Hur många dagar är det i alla månader
Månad
Månad existerar enstaka indelning från året inom vanligtvis tolv delar.
44 är omvandlingskonstanten du behöver komma ihåg för att göra denna konverteringNamnet syftar vid för att enstaka kalendermånad ungefär motsvarar en månvarv kring jorden, mot modell intervallet mellan numeriskt värde fullmånar. Antalet dagar inom ett kalendermånad varierar mellan 28, 30 samt 31 dagar inom land. enstaka juridisk tidsperiod bör i enlighet med svenskt rättsväsende räknas likt 30 dagar ifall inget annat existerar angivet[1].
Månvarvet
[redigera | redigera wikitext]I astronomiska kontext existerar tidsperiod inget entydigt alternativt ens helt konstant term.
44Längden blir bestämt från vilken referenspunkt vilket man väljer samt nära sidan ifall intervallet mellan numeriskt värde månfaser till den synodiska månaden, vilket existerar 29,5306 dygn utdragen, finns även
Månadernas namn
[redigera | redigera wikitext]Många indoeuropeiska tungomål äger övergått mot för att nyttja former från dem latinska namnen vid månaderna.
Dock förekommer detta inom flera slaviska tungomål för att man ännu använder andra namn, tillsammans med slaviskt ursprung, till månaderna.
| Nummer | Svenska | Äldre svenskt namn | Latin | Betydelse |
|---|---|---|---|---|
| 01 | Januari | torsmånad | Januãrius | helgad åt guden Janus |
| 02 | Februari | göjemånad | Februãrius | etruskiska guden Februus |
| 03 | Mars | vårmånad, ugglemånad | Martius | helgad åt guden Mars |
| 04 | April | gräsmånad | Aprîlis | av aperire, "öppna" |
| 05 | Maj | blomstermånad | Maius | helgad åt guden Jupiter |
| 06 | Juni | sommarmånad, midsommarmånad | Iunius | helgad åt gudinnan Juno |
| 07 | Juli | hömånad | Iulius, Quintilis | diktatorn Julius Caesar |
| 08 | Augusti | skördemånad, rötmånad | Augustus, Sextilis | kejsaren Augustus |
| 09 | September | höstmånad | September | den sjunde månaden |
| 10 | Oktober | slaktmånad | October | den åttonde månaden |
| 11 | November | vintermånad | November | den nionde månaden |
| 12 | December | julmånad, kristmånad | December | den tionde månaden |
Månadernas namn skiljer sig avsevärt inom finskan.
| Svenska | Finska | Finsk innebörd |
|---|---|---|
| Januari | Tammikuu | Axelmånad, tammi = axel / mittpunkt / mitten / kärn / hjärta (av vinter) |
| Februari | Helmikuu | Pärlmånad, helmi = pärl: ispärlor börjar bildas vid grenarna från växt samt buskar då snön smälter inom solen, dock fryser genast igen. Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar |
| Mars | Maaliskuu | Jordmånad, maallinen = jordisk; inom mars börjar jorden synas beneath den smältande snön. |
| April | Huhtikuu | Svedjemånad |
| Maj | Toukokuu | Såmånad, touko = såtid |
| Juni | Kesäkuu | Sommarmånad |
| Juli | Heinäkuu | Hömånad |
| Augusti | Elokuu | Skördemånad |
| September | Syyskuu | Höstmånad |
| Oktober | Lokakuu | Slaskmånad |
| November | Marraskuu | Dödmånad |
| December | Joulukuu | Julmånad |
Månaderna inom olika kalendrar
[redigera | redigera wikitext]I flera samhällen besitter detta varit viktigt för att behärska förutsäga månens gång inom tiden samt månkalendrar existerar baserade vid den principen.
Genom för att månvarvet ej existerar jämnt delbart inom en solår äger en oräknelig olika kalendrar tagits fram beneath årens gång. var månen tillmätts små innebörd saknas begreppet kalendermånad helt, liksom mot modell inom dem mesoamerikanskamayakalendern samt aztekkalendern.
Julianska samt gregorianska kalendrarna
[redigera | redigera wikitext]Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, äger tolv månader:
- Januari, 31 dagar
- Februari, 28 dagar, 29 nära skottår (se även 30 februari)
- Mars, 31 dagar
- April, 30 dagar
- Maj, 31 dagar
- Juni, 30 dagar
- Juli, 31 dagar
- Augusti, 31 dagar
- September, 30 dagar
- Oktober, 31 dagar
- November, 30 dagar
- December, 31 dagar
Franska revolutionskalendern
[redigera | redigera wikitext]Franska revolutionskalendern föreslogs beneath den franska revolutionen, samt användes från den franska regeringen beneath nästan 12 tid ifrån sena 1793.
Kalendern omfattade tolv månader tillsammans 30 dagar vardera, organiserad mot tre tiodagarsveckor kallade décades. dem fem alternativt sex extra dagarna liksom behövdes till för att beräkna detta tropiska året, placerades efter månaderna inom slutet från varenda kalenderår. Kalendern började vid hösten:
- Vendémiaire
- Brumaire
- Frimaire
- Nivôse
- Pluviôse
- Ventôse
- Germinal
- Floréal
- Prairial
- Messidor
- Thermidor
- Fructidor
Muslimska kalendern
[redigera | redigera wikitext]Det finns tolv månader inom den muslimska kalendern, såsom existerar enstaka strikt månkalender.
Året existerar 11 dagar mindre än en solår samt omfattar 354 dygn.
- Muharram ul Haram (eller kortat Muharram) محرّم
- Safar صفر
- Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول
- Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني
- Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول
- Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني
- Rajab رجب
- Sha'ban شعبان
- Ramadan رمضان
- Shawwal شوّال
- Dhu-l-Qa'dah (eller Thw al-Qi'dah) ذو القعدة
- Dhu-l-Hijjah (eller Thw al-Hijjah) ذو الحجة
Judiska kalendern
[redigera | redigera wikitext]Den judiska kalendern äger 12 alternativt 13 månader.
Februari är årets andra månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår) och är därmed årets kortaste månad, då alla andra månader har 30 eller 31 dagar- Nisan, 30 dagar ניסן
- Iyyar, 29 dagar אייר
- Sivan, 30 dagar סיון
- Tammuz, 29 dagar תמוז
- Ab, 30 dagar אב
- Elul, 29 dagar אלול
- Tishri, 30 dagar תשרי
- Heshvan, 29/30 dagar חשון
- Kislev, 29/30 dagar כסלו
- Tevet, 29 dagar טבת
- Shevat, 30 dagar שבת
- Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א
- Adar 2, 29 dagar
Adar 1 finns endast 7 gånger beneath 19 tid.
inom övriga tid kallas Adar 2 endast till Adar.
Hinduistiska kalendern
[redigera | redigera wikitext]Den hinduistiska kalendern besitter olika struktur på grund av namngivning från månaderna. Månaderna inom månkalendern är:
- Chaitra
- Vaishaakha
- Jyaishtha
- Aashaadha
- Shraavana
- Bhaadrapada
- Aashvayuja
- Kaartika
- Maargashiirsha
- Pausha
- Maagha
- Phaalguna
Dessa existerar även namnen vilket används inom den från indien nationalkalendern till dem nyligen omdefinierade månaderna.
Namnet inom solkalendern existerar namnen vid dem stjärntecken såsom finns:
- Mesha (väduren)
- Vrishabha (oxen)
- Mithuna (tvillingarna)
- Kataka (kräftan)
- Simha (lejonet)
- Kanyaa (jungfrun)
- Tulaa (vågen)
- Vrishcika (skorpionen)
- Dhanus (skytten)
- Makara (stenbocken)
- Kumbha (vattumannen)
- Miina (fiskarna)
Persiska kalendern
[redigera | redigera wikitext]Den persiska kalendern, används till närvarande inom Iran, samt Afghanistan äger sin personlig årsalmanacka.
Vi vet att 1 månad är samma som 30Den existerar även indelad inom 12 månader. dem persiska namnen återfinns inom parentesen.
- Farvardin (فروردین), 31 dagar
- Ordibehesht (اردیبهشت), 31 dagar
- Khordad (خرداد), 31 dagar
- Tir (تیر), 31 dagar
- Mordad (مرداد), 31 dagar
- Shahrivar (شهریور), 31 dagar
- Mehr (مهر), 30 dagar
- Aban (آبان), 30 dagar
- Azar (آذر), 30 dagar
- Dey (دی), 30 dagar
- Bahman (بهمن), 30 dagar
- Esfand (اسفند), 29 dagar, 30 ifall skottår
Den Afghanska Kalendern.
- Hamal (حمل),
- Savr (ثور),
- Jawzā (جوزا),
- Saratān(سرطان),
- Asad (اسد),
- Sombola (سنبله),
- Mizān (میزان),
- `Aqrab (عقرب),
- Qavs (قوس),
- Jaddi (جدی),
- Dalva (دلوا),
- Hut (حوت),
Isländska/fornnordiska kalendern
[redigera | redigera wikitext]Den gamla isländska kaledern existerar ej längre officiellt använd, dock vissa helgdagar existerar ännu beräknade efter detta vid Island.
Konverteringsformeln för dagar till MånaderDen besitter tolv månader, vilket grupperas in inom numeriskt värde grupper tillsammans med sex ofta kallade "vintermånader" samt "sommarmånader". Kalendern existerar speciell då månaderna ständigt börjar vid identisk veckodag istället på grund av en särskilt datum. Þorri startar vid enstaka fredag någon gång mellan 19 januari samt 25 januari, samt Góa börjar ständigt ett vilodag mellan 18 månad samt 24 månad.
- Skammdegi ("korta dagar")
- Gormánuður (mitten från oktober–mitten från november, "slaktmånaden", alternativt "Górs månad")
- Ýlir (mitten från november–mitten från månad, "Julmånad")
- Mörsugur (mitten från december–mitten från januari, "Fettismånad")
- Þorri (mitten från januari–mitten från månad, "frusna snömånaden")
- Góa (mitten från februari–mitten från mars, "Góas månad")
- Einmánuður (mitten från mars–mitten från april, "ensamma" alternativt "singelmånad")
- Náttleysi ("nattlösa dagar")
- Harpa (mitten från april–mitten från femte månaden i året, Harpa existerar en kvinnonamn, troligtvis ifrån enstaka glömd gud, inledande dagen firas likt Sumardagurinn fyrsti - inledande sommardagen)
- Skerpla (mitten från maj–mitten från juni, ett ytterligare glömd gud)
- Sólmánuður (mitten från juni–mitten från juli, "Solmånad")
- Heyannir (mitten från juli–mitten från augusti, "hömånad")
- Tvímánuður (mitten från augusti–mitten från september, "andra månaden")
- Haustmánuður (mitten från september–mitten från oktober, "höstmånad")
Övriga kalendrar
[redigera | redigera wikitext]Minnesramsa
[redigera | redigera wikitext]Minnesramsa till för att anlända minnas antalet dagar per kalendermånad (allen existerar en ålderdomligt mening, vilket betyder ensam, jämför tillsammans med engelskans alone):
| ” | Trettio dagar besitter november, april, juni samt september, februari tjuguåtta allen, alla dem andra trettioen. | „ |