Hur varm blir en kolmila
För dig såsom besöker ett mila
Det anses för att elden existerar mänsklighetens viktigaste uppfinning. angående därför existerar fallet, existerar träkolet den näst viktigaste. flamma brinner beneath syretillförsel. Kol blir detta ifall syretillförseln stryps. tillsammans med kolet fick man upp hettan således för att metaller kunde smältas ur malm.
Guld, silver, koppar m.fl. tillsammans lägre smältpunkt än oxiderna kunde smältas direkt. Järn, tillsammans högre smältpunkt än oxiden, kunde man erhålla fram genom för att en överskott vid kol gav koloxid vilket reducerade järnoxiden mot järn, vilket sedan smältes ut.
Svensk järnhantering ägde förr europamonopol vid kvalitetsjärn vid bas från bergslagsmalmernas låga fosforhalt, såsom plats enstaka förutsättning till kvalitén.
Även kolet måste därför hålla nedsänkt fosforhalt, vilket man fick ur grov barrved, medan bark samt lövved äger upphöjd fosforhalt.
Första dygnet är det mycket passning bl[Klen ved besitter upphöjd barkprocent]. då man senare kunde minska fosforn ur järnet, plats Bergslagens storhetstid över.
Träkol fanns även ett ingrediens inom svartkrut liksom består från salpeter, träkol samt svavel.
Kolningen inom äldre tid
Kolningskonsten existerar ungefär 6000 kalenderår äldre. mot landet kom den omkring 300 f .Kr ochfick sitt genombrott omkring kalenderår 1000.
Den äldsta metoden existerar gropkolningen, medan liggmilan började användas inom land vid 500-talet samt resmilan vid 1400-taIet. Den högsta kvalitén samt högsta utbytet kol får man inom retortmetoden, dvs inom en slutet metallkärl tillsammans yttre uppvärmning.
En struktur från ”retort” användes vid bergen, den således kallade tjärstensmetoden.
vid ett strategi svagt sluttande berg höggs fåror på grund av tjäran inom diametern på grund av enstaka äldre järngryta. Denna fylldes tillsammans med tjärved, vändes upp samt ned vid stenen samt tätades tillsammans lera runt kanterna utom nära avloppet. Sedan tändes enstaka flamma utanpå grytan, varvid veden torrdestillerades mot träkol, medan tjära utvanns liksom rann ut inom avloppet.
Kolet ägde högsta kvalité.
En kolmila eller mila är en anordning för framställning av träkol och en del andra produkter genom torrdestillation av veddetta är kapabel äga varit tjärstenskol likt levererades mot Karl XIIsgrav.
Gropkolning
Den vanligaste formen plats enstaka grop tillsammans 2 meters djup samt 1,5 meters diameter, inom vilken man inledningsvis tände ett brasa samt sedan fyllde tillsammans ved mot ett råge ifall ca 1 meter. Veden täcktes tillsammans med torv tillsammans med vilken man justerade tillförseln från luft( syre).
Gropmilan plats ytterst svår för att granska. Andelen vedbränder( till lite syre) alternativt askartade bränder( till många syre) fanns hög.
Liggmilor
liggmilan plats förr den vanligaste typen, ofta ^’ beroende vid för att man använde grov ved såsom ansågs existera enklare för att kola tillsammans den metoden.
Allt eftersom klenvirke blev den förhärskande råvaran övergick man mot resmilor från olika typer.
Resmilor
I landet blev Östgötamilan vid horisontell botten samt mittändning den förhärskande, dock även Värmlandsmilan vid lutande botten samt tillsammans med varierande tändmetoder användes.
enstaka nära nog någon som är extremt engagerad eller hängiven dispyt kunde råda då företrädare till dem båda typerna ventilerade till samt nackdelar.
Ugnskolning
Fabriksmässigt bedrivs kolning numera inom ugnar, ofta murade från tegel. 1 land existerar detta endast Skogens Kol inom Kilafors liksom existerar igång.
comenstaka enklare form eller gestalt förekom beneath andra världskriget. Jag deltog inom ett sådan aktivitet inom Granvik inom Tiveden. var grävde man in ugnar, kallmurade från slaggsten ifrån den gamla hyttan, inom enstaka slänt. Ugnarna plats 6×3 meter samt knappt 2 meter noga. inom bakre änden satt skorstenen. Veden lades in vid oxiderat järn (se nedan) samt täcktes tillsammans granris samt stybb vid vanligt vis.
Den tändes inom framänden samt kolades vilket enstaka liggmila. Resultatet blev gengaskol från god kvalité.
Kolningsarbetet nära ett östgötamila
Torrt virke existerar ett förutsättning på grund av en gott utfall. ett torkperiod ovan vår samt sommar existerar viktig. Veden huggs normalt inom 3meterslängder samt randbarkas tillsammans numeriskt värde barkränder.
Barkningen är kapabel göras direkt tillsammans yxan (klent virke) alternativt tillsammans med barkspade. grövre bitar bör klyvas, då massiv dimensionsspridning försvårar kolningen. Kolveden läggs inom s.k. res alternativt klipp tillsammans grovändan vid ett berg alternativt stubbe samt tillsammans med ändarna inom ca 45° vinkel. Normalt körs sedan veden fram mot kolningsplatsen vid förhösten samt kolas vid senhösten.
”När jag högg kolved enstaka senvinter vid 1930-talet blev oss bjudna 26 öre på grund av l-metersreset.
Veden fanns 3 meter samt höll 8-10cm vid mitten. oss begärde 30 öre samt nådde 28. Dagpenningen fanns 5 kr samt oss gav oss en eget beting vid 20 res ifall dan.Om Jag minns korrekt klarade jag 18 enstaka gång.”
Kolbotten
Det existerar flera krav vid enstaka kolbotten. Den skall artikel tät, äga lämplig mark –finmo –som, blandad tillsammans med tjärrester, blir stybb efter användning.
Dan Andersson dikter kommer till liv och i milröken dansar älvornavar skal! existera sålunda många lä till luftström vilket möjligt samt finnas passage vid vatten.
Inresning
Man börjar tillsammans ett kraftig påle, bordstake, nära sidan från mitten. Den gravs ofta ner till för att stå •’1 såsom, då veden reses mot den, bildar ett tändtrumma.
vid bordstaken spikas ett lodrät riktstäng liksom all ved skall riktas mot. Förr ställde man veden direkt vid botten, dock numera används ständigt enstaka oxiderat järn bestående från radiellt liggande, litet grövre bottensyllar –vasar –och tillsammans med en underlag från klen kolved. på grund av för att snabbt ett fåtal värme inom milan samt ett jämn gång reses klen ved närmast trumman, därefter den grova samt ytterst den klenaste veden.
Fast vägen dit innehåller många timmars slit med yxa och sågLutningen vid veden skall artikel ungefår 60° motsvarande ett utsträckt ledd,. då milan existerar inrest hugger man från samt jämnar liten kulle. nära behov läggs vid småved sålunda för att man får ett lämplig rundning.
Risning samt stybbning
För för att ej stybbet skall rasa in mellan veden samt försvåra kolningen, risas milan tillsammans med granris, tjockast vid backe, var skall man intekänna veden då man går vid riset.
besitter man gammalt stybb bör detta sållas (slarkas) på grund av för att ett fåtal försvunnen brännbara kolrester. Man stybbar inledningsvis liten kulle samt sedan sidorna. på grund av för att hålla kvar stybbet sätter man upp block (en vågrät kluven lager alternativt planka spikad vinkelrätt vid enstaka stång från lämplig längd).
Sedan milan blivit uppvärmd samt kolningen börjat, lägger man vid en grövre lager stybb vid liten kulle till för att hindra allt lufttillträde ovanifrån.
Tändning
Den vanligaste tändningen sker inom tändtrummans botten. Man tänder enstaka flamma uppe vid milan samt skapar enstaka rejäl glödhög liksom skyfflas ner inom trumman.
Sedan fyller år man vid tillsammans ved ett bit upp samt packar tillsammans med fyllstången. Fotrymningarna skall existera öppna på grund av för att ett fåtal fullt drag. Efter upprepade fyllningar inom nedre delen från trumman,varvid fotrymningarna skall existera stängda, samt då man blivit trygg vid för att elden tagit sig inom botten, fylls bota trumman samt täcks till gott tillsammans med en lock från rått virke samt enstaka grästorva.
Idén existerar för att kolningen skall börja inom botten samt vandra upp inom enstaka region formad liksom enstaka vas.
Kolningen
Genom för att spetta små hål inom stybben vid backe får man upp kolningen mot denna samt allt efter såsom kolningen framskrider flyttas draghålen utåt.
Vartefter läggs mer stybb vid backe således för att den blir helt tät på baksidan kolningszonen. tillsammans träklubban trycks den kolade delen samman således för att lufttillförsel hindras. atmosfär (syre) inom färdiga kol betyder brand. tillsammans draghål samt fotrymmare styr man kolningens gång samt hastighet.Sida
Slagning
Innan milan blivit vilket man kallar fotvarm sålunda ”svettas” veden, dvs.
vattenånga komprimera vid kall ved. Fukten tas ifrån bränngaserna såsom exploderar då dem blir torra samt kommer inom förbindelse tillsammans atmosfär. Milan träffar då från sig stybbet. för tillfället uppkommer kolningsarbetets hårdaste arbete, för att återstybba milan. äger man otur träffar denna igen då stybbet kommit vid. Misslyckas man för att snabbt ett fåtal vid stybbet brinner milan upp –en oerhörd tragedi till den torpare liksom satsat en års jobb vid den mila såsom skulle ge hans enda kontantinkomst.
Frät
Om milan existerar otät brinner kol upp samt hålrum uppstår.
detta upptäcker man förhoppningsvis tillsammans milspettet samt ej genom för att trilla ner inom hålet. Man skall därför ständigt äga någon form eller gestalt från landgång för att vandra vid uppe vid milan.
aHålrummet måste fyllas tillsammans med finhuggen torr ved likt packas väl tillsammans fyllstången därför för att den inom möjligaste mån kunna hinna kola innan kolningszonen ändrar bostadsort sig. Även ojämn insjunkning inom start från kolningen föranleder fyllning.
Bränder
Om rå alternativt till grov ved existerar inrest alternativt ifall man reglerar fotrymningarna felaktigt är kapabel okolad ved (bränder) uppstå.
Även fyllningar efter frät förmå bli bränder genom för att ”bli efter” inom kolningen.
Färdigkolning
Med milspettet känner man från fanns kolningszonenär samt även vid rökens färg inom draghålen kunna man titta läget. Genom för att flytta ut rökhålen samt reglera draget inom fotrymningarna styr man kolningens gång.
all tiden följer man efter tillsammans påfyllning från stybb samt tillsammans med klubbning.
Tekniken går ut vid för att tillsammans en minimum från lufttillförsel ett fåtal veden genomkolad samt för att erhålla bota milan för att vandra ut samtidigt. Blir ett sektion efter existerar detta svårt för att föra ut den tillsammans en gott kolningsresultat.
Dämning
När milan existerar utkolad skall den släckas.
Ytterligare stybb läggs vid. besitter man gottom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kunna dämning ske genom vattning samt klubbning från stybben. Vattningen återkomma beneath någon veckas tidsperiod. Man kunna även, tillsammans start nerifrån, älta stybb samt dricksvatten mot enstaka tät gröt. för att milan existerar släckt kontrolleras tillsammans med milspettet.
då ingen hetta alternativt rök kommer ut existerar denna släckt.
Utrivning
Om milan existerar helt släckt kunna man riva ut den ifrån sidan. Finns hetta kvar river man från inom horisontella skikt uppifrån tillsammans kolkrok samt harkor. Stybbet faller då ner samt tätar underliggande lager. Kolet fatas ut inom kolfat samt läggs inom enstaka fingerprydnad runt milan, var enstaka man tillsammans ett hink en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vaktar kolen samt släcker brinnande kol inom hinken.
han sorterar samtidigt ut bränder.
När kolen existerar helt släckta körs dem in inom kolhus, alternativt numera packas dem inom säckar.
Utbyte
Normal granved (8-10 cm inom diam) ger 60-65 % kol inom normalt utbyte per rest volym mila. Tall ger 10 % lägre samt lövved ytterligare 10 % lägre.
Kolningstid
En mila vid 125 m³drar utan oxiderat järn 20 dygn, tillsammans oxiderat järn 15 dygn samt tillsammans med skorsten 10 dygn.
Mindre milor drar obetydligt mindre period. Skorsten användes inledande gången 1933 nära Gammelkroppa skogsskola. Den sätts tillsammans med enstaka kanal inom förbindelse tillsammans utrymmet beneath rosten.
Riktigt torr ved gör att kolningen går snabbare och att milan blir mindre nyckfull och mer lättsköttnära skorstenskolning drar man ned kolningszonen mot botten vid bortsidan ifrån skorstenen räknat samt drar den sedan symmetriskt runt fram mot skorstenen.
Utbyte
Normal granved (8-10 cm inom diam) ger 60-65 % kol inom normalt utbyte per rest volym mila. Tall ger 10 % lägre samt lövved ytterligare 10 % lägre.
Kolningstid
En mila vid 125 m³drar utan oxiderat järn 20 dygn, tillsammans oxiderat järn 15 dygn samt tillsammans skorsten 10 dygn.
Mindre milor drar obetydligt mindre tidsperiod. Skorsten användes inledande gången 1933 nära Gammelkroppa skogsskola. Den sätts tillsammans med ett kanal inom förbindelse tillsammans med utrymmet beneath rosten. nära skorstenskolning drar man ned kolningszonen mot botten vid bortsidan ifrån skorstenen räknat samt drar den sedan symmetriskt runt fram mot skorstenen.
Kolproduktion
Från för att äga varit enstaka storindustri, var all skogsbefolkningen inom bergslagen plats inblandad, existerar detta idag en något som ökar i storlek eller antal antal entusiaster liksom håller traditionen levande.
1880 producerades 5,5 miljoner m³kol, 1930 plats produktionen 1,5 miljoner samt 1950 0,7 miljoner m³. vilket den existerar inom solens tid existerar okänt, dock ifall detta kolas 100 milor per tid ifall 50 m³kol, blir årsproduktionen 5000 m³eller 0,005 miljoner m³
Myter
När skymningen faller enstaka mycket kall höstkväll finns många skrömt inom skogen.
inom gläntan nära milan tråder älvorna dansen. Bak stenar samt stubbar skymtar dem små samt då kolaren kommer ut ur kojan efter kvällsslummern på grund av för att titta mot milan, kommer skogsrået glidande upp nere ifrån källa med kallt vatten. Tjädern lättar tillsammans tunga vingslag ifrån talltoppen, var denne suttit inom milröken samt råbocken skäller borta vid fallet.
Med ljud samt skuggor besitter tröttkörda kolare byggt upp ett hel planet befolkad från knytt samt oknytt.
isolerad vid granrisbädden frestades han från skogsrået samt då milan vrenskades fanns detta enkel för att skylla vid något otyg såsom man retat. Ofta nog väcktes kolaren från vänligt småfolk, då detta stod illa mot nära milan. detta plats viktigt för att hålla sig väl tillsammans med skogens väsen. samt milan egen fanns en nyckfullt kvinnligt väsen, detta vilket kolaren tillsammans med sitt trubbiga psyke inte någonsin begripet sig på.