wagner använder namnet Wotan inom Nibelungens ring. Namnet fornengelsk gud användes beneath andra världskriget vilket kodnamn vid en elektroniskt styrsystem på grund av tyska bombplan. detta existerar även namnet Oden använder angående sig egen inom Douglas Adams långnovell The long dark Tea-time of the Soul (Tedags till dystra själar).

Odens namn

[redigera | redigera wikitext]

Oden existerar unik inom detta för att denne äger ovan namn. Förutom språkliga motsvarigheter därför tillskrivs Oden ett utdragen rad tillsammans med titlar, smeknamn samt kenningar.

Platsnamn

[redigera | redigera wikitext]

Över bota Norden finns detta platser såsom existerar namngivna efter Oden.

Odens mest älskade son var Balder, guden för ljus, skönhet, godhet och visdom

flera existerar gamla ortnamn såsom finns nämnda inom gamla krönikor medan andra existerar moderna.

Moderna toponymer

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]