larroar.pages.dev






Straff för våldtäk i usa

USA har som bekant två olika typer av lagar - delstatliga och federala

Fängelsefeminism

Fängelsefeminism alternativt repressionsfeminism[1] (engelska: carceral feminism) existerar enstaka väsentlig benämning vid enstaka feminism vilket förespråkar starkare straff – inklusive längre fängelsestraff – inom ämnen vilket rör feministiska samt genusfrågor.

Termen kritiserar tron för att strängare straff kommer för att leda närmare enstaka svar från dem denna plats problemen.[2]

Den talar engelska termen carceral feminism myntades från den feministiska sociologen Elizabeth Bernstein[3] inom hennes nyhet "The sexuell Politics of the 'New Abolitionism'" ifrån Bernstein introducerade termen, inom sitt undersökande från den samtida anti-trafficking-rörelsen inom USA, till enstaka feministisk aktivism likt behandlar samtliga former från sexarbete likt människohandel till sexuella ändamål.[3] denna ser detta likställande liksom en klart steg bakåt samt menar för att detta nöter rättigheterna på grund av kvinnorna inom sexbranschen, förleder fokus ifrån andra viktiga feministiska ämnen samt expanderar ett nyliberal agenda.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Bernstein argumenterade inom sin skrivelse på grund av för att feministiskt stöd mot anti-trafficking-lagar liksom likställer prostitution tillsammans sexbaserad människohandel står inom direkt motsatsställning mot sexarbetares försök för att kämpa till sina rättigheter. Sexarbetares organiserande till för att hävda samt stärka sina rättigheter besitter pågått sedan åtminstone talet (se internationella sexarbetardagen), beneath ett era då sexarbete ifrån samhälle samt feministisk aktivism allt oftare setts vilket en hinder på grund av kvinnors rättigheter.

I Bernsteins allegori delar evangeliska kristna detta engagemang till team samt ordning.[4] Senare äger hon[5] kopplat samman denna oheliga partnerskap tillsammans enstaka bredare politisk samt finansiell tillväxt inom USA, ifrån enstaka omdistribuerande välfärdsstat mot enstaka "fängelsestat" vilket strävar mot ökad olagliggörande samt ökad inlåsning från brottsliga medborgare.

denna lade fram argument angående för att både feminister samt evangeliska kristna, liksom politiker engagerade runt genus samt sexualitet, bytt fokus ifrån familjen (problem tillsammans våld inom nära relationer samt abort) mot den samhälleliga sfären (människohandel); inom detta skifte skulle anti-trafficking-rörelsen äga börjat samarbeta mer aktivt inom nyliberal politik.

Det senaste hårresande exemplet är Texas som inte tillåter abort efter sjätte veckan, inte ens om kvinnan eller flickan utsatts för våldtäkt

inom sin nyhet "Carceral Politics as Gender Justice?" utvidgade Bernstein sin granskning, var denna använde exemplet ifrån anti-trafficking-rörelsen till för att visa vid hur feminism inom allmänt blivit en verktyg till bestraffningsrelaterad politik inom USA samt inom andra länder.[6]

Exempel

[redigera | redigera wikitext]

Våldtäkt

[redigera | redigera wikitext]

Lagar kring våldtäkt äger successiv blivit mer omfattande/liberala inom den angloamerikanska världen.

Strafflagstiftningen inom dessa länder erkänner numera för att våldtäkt kunna begås mot vilket kön likt helst samt beneath ett mängd olika omständigheter såsom ej nödvändigtvis kräver penetration. motståndskraft mot sjukdom mot män liksom våldtar sina hustrur inom giftermålet äger avskaffats.

Bevisen likt behövs till enstaka fällande dom angående våldtäkt äger även mildrats, eftersom dem flesta lagar numera definierar detta såsom våldtäkt då klart uttryckt samtycke.

Tidigare krävdes för att den åtalade skulle äga utövat fysiskt våld samt för att offret gjort aktivt motstånd.

Våld inom hemmet

[redigera | redigera wikitext]

Lagstiftningen kring våld inom hemmet (se våld inom nära relationer) äger upplevt avgörande förändringar inom USA. var staten tidigare varit ovillig för att ingripa inom den privata sfären, ser denna idag hemmet såsom ett potentiell brottsplats.

Reglementet tillsammans kontaktförbud fanns enstaka nödvändig föregångare mot kriminaliseringen från våld inom hemmet. då en sådant förbud utfärdats mot någon, blev dennes vistelse inom någons bostad likställigt tillsammans våld inom hemmet.

Amerikanska kampanjer mot våld beneath samt talen ledde även mot riktlinjer liksom fordrade för att polisen skulle genomföra ett gripande då dem mottog diskussion ifall våld inom hemmet.

Detta resulterade inom fler arresteringar från både män samt kvinnor.[9]

Fängelsefeminism inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Innan könsbaserat våld erkändes vilket våld från Sveriges statsmakt, benämndes fenomenet likt "våld inom hemmet".

Termen kritiserar tron att hårdare straff kommer att leda närmare en lösning av de här problemen

beneath talet uppmärksammade kvinnojoursrörelsen en särskilt beteende liksom lyfte fram problemet tillsammans mäns våld, något likt ledde mot en nytt namn på grund av detta könsbaserade våldet – "mäns våld mot kvinnor".

Detta äger sedan lett mot för att Jämställdhetsmyndigheten inom sina riktlinjer betraktat varenda typer från våld inom enstaka relation vilket underordnat mäns våld mot kvinnor.

Även olika sorters utsatthet inom struktur från "prostitution samt människohandel till sexuella ändamål samt kommersialisering samt exploatering från kvinnor inom annonsering, medier samt pornografi" omfattas från denna strategis våldsområden.[10]

Under delar från talet besitter synen vid enstaka feministisk tankesystem likt utgick ifrån "män våld mot kvinnor" såsom överordnad allt annat varit ifrågasatt.

inom vissa läger äger denna ögonkontakt setts såsom motsägelsefull samt bakvänd, vilket lett mot osäkerhet omkring dess validitet.[11] bedömning besitter även kommit mot för att tankesättet förmå leda mot för att våldet förenklas samt för att dess orsaker samt kontext ej undersöks.[2]

Andra områden

[redigera | redigera wikitext]

Feministiska akademiker äger beskrivit utvecklingen från den feministiska aktivismen även vid andra områden vid liknande sätt.

inom sina studier från dem feministiska kampanjerna kring exempelvis frågorna ifall våld inom hemmet samt sexuella övergrepp besitter bland annat sociologen Beth Richie[12] samt den politiska teoretikern Kristin Bumiller[13] spårat utvecklingen från den feministiska anti-våldsrörelsen inom USA ifrån dess ursprungliga fokus vid social omvandling mot dess senare nästan allestädes närvarande beroende från lagar samt brottsbekämpning.

Liknande trender äger beskrivits utanför den amerikanska kontexten, samt Miriam Ticktin äger beskrivit hur immigrationsfientliga känslor inom feministiska kampanjer äger gynnat effektiviteten hos gränskontroller samt andra former från polisarbete.[14] Även inom svensk argumentation besitter synsättets risker på grund av för att underblåsa främlingsfientlighet samt ren rasism lyfts.[15] Några modell vid detta berör Alex Press samt omnämnandet från hans Vox-artikel ifall metoo-rörelsen, var kopplingarna beskrivs mellan rörelsens framväxt samt fängslandet från offer till våld inom hemmet.


  • straff till våldtäk inom usa

    • han diskuterar till för att man borde backa ifrån ett sådan feminism, vid bas från dess negativa konsekvenser till kvinnor.[16] Även Virginia lag lyft fram hur den är kapabel skada kvinnor mer än den hjälper.[17] Anna Terwiel menar för att lösningen existerar förändringar från attityden, inklusive åtgärdsprogram såsom kräver för att sätt för att ändra förövarens beteende tas fram.[18]

    Aktivisters bedömning samt mediedebatter

    [redigera | redigera wikitext]

    Även aktivister själva äger utmanat denna typ från feminism.

    Feminister likt existerar involverade inom rörelsen på grund av för att avskaffa fängelser äger uttalat bedömning mot feministiska samarbeten tillsammans fängelseväsendet samt polisens maktapparat. Den nationella aktivistorganisationen Incite! bildades kalenderår , tillsammans med övertygelsen ifall för att detta straffrättsliga systemet ej stöder utan snarare orsakar ytterligare skada på grund av kvinnor, transpersoner samt personer tillsammans med ytterligare hudfärg än ljus tillsammans kunskap från våld.

    Efter fyra dagar hittades flickan dåd i en å i Skene i Marks kommun

    Sedan termen carceral feminism myntades besitter den använts vitt samt brett från aktivister, inom avsikt för att lyfta sådan bedömning liksom därefter introducerats inom olika debatter vid forum likt Twitter samt Vox.[16]

    Aktivisten samt nätverksorganisatören Marlihan Lopez menar för att målet för att avskaffa våld – inklusive könsbaserat våld – ej kunna åstadkommas tillsammans med struktur baserade vid straff samt fängelse.

    Istället till ett fängelsefeminism likt arbetar till för att fängsla förövare vid längre tidsperiod, arbetar aktivister vilket Lopez på grund av för att försöka utrusta samhället tillsammans med verktyg till för att ingripa inom skadliga mönster samt samtidigt utforma mekanismer till för att utkräva ansvar. Fängelsekritiska feministiska aktivister kräver enstaka omfördelning från medel samt tillgångar ifrån polisen samt fängelseapparaten samt mot träning, bostadsstöd samt andra konstruktiva sociala hjälpinsatser.[19]

    Aktivister likt arbetar till rätt och jämlikhet på grund av sexarbetare upprepar liknande krav vid avskaffande från polis samt fängelser.[20] Sexarbetare existerar ofta offer till könsbaserat våld ifrån poliser, vilket förvärras från kriminaliseringar samt bristen vid trygga åtgärder runt deras sysselsättning.

    ett bedömning ifrån rasmässigt identifierade fängelsekritiska feminister existerar för att vita fängelsefeminister antagit för att abolitionistiskt tungomål, tillsammans med avskaffandet från sexarbete – ett aktivitet liksom dem liknar nära kvinnors sexuella slaveri.[21]

    Angela Davis diskuterar inom kapitlet "How Gender Structures the Prison System" från hennes volym Are Prisons Obsolete? till för att fängelsefeminism överlappar tillsammans den psykiatriska förtryckarapparat liksom sjukdomsförklarar kvinnor såsom träffar åter mot våld samt misshandel.

    denna menar för att manliga lagöverträdare setts likt individer såsom brutit mot detta sociala kontraktet samt därmed beviljats inlösen genom sin fängelsetid, medan kvinnliga lagöverträdare betraktats liksom brottslingar mot enstaka elementär moral.[22] inom sin roll såsom kvinnor äger dem misslyckats samt förmå därmed ej förtjäna någon räddning.

    I USA menade reformatorer inom kväkarrörelsen för att kvinnor kunde reformeras, dock endast vid en sätt såsom upprätthöll könsbestämda normer på grund av femininitet. Detta innebar för att man implementerade enstaka regim likt plats utformad på grund av för att utföra kriminaliserade kvinnor mot enstaka modell till familjen.

    Davis hävdar vidare för att kvinnliga fångar inom medelvärde avtjänar längre straff än män samt för att dem existerar övermedicinerade, inom avsikt för att hålla dem kvar beneath statlig övervakning samt övervakning; teorin runt eugeniken äger slagit fast för att kvinnor vilket existerar relaterat till gener "olämpliga" vid bas från galenskap måste behållas inom låsanordning samt bom således länge såsom chans, sålunda för att dem kunna att födas färre barn.[22] Davis lyfter även fram hur sexuellt våld mot kvinnor inom samhället lever vidare inom detta fördolda, på baksidan fängelsemurarna.

    Denna misshandel, parad tillsammans med rasism samt misogyni, intensifieras samt uppmuntras inom en fängelsesystem liksom fungerar likt enstaka bestraffande miljö.

    I Kanada existerar kvinnor ifrån First Nations både överrepresenterade inom fängelsesystemet samt inom högre grad offer till ett bakgrund från påtvingad sterilisering inom eugenikens namn.

    utgjorde kvinnor ifrån First Nations hälften från dem kvinnliga fängelseinternerna inom Kanadas statliga fängelser.[23] ifrån sent anförande sanktionerade staten Kanada framtvingad sterilisering genom lagar liksom Albertas Sexual Sterilization Act.[24] Trots för att dessa lagar ej längre gäller, finns detta kvar flera rapporter ifall icke-samtyckt sterilisering från kvinnor ifrån Kanadas First Nations.[25]

    Mimi Kim, ett vetenskapsman nära California State University inom problem att diskutera rörande fängelsekritisk feministisk politik, använder sig från metaforen "dansa tillsammans djävulen",[26] inom avsikt för att illustrera detta ineffektiva samarbetet mellan fängelsefeminister samt Staten inom deras försök för att minska könsbaserade förbrytelse genom en starkare kriminaliserande regelverk.

    Det var sista spåret efter henne

    inom sin bedömning från den stora feministiska antivåldsrörelsen pekar denna vid dess starka beroende från enstaka motståndarfokuserad modell tillsammans en kvinnligt offer samt ett manlig förövare; denna föreslår alternativ mot detta patriarkala domstolsväsendet, inklusive transformativ rättspraxis samt abolitionistiska initiativ, till för att mer genomgripande rikta in sig vid varenda typer från skadlighet.[26]

    Sexuell rätt och jämlikhet inom hemmet

    [redigera | redigera wikitext]

    Enligt American Civil Liberties Union (ACLU) rapporterar "79 andel från kvinnorna vid statliga samt delstatliga fängelser ett bakgrund tillsammans med kroppslig misshandel samt ovan 60 andel andel upplevelse från sexuella övergrepp." Vidare noterades "så många såsom 90 andel från dem kvinnor såsom plats fängslade på grund av för att äga dödat män tidigare äga blivit slagna från dessa män".[27] Den fängelsekritiska feministiska rörelsen trycker vid för att åtgärda dem på denna plats problemet samt för att bekämpa kriminaliseringen samt inlåsningen från kvinnor likt existerar offer till sexuellt våld samt våld inom hemmet.[28] ACLU redogör för att "Medeltiden inom fängelse på grund av män vilket dödar sina kvinnliga partners existerar 2–6 tid.

    Kvinnor vilket dödar sina partners döms inom snitt mot 15 tid, trots för att dem flesta kvinnor vilket dödar sina partners utför således till för att skydda sig själva ifrån våld initierat från deras partners."[27]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 15 augusti

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Aliki, Silas (8 mars ). ”Det våras på grund av fängelsefeminismen”. Kontext.

      Läst 22 oktober &#;

    2. ^ [ab] Lauri, Marcus (4 juli ). ”"Mer samt starkare straff existerar fel väg för att gå"”. Läst 23 oktober &#;
    3. ^ [ab] Åhbeck efternamn, Myra (7 mars ). ”MYRA ÅHBECK ÖHRMAN: Feministerna likt går nationalismens ärenden”. .

      Läst 23 oktober &#;

    4. ^Bernstein, Elizabeth (). ”The sexuell Politics of the 'New Abolitionism”. Differences 18 (5): sid.&#;– doi/&#;
    5. ^Bernstein, Elizabeth (). ”"Militarized Humanitarianism Meets Carceral Feminism: The Politics of Sex, Rights, and Freedom in Contemporary Antitrafficking Campaigns."”. Signs: Journal of Women in Culture and Society 36 (1): sid.&#;45– doi/ PMID &#;
    6. ^Bernstein, Elizabeth (). ”"Carceral Politics as Gender Justice?

      The 'Traffic in Women and Neoliberal Circuits of brott, Sex, and Rights."” (på engelska). Theory and Society: sid.&#; –&#;

    7. ^”Carceral Feminism Isn’t the Answer to sexuell Violence” (på engelska). Novara Media. 15 månad Läst 22 oktober &#;
    8. ^"ATT FÖRSTÅ VÅLDSBEGREPPEN". (En översikt från rapporten Lärosätenas utbildningsbehov inom problem att diskutera angående mäns våld mot kvinnor samt våld inom nära relationer; ) , sid 29, Läst 22 oktober
    9. ^Lauri, Marcus; Carbin, Maria; Linander, Ida (). ”The rise of carceral feminism in Sweden: Analysing political debate and policy on men's violence against women” (på engelska). Women's Studies International Forum sid.&#; doi/ Läst 22 oktober &#;
    10. ^Richie, Beth (). Arrested Justice: Black Women, Violence, and America's Prison Nation.

      New York, NY: New York University Press.&#;

    11. ^Bumiller, Kristin (). In An Abusive State: How Neoliberalism Appropriated the Feminist Movement Against sexuell Violence. Durham, NC: Duke University Press.&#;
    12. ^Ticktin, Miriam (). Sexual Violence as the Language of Border Control: Where French Feminist and Anti-Immigrant Rhetoric Meet.

      Signs: Journal of Women in Culture and samhälle. Sid.&#;33(4): –&#;

    13. ^Frank, Erica (2 april ). ”Vart existerar feminismen vid väg?”. Panorama. ?p= Läst 23 oktober &#;
    14. ^ [ab] Alex Press (1 månad ). ”#MeToo must avoid “carceral feminism”” (på amerikansk engelska). Vox.

      Läst 22 oktober &#;

    15. ^Law, Victoria. ”Against Carceral Feminism” (på amerikansk engelska). . Läst 22 oktober &#;
    16. ^Terwiel, Anna (). ”What fryst vatten Carceral Feminism?” (på engelska). Political Theory 48 (4): sid.&#;– doi/ ISSN Läst 22 oktober &#;
    17. ^Lopez, Marlihan (23 november ). ”Opinion: Prison abolition fryst vatten a feminist struggle” (på engelska). .

      Läst 22 oktober &#;

    18. ^Kur, Ellie Ade; Duffy, Jenny (). ”Sex Work Justice - bygd Us, for Us: Toronto Sex Workers Resisting Carceral Violence”. i Pasternak, Shiri. Disarm, Defund, Dismantle. Police Abolition in Canada. Toronto: Between the Lines.

      Straffet för våldtäkt mot barn (samlag eller motsvarande handling) är tre till sex års fängelse och för grov våldtäkt fem till tio år

      Sid.&#;98–&#;

    19. ^Maynard, Robyn (). ”Do Black Sex Workers’ Lives Matter? Whitewashed anti-slavery, racial justice, and abolition”. i Durisin, E. M.. Red Light Labour: Regulation, Agency, and Resistance. University of British Columbia Press. Sid.&#;–&#;
    20. ^ [ab] Y., Davis, Angela (). Are Prisons Obsolete?.

      Maja, 17, lämnade sin skola och försvann spårlöst

      sju Stories Press. ISBN OCLC &#;

    21. ^White, Patrick (5 femte månaden i året ). ”‘Shocking and shameful’: For the first time, Indigenous women man up half the hona population in Canada’s federal prisons” (på engelska). The Globe and Mail. Läst 22 oktober &#;
    22. ^Gillian Rutherford (27 juni ). ”Reproductive control of Indigenous women continues around the world, säga survivors and researchers” (på engelska). .

      Läst 22 oktober &#;

    23. ^Baig, Fakiha (3 juni ). ”Indigenous women still forced, coerced into sterilization: Senate report | ” (på amerikansk engelska). Global News. Läst 22 oktober &#;
    24. ^ [ab] Kim, Mimi E. (). ”Anti-Carceral Feminism: The Contradictions of Progress and the Possibilities of Counter-Hegemonic Struggle” (på engelska). Affilia 35 (3): sid.&#;– doi/ ISSN Läst 22 oktober &#;
    25. ^ [ab] ”Words From Prison - Did You Know?” (på amerikansk engelska). American Civil Liberties Union.

      I 45 av staterna tillåts sjukvårdspersonal vårdvägra, och i 42 av staterna tillåts sjukvårdskliniker vårdvägra

      Läst 22 oktober &#;

    26. ^”Feminist Anti-Carceral Policy & Research Initiative | Center for Race and Gender”. . Läst 22 oktober &#;

    Allmänna källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Kotiswaran, Prabha (). Dirk Dubber, Markus; Hörnle, Tatjana. red. The Oxford Handbook of Criminal Law (1).

      Oxford: Oxford University Press.&#;