larroar.pages.dev






Var i sverige finns de flesta romerna

Romer inom Sverige

Romer existerar enstaka från Sveriges officiella minoriteter. Romerna äger traditionellt varit en resandefolk, samt deras saga inom landet existerar kantad från förföljelse, trakasserier samt diskriminering.

Romer inom land förmå delas in inom flera grupper:

  • Kalé-romer besitter sitt närmaste ursprung inom Finland.
  • Kalderash-romer
  • Utomnordiska romer – lovara samt kalderash
  • Nyanlända romer – arli ifrån forna Jugoslavien samt andra grupper ifrån Östeuropa.
  • Resandefolket – den äldsta gruppen inom Norden tillsammans tillsammans kalé

Alla dessa grupper besitter identisk rötter vilket äger bevisats tillsammans DNA-teknik.[2][3]

Svenska myndigheter äger beneath utdragen period arbetat mot romerna tillsammans hjälp från bland annat lösdriverilagar likt skulle kriminalisera deras levebröd.

vid senare tid besitter man försökt för att omfatta romerna inom samhället tillsammans hjälp från skolan. Dock besitter myndigheterna svårt för att ge romerna fullvärdig lärcentrum eftersom dem ej existerar bofasta vid enstaka plats.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

1500-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande kända texten angående för att romer kommer mot land finns inom Stockholms tänkebok ifrån 1512.[5][6] Den 29 september1512 kom "greve Antonius" tillsammans en stort antal familjer.

egen sade sig gruppen komma ifrån "Klene Egifft", lilla Egypten, vilket från vissa vetenskapsman tolkats liksom ett romsk bosättning vid Peleponnesos inom Grekland. ifall Antonius existerar identisk individ såsom Antonius Gagino passerade denna romska assemblage Skottland 1505 i enlighet med en meddelande ifrån den skotske kungen Jakob IV.

Det exotiska "grevliga" följet mottogs tillsammans entusiasm samt nyfikenhet från stockholmarna, inkvarterades inom Sankt Laurentii gillestuga samt skänktes den ansenliga summan 20 mark från stadens råd.[8][9] Entusiasmen varade dock ej länge.

Redan 1515 beskriver tänkeböckerna hur "tattarna ingalunda fick stanna inom stadens hank samt stör, samt detta på grund av deras skalkhets [skurkaktighets] skull".[9]

Greve Antonius samt hans samling kallades till tattare, bland annat inom enstaka svensk krönika från Olaus Petri. Denna benämning beror sannolikt vid för att man trodde för att romerna plats tatarer.[9] Bland finska, norska samt svenska gammalromska släkter äger namn såsom grek samt skotte cirkulerat, vilket är kapabel äga sin förklaring inom vandringsvägarna.

Senare beneath 1500-talet blev detta belagt tillsammans med dödsstraff till manliga romer för att uppehålla sig inom landet. Den 28 april1543 fick befallningsmannen inom VästeråsRasmuss Klott ett barsk anmaning för att jaga ett tattarhop, angående vilken han tydligen skrivit mot kungen (Gustav Vasa), ut ur landet. kalenderår 1576 sände Johan III ut enstaka rundskrivelse mot fogdarna inom Norrland rörande förvisning från tattarna ur riket.

tid 1577 stod detta inom Johan III:s utgående diarium för att angående "Tatterne" försöker komma in innanför avgränsningar skulle dem hängas allesammans.[11] Allt fanns dock ej uselt vid 1500-talet till romer inom land. inom juni 1577 utfärdade Gustav Vasas måg, hertig Magnus från Sachsen-Lauenburg ifrån Ekolsund, en rekommendationsbrev till "Egiftern" Anders Faa samt hans följe, samt en par månader senare fick samme rom tillsammans sitt sällskap inom Håtuna enstaka liknande skrivelse från kungens dotter prinsessan Cecilia.

Anders Faa samt hans följe skulle förses tillsammans föda samt maltdryck inom utfärdarnas respektive förläningar. Detta följe ägde säkerligen ett koppling mot Skottland. Namnet Faa tillhör enstaka från Skottlands kända romska släkter.

1600-talet

[redigera | redigera wikitext]

Vid Riksdagen kalenderår 1617 beslutades för att landets samtliga "tattare samt zigenare" skulle utvisas.

Den 28 juli1637 kom "Placat angående Tatarnes fördrifwande af landet" mot stånd. på denna plats meddelas mot enstaka start för att inom land finnes "en massiv hoop Sikeiner alternativt Tartare, likt inom skåcketals omlöpa inom provincierne ifrån then en staden mot den andre." Romska kvinnor samt unge skulle fördrivas ur landet medan dem romska männen skulle man äga riktig för att döda.

Denna "zigenarstadga" blev trots sin grymma ton ej särskilt uppföljd. beneath slutet från 1600-talet samt start 1700-talet uppträdde romerna vilket häktmakare alternativt tråddragare. Sammanställningen zigenare-tattare-häktmakare plats vanlig beneath denna period. en modell vid detta existerar Johan Henriksson Swartzkaupf inom Vimmerby likt anges existera "Tartare" samt häktmakare inom slutet vid 1600-talet.

1700-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 1700-talet fanns dem flesta resande-romer glasförare alternativt verkade inom krigsmakten, främst liksom fältjägare alternativt artillerister.[16] Trumslagare plats även ett vanligt armé aktivitet till resande.[17] en från flera modell vid romska soldater inom källorna inom krigsmakten finns nedskrivet inom Henrik Lilljebjörns "Minnen ifrån förra hälften från 1800-talet"[18].

inom andra delen från sina "Hågkomster"[19] återger Lilljebjörn enstaka sektion intryck samt erfarenheter ur existensen nära Värmlands fältjägare beneath förra hälften från 1800-talet.

Svenska myndigheter erkände 1999 romerna som en av fem nationella minoriteter i Sverige och romani chib som ett av de nationella minoritetsspråken

Bland regementets manskap, maximalt människor ifrån Jösse härad samt finnmarkerna, fanns enstaka sektion "skojare från autentisk Zigenarras", säger han. "Figurer tillsammans med chokladfärgad hy samt svarta, blixtrande ögon förekommo ej därför sällan, dock dessa voro äfven dem maximalt intelligenta, samt sedan dem väl voro beklädda samt beneath diciplinens grupp, kunde man inte någonsin önska sig förbättrad människor för att kommendera.

Bland dem funnos taskspelare, eqvilibrister samt konstmakare från allehanda stöt, samt deras erfarenhet beneath permissionstiden mellan mötena önskar jag ej taga inom försvar. detta hände ej sålunda sällan för att liknande var kamrater fingo respass mot Marstrand alternativt Varberg, dock flera från dem hördes inte någonsin något ondt angående. Jag påminner mig angående enstaka sådan, liksom hette Lindgren, hvilken redan 1808 blivit tillfångatagen inom Norge, dock rymt, maskerad mot kvinna, samt haft flera äfventyr innan denne återkom.

Karlen ägde medalj på grund av tapperhet inom fält samt plats af sitt officer väl respekterad. […] han ägde tre söner, likt samtliga voro jägare, samt den yngste fanns mot samt tillsammans vice korpral nära mitt kompani. detta fanns enstaka många fin karl, dock hans kamrater voro ej nöjda tillsammans med honom samt klagade öfver hans extraktion samt förmådde mig slutligen begära hans afskedande.

Gubben Lindgren fanns många känd inom officerskåren, samt hans norska visor afhördes tillsammans stort nöje.

En intressant inblick inom resande-romernas saga ifrån 1700-talet finns inom Slottskansliets skrivelser mot Kungl. Maj:t 1728–1730.

Det finns idag ca 10 miljoner romer i världen, de flesta i Europa

Den beskriver både utseende vid romer samt för att dem ägde förbindelser ovan landgränserna. Skrivelserna gäller bland andra häktmakaren, hästhandlaren samt soldaten Per Jönsson Hellbom. Hellbom sade sig artikel 45 kalenderår äldre samt född inom Trondheim från "Häcktmakareföräldrar, hwilka dödt ifrån honom medan han legat inom lindan". denne sägs inom protokollet äga en tämligen gott ansikte "wäl nog mörka kalufs dock eij just sålunda ziguenisk mine".

Hans systra Margareta Jönsdotter beskrivs däremot vilket "hel swartaktig såsom enstaka criol". Hustrun mot Hellboms äldste son, 20-åriga Annicka Hindrichsdotter, sades artikel född inom Hamburg från fransk fader samt tysk moder, vilka emellertid båda "voro zigenare". ett ytterligare inom Hellboms följe sade sig artikel från norsk fader samt finsk moder.[21] Värt för att nämna existerar för att Per Jönsson Hellbom även dryckesställe namnet Lindgren samt existerar anfader mot flera resande idag.

Målle Lindberg existerar ättling mot denne omskrivne man i enlighet med enstaka släktträd utredning.[22] Ytterligare bevis på grund av resandefolks kontakter ovan avgränsningar plats då en således kallat ”Tattarmål” behandlades från Konga, Allbo samt Kinneviks häradsrätter 1724–1725. Huvudmannen bland resandefamiljerna fanns Christian Mårtensson Broberg, mot yrket hästhandlare samt fd soldat.

Hans mor Anna Sibilla uppgavs existera född inom Tyskland. Även enstaka ytterligare äldre kvinna inom sällskapet plats från tysk börd. Resten från sällskapet fanns födda vid olika platser inom Sverige.[23]

De svenska romerna (resande) äger ifrån 1600-tal mot tidigt 1800-tal nästan undantagslöst haft rottrådar mot Finlands romer (Kaale).

beneath 1700-talet uppehölls många livliga förbindelser vid Bottenhavets båda sidor. dem värvade regementena liksom ofta bestod från romska soldater bytte ofta förläggningsorter tillsammans med varandra.[24] Då land avträdde land i norden försvårades givetvis kontakterna mellan dem finska samt dem svenska romerna, dem isolerades ifrån varandra.

1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare intressant arbetsuppgift angående kontakter ovan avgränsningar återges från Arvid August Afzelius inom ”Swenska Folkets Sagohäfder” 1863.

Sverige, romerna och Förintelsen

Berättelsen uppges komma ifrån Vimmerbytrakten. ”En gång kom ett trasig tattare tillsammans sin fru åkande mot ett prästgård inom Småland samt begärde husrum, emedan denne fanns sjuk. denne dog identisk kväll. Hustrun meddelade kyrkoherden, för att hennes man varit från upphöjd släkt bland deras människor samt icke kunde begravas, förrän denna anmält hans frånfälle på grund av deras hövitsmän, vilka bodde inom Rysslands huvudstad.

denna utlovade enstaka hederlig vedergällning ifall kyrkoherden sedan ville jordfästa honom. Kyrkoherden lovade detta. Efter några veckor anlände mot gården flera vagnar tillsammans med illa klädda tattare. vid begravningsdagen framtogo dessa ur enstaka medförd trosskista dyrbara dräkter, samt numeriskt värde från dem iklädde sig gullsömmade sammetsmantlar från purpur samt hängde stora guldkedjor ifall halsen.

dem ägde även ett vagn tillsammans med matvaror samt alkoholhaltig mot begravningsgästernas undfägnad. Kyrkoherden erhöll på grund av sin möda femtio dukater, varefter tattarfurstarna åter nedlade sina högtidskläder samt inom usla vardagskläder drogo sin färde.”

På 1800-talet fanns resandefolket utspritt ovan läka landet. Resande bodde mindre perioder inom vissa byar.

Knappekulla existerar enstaka område vilket haft resandebefolkning.

Bland dem fanns två polska kvinnor som ”av misstag” tilläts följa med de så kallade vita bussarna med överlevande från koncentrationslägren

angående Knappekulla finns enstaka intressant notis inom August Blanches långnovell "Banditen"(1848)[26] var denne skriver "Inom (Norra) Tjusts härad, fyra mil norr ifall Västervik, existerar belägen ett bygd tillsammans namnet Knappekulla. Denna bygd ägde sin märkvärdighet på det sättet, för att allt sedan antik period rom alternativt således kallade tattare bebott den […]".

Viktor Rydberg skrev vid 1850-talet romanen ”Singoalla”.

Romanen innehåller romska karaktärer. vilket underlag på grund av dessa ägde Rydberg studier ifall resandefolket. Den romska guden Alakho såsom tas upp inom romanen[28] existerar ett gud såsom besitter tillbetts från resandefolk inom Norge samt Sverige.

Under 1800-talets slut fick land ett färsk romsk samling bredvid dem resande.

detta plats Kalderash-romer liksom invandrade ifrån olika delar från Europa, dock dem flesta härstammade ifrån slaveriet inom Östeuropa. dem kom för att syssla tillsammans med kopparslageri samt även olika dansuppträdanden. Förfäderna mot dagens Kalderasha-släkter invandrade inom slutet vid 1870-talet dock reste vidare inom Europa på grund av för att sedan anlända tillbaks permanent.[30] Kalderash kom för att benämnas "zigenare" medan resande fick från myndigheter bära namnet "tattare", något vilket fortsatte beneath större delen från 1900-talet.

1900-talet samt framåt

[redigera | redigera wikitext]

En från Sveriges statsmakt beställd vitbok angående övergrepp mot Sveriges romer presenterades 2014.

Vitboken redogör på grund av hur svenska staten beneath 1900-talet äger bedrivit rasbiologi samt bidragit mot diskriminering, spridande från legender samt stereotyper.[32][33][34] beneath inledande delen från 1900-talet drabbades Kalderash-gruppen från för att man utestängdes ifrån samhället. Fram mot 1960-talet plats dem flesta kalderashromer förpassade mot tält alternativt inom "zigenarläger".

Resandefolket drabbades från tvångssteriliseringar, tvångsomhändertaganden från ungar samt tvångsassimilation.[36][37] inom Historisk tidskrift 2016:3, Historikern liksom utredare, ifrågasätter Mattias Tydén för att detta fanns enstaka omfattande strategi ifrån staten, dock för att besluten gjordes vid individnivå från myndigheter samt utredare.[38] för att räknas vilket "tattare" från myndigheter jämfördes tillsammans för att artikel "asocial" samt därmed kunde steriliseringslagen tillämpas mot resande, likt utgjorde den absoluta majoriteten från utpekade "tattare".

Mer än 19 tidningsartiklar förespråkade steriliseringar från resande mellan 1923 samt 1948. var flera direkt jämförde asocialitet tillsammans för att existera "tattare".[39] inom slutet från 1950-talet invandrade Kaale-romerna ifrån land i norden. dem existerar dem såsom kallas på grund av "finska romer", samt dem små frukter från växter sina sedvänja textilier likt dem burit sedan den inledande delen från 1900-talet.

beneath seklets fyra sista decennier kom ungefär 10 000 romer mot land ifrån andra länder. dem tillhör grupper såsom lovara, romer ifrån forna Jugoslavien samt sinti.

Katarina Taikon fanns ett från dem största kämparna till bland andra dem svenska kalderashromernas (de "svenska romernas") rättigheter mot hem samt skolgång beneath 1900-talet.

Hennes systra Rosa Taikon besitter även haft en stort engagemang. Sångaren Hans Caldaras besitter även varit enstaka från kämparna till romers rättigheter inom landet. denne skrev ett läsning, "I betraktarens ögon",[41] ifall sin bakgrund såsom kalderash-rom inom landet. Den äldsta gruppen romer existerar dem resande samt dem besitter förnekats för att tillhöra den romska historien inom landet, främst vid bas från den stora spridning liksom Adam Heymowskis undersökning fick beneath den svenska efterkrigstiden.

Hans undersökning besitter motbevisats från släktforskare likt besitter identifierat flera från resandes förfäder bland dem "ziguenare" samt "tartare" likt återfinns inom svenskt källmaterial. Några från dem vetenskapsman vilket motbevisat Heymowskis tes existerar Bo Lindwall, Sebastian Casinge samt Lars Lindgren.[42][43][44]

Några kända personer ifrån resandefolket existerar Målle Lindberg samt Calle Jularbo.

Jularbo gick inte någonsin ut tillsammans sitt ursprung offentligt[45] medan Målle Lindberg ständigt besitter varit öppen tillsammans detta samt mot samt tillsammans kallat sig "zigenare", vilket fanns ovanligt bland resandefolket vid 1900-talet. ett liksom kämpat många på grund av resandefolkets romska bakgrund samt traditioner existerar skådespelaren Willie Andréason.[47] enstaka ytterligare känd Kaale-rom (finsk rom) existerar Dimitri Keiski vilket vann TV3:s True Talent 2011.[48] Sångaren samt låtskrivaren Ralf Novak-Rosengren äger bland annat medverkat vid norska dubbel-CD:n Viser vid vandring inom Norden liksom 2008 utsågs mot årets bästa dokumentära musikinspelning inom Norge [49]

2008 utgavs Ordbok ovan svensk romani: Resandefolkets tungomål samt sånger från Lenny Lindell samt Kenth Thorbjörnsson-Djerf[50] samt tid 2014 den forskningsbaserade boken Scandoromani Remnants of a Mixed Language från bland andra professor Gerd Carling.[51]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Bergman, Arvid (2018). Född slav- Död fri?.

    Stockholmia förlag. sid. 48-49. Läst 19 månad 2019 

  2. ^Sebastian Casinge (December 2018). ”Föredrag inom Gävle angående DNA-teknik samt resande”. Drabbrikan (Frantzwagner sällskapet). https://docs.wixstatic.com/ugd/994e00_bc22de636e05459f8d27fa89d0fc1512.pdf. 
  3. ^”Romer inom svensk myndighetspolitik–ett historiskt perspektiv”.

    Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a741810ee/1535374255301/romer_i_sv_myndighetspolitik_rapport.pdf. Läst 2020 04 08. 

  4. ^Stockholmskällan
  5. ^Populär historia
  6. ^Carl Grimberg. ”476 (Svenska folkets underbara öden / inom. Forntiden samt medeltiden intill 1521)”. runeberg.org.


  7. var inom land finns dem flesta romerna

    8. https://runeberg.org/sfubon/1/0478.html. Läst 11 augusti 2023. 

  8. ^ [abc] Sara Griberg (31 januari 2018). ”Romer inom landet beneath 500 år”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/romer-i-sverige. Läst 11 augusti 2023. 
  9. ^Etzler, sid 50
  10. ^Lindwall, sid 18
  11. ^Casinge, Sebastian (2020). De resandes kulturarv.

    Frantzwagner-sällskapet. sid. 7. https://4ef43296-3b6e-4394-8c78-345727fa5676.filesusr.com/ugd/994e00_d5c2e2f806214e7c9eb5d2410462dc2b.pdf 

  12. ^Lilljebjörn, Henrik; Lilljebjörn Erik Gustaf (1912). Minnen ifrån förra hälften af 1800-talet. Stockholm: Bille. Libris332793 
  13. ^Lilljebjörn, Henrik (1867). Fortsättning vid hågkomster ifrån ungdomen.

    Stockholm: Samson & W. Libris1582825 

  14. ^Etzler, sid 94–95
  15. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 25 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071225090811/http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/discus.cgi. Läst 27 april 2004.  ifrån anbytarforum.forskning från Jan Johansson(se resandesläkten Lindberg).
  16. ^Allan Etzler "Zigenarna samt deras avkomlingar inom Sverige"sid 89.
  17. ^Etzler, sid 117
  18. ^Blanche, August (1848). Banditen: berättelse.

    Original-bibliothek inom den sköna litteraturen, 99-1233670-4 ; Årg. 4. 1848:2. Norrköping: Östlund & Berling. Libris842891 

  19. ^Singoalla sid 26 http://litteraturbanken.se/#!forfattare/RydbergV/titlar/Singoalla/sida/26/etext
  20. ^Arvid Bergman (Juni). Jon Pettersson. red. ”Om begreppet- svenska romer”. Drabbrikan (Frantzwagner- sällskapet) (12).

    https://docs.wixstatic.com/ugd/994e00_1f588e84b3b54e97bb051201068369e4.pdf. 

  21. ^Pressmeddelande: Vitbok angående övergrepp mot Sveriges romerArkiverad 8 april 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., 25 mars 2014.
  22. ^Vitbok ifall övergrepp mot Sveriges romerArkiverad 1 augusti 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine., 25 mars 2014.
  23. ^”Den mörka samt okända historien - Vitbok ifall övergrepp samt kränkningar från romer beneath 1900-talet”.

    Regeringskansliet. 2 april 2015. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2014/03/ds-20148/. Läst 23 oktober 2020. 

  24. ^Arvid Bergman (13 månad 2021). ”Steriliseringar från resande 1944”. Drabbrikan (Frantzwagner-sällskapet) (17). https://www.frantzwagner.org/publikationer. 
  25. ^Arvid Bergman (14 månad 2021). ”Steriliseringar från resande- ett mörk historia”. Drabbrikan (Frantzwagner-sällskapet) (15).

    https://www.frantzwagner.org/publikationer. 

  26. ^Tydén, Mattias (2016-09-14). ”Historikern vilket utredare”. Historisk Tidskrift 137 (3): sid. 2–12. Arkiverad ifrån originalet den 15 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200715054258/http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2016-3/HT_2016_3_503-513_tyden.htm. Läst 14 månad 2021. 
  27. ^Arvid Bergman (14 månad 2021). ”Steriliseringar från resande tid 1944”. Drabbrikan (Frantzwagner-sällskapet) (17): sid. 32-35.

    Svenska romer består av ättlingarna till de valakiska romerna, däribland kalderash

    https://www.frantzwagner.org/publikationer. 

  28. ^Caldaras, Hans (2002). I betraktarens ögon: [memoarer]. Stockholm: Prisma. Libris8670419. ISBN 91-518-4040-5 (inb.) 
  29. ^Bo Lindwall (2014). Anor ifrån landsvägen- Hur jag finner mina förfäder bland resandefolket.. https://www.rotterbokhandeln.se/product.html/anor-fran-landsvagen. 
  30. ^Sebastian Casinge (Släktforskarnas årsbok 2008). Om familjer på resa inom Östhammar.

    Sveriges släktforskarförbund. sid. 79. https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok/slaktforskarnas-arsbok-2008. 

  31. ^Lars Lindgren samt Bo Lindwall (Släktforskarnas årsbok 1992). Resande-anor. Sveriges släktforskarförbund. https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok/slaktforskarnas-arsbok-1992. 
  32. ^Hazell, sid 285
  33. ^Arvid Bergman (2019).

    Jon Pettersson. red. ”In memoriam Willie Andrèason”. Drabbrikan (Frantzwagner sällskapet) (11). https://docs.wixstatic.com/ugd/994e00_b5f30a9ed3174e89baad6021f94625f3.pdf. 

  34. ^Jeanina Santiago (2 månad 2011). ”itri Keiski får välkomstfest”. Sigtunabygden. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året 2012.

    https://archive.is/20120525200326/http://www.sigtunabygden.se/sigtunabygden/kultur/dimitri-keiski-far-valkomstfest-1554966.aspx. Läst 18 månad 2011. 

  35. ^Bo Hazell. ”Resandefolket : ifrån tattare mot traveller”. Ordfront. https://ordfrontforlag.se/ordfront_bok/resandefolket-fran-tattare-till-traveller/. Läst 23 oktober 2020. 
  36. ^”Ordbok ovan svensk romani från Lenny Lindell samt Kenth Thorbjörnsson-Djerf”.

    Podium. Arkiverad ifrån originalet den 20 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081220225646/http://www.podium.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=280&Itemid=64. Läst 23 oktober 2020. 

  37. ^”Scandoromani : remnants of a mixed language”. Lunds högskola. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/scandoromani--remnants-of-a-mixed-language(35e28fd4-d2c9-44f5-8d88-baa9faf25c8d).html. Läst 23 oktober 2020. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman, Arvid.

    Född slav-död fri? 2018. Stockholmia förlag.

  • Casinge, Sebastian. Släktforskarnas årsbok 2008. angående familjer på resa inom Östhammar.[1]
  • Drabbrikan. 2019. Nr 12. ifall begreppet-svenska romer. Frantzwagner- sällskapet
  • Drabbrikan. 2020. Nr 15. Steriliseringar från resande- ett mörk saga. Frantzwagner-sällskapet
  • Drabbrikan. 2020. Nr 17. Steriliseringar från resande 1944.

    Frantzwagner- Sällskapet.

  • Etzler, Allan (1944). Zigenarna samt deras avkomlingar inom Sverige: saga samt språk. huvudstaden studies in Scandinavian philology, 0562-1097 ; 4. Uppsala. Libris8078576 
  • Hazell, Bo (2011). Resandefolket : ifrån tattare mot traveller (2., [uppdaterade] uppl.).

    En direkt följd av erkännandet som minoritet var att ett råd för romska frågor upprättades 2002

    Stockholm: Ordfront. Libris12335531. ISBN 978-91-7441-095-2 

  • Lindwall, Bo (2005). ”Hundfias härstamning, dem resandes ursprung”. i Skogsjö Håkan. Släktforskarnas årsbok. [20]05. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 2005:6. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. Libris9941475. ISBN 91-87676-38-9 
  • Lindwall, Bo (2014). Anor ifrån landsvägen.

    Sveriges släktforskarförbund. ISBN 9789187676833. http://rotterbokhandeln.se/product.html/anor-fran-landsvagen 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Offentligt tryck

[redigera | redigera wikitext]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

  • Arnstberg, Karl-Olov (2015). Romer inom Sverige.

    Skärholmen: Debattförlaget.

    Kalderash -romer

    Libris18400340. ISBN 9789198185508 

  • Caldaras, Hans (1980). Dom kallar oss zigenare. Stockholm: Läromedelsred., Rikskonserter. Libris506083 
  • Casinge, Sebastian (2020). dem resandes kulturarv. Frantzwagner-sällskapet.
  • Ericsson, Martin (2015). Exkludering, assimilering alternativt utrotning? : "tattarfrågan" inom svensk politik 1880-1955.

    Studia historica Lundensia, 1650-755X ; 21. Lund: Historiska avdelningen, Lunds högskola. Libris17549757. ISBN 9789187833069 

  • Gurt, Stefan (2015). Ni inger dessa människor hopp : ett historia ifall tiggarna samt ifall några likt hjälper dem. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris17872539.

    ISBN 9789146229643 

  • Köljing, Cecilia; Nylander, Maja Kristin; Hultqvist, Sofia (2013). Vi existerar romer. Göteborg: relaterat till göteborg stadsmuseum. Libris14202283. ISBN 9789186475079 
  • Lo-Johansson, Ivar (1955). Zigenare : ett sommar vid detta hemlösa folkets vandringsstigar tillsammans med en tillägg : tjugofem kalenderår efteråt.

    Stockholm: människor inom foto. Libris31137 

  • Lo-Johansson, Ivar (1955). Zigenarväg / foto Anna Riwkin-Brick. huvudstaden. Libris629768 
  • Mohtadi, Lawen (2012). Den solens tid jag blir fri : ett lärobok ifall Katarina Taikon. Stockholm: Natur & traditioner.

    Libris12736863. ISBN 978-91-27-13279-5 

  • Nordström-Holm, Gunni; träd, Armas (1982). Om zigenare. SIV pocket, 99-0344906-2.

    Under de fyrtio år som inreseförbudet rådde var det bara ett fåtal romer som lyckades ta sig till Sverige

    Norrköping: Statens invandrarverk. Libris7590467. ISBN 91-7016-379-0 

  • Nordström, Gunni; Myrman, Björn (1991). Vi kallar dem zigenare. Stockholm: Alfabeta. Libris7662708. ISBN 91-7712-270-4 
  • Takman, John (1952). Socialpsykiatriska synpunkter vid dem svenska zigenarna. huvudstaden.

    Libris10006596 

  • Takman, John (1966). Zigenarundersökningen 1962-1965 : slutrapport den 31 mars 1966. huvudstaden. Libris9467795 
  • Ohlsson Al Fakir, Ida (2015). Nya utrymme på grund av socialt medborgarskap : angående vetenskap samt politik inom "Zigenarundersökningen" - ett socialmedicinsk undersökning från svenska romer 1962-1965.

    Linnaeus University dissertations ; 208. Växjö: Linnaeus University Press. Libris17599343. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40284 

  • Wickberg, Jenny; Hagström, Maria (2012). 500 tid inom Sverige : ett intervjubok ifall romernas situation. Pockettidningen R, 0347-1322 ; 43(2012) :3-4.

    Stockholm: Pockettidningen R. Libris13754844. ISBN 978-91-85563-22-7 

  • Åkerfeldt, Bennie (2013). Synen vid romer samt resande inom Sverige : sålunda såsom den bland annat uttrycks inom statliga utredningar samt lokala socken- samt kommunprotokoll und 1800 & 1900-talet. Fritsla: Förlagstryckeriet Vitterleken. Libris14353531.

    ISBN 9789186249946