Hur är klimatet i grönland

Det på denna plats existerar ett produkt ifrån 2014.

”Rekonstruktioner från yttemperaturer vid kontinental nivå visar för att detta existerar många troligt för att detta beneath flera årtionden beneath den medeltida värmeperioden (år 950 mot 1250) inom vissa regioner plats lika varmt likt beneath senare delen från 1900-talet.” sålunda står detta inom den senaste vetenskapliga rapporten ifrån FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC), såsom släpptes inom september 2013.

Den medeltida värmeperioden existerar den senaste varma perioden vid jorden före vår tids uppvärmning.

Värmeperioden ger ett fingervisning ifall klimatets naturliga variation inom en lite längre historiskt perspektiv. Århundradena liksom följde – enstaka period känd liksom lilla istiden, kalenderår 1300 mot 1900 – fanns osedvanligt kalla samt existerar därför ej heller representativa till klimatet längre igen inom tiden.

Den medeltida värmeperioden äger använts inom klimatdebatten likt en argument på grund av för att dagens globala uppvärmning skulle existera ett naturlig klimatfluktuation samt ej äga tillsammans med mänskliga utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser för att utföra.

Argumentet besitter ringa stöd inom forskarvärlden. för att detta fanns varmt till omkring tusen kalenderår sedan samt existerar detta även inom dygn, säger inget ifall för att orsakerna mot uppvärmningen skulle artikel desamma då såsom för tillfället. oss vet vid kemisk-fysikaliska grundläggande principer eller fundament för att ökade halter från koldioxid samt andra växthusgaser inom atmosfären successivt leder mot för att jorden blir varmare.

Däremot känner oss ej särskilt väl mot orsakerna mot den medeltida värmeperioden. Ovanligt upphöjd handling hos solen inom kombination tillsammans med avsaknad från stora vulkanutbrott existerar den vanligaste förklaringen. Samtidigt likt förändringar inom jordaxelns lutning långsamt kylt från jorden beneath dem senaste 6 000 år, sålunda äger varmare perioder vid en par hundra tid skett tillsammans ungefär tusen års mellanrum.

Som ett resultat från nödvändigheten för att förbättrad förstå samt bemöta den globala uppvärmningen äger den klimathistoriska forskningen närmast exploderat detta senaste årtiondet.

på grund av ej därför flera tid sedan plats mot modell kunskapen ifall den medeltida värmeperioden små samt byggde inom upphöjd grad vid källor från anekdotisk karaktär. Numera går detta för att teckna ett många mer omfattande foto från klimatets förändringar dem senaste årtusendena inom olika delar från världen. Kunskapen angående hur nederbörden skiftat samt hur olika områden drabbats från uttorkning äger även blivit grundlig.

detta besitter mot samt tillsammans med gjorts vissa framgångsrika försök för att rekonstruera forna tiders lufttryck samt cirkulationsmönster.

Meteorologiska mätningar från temperatur samt nederbörd inleddes beneath 1700-talet inom Europa samt existerar bara tillgängliga ifrån resten från världen sedan mitten från 1800-talet.

Vår insikt ifall hur klimatet äger varierat tidigare måste därför komma dels ifrån skriftliga historiska källor, dels ifrån naturvetenskapliga uppgifter, liksom årsringar inom träd, iskärnor, pollen, koraller samt sjösediment. Klimatforskare kallar liknande indirekta källor mot klimatet till proxydata. Nästan samtliga klimathistoriska information kommer ifrån norra halvklotet samt främst ifrån Europa, Kina samt Nordamerika.

Kunskapen ifall hur klimatet äger varierat beneath dem senaste årtusendena vid södra halvklotet existerar ännu bristfällig.

Även då detta gäller områden var detta finns flera klimathistoriska information för att tillgå existerar kunskapen långt ifrån noggrant. detta existerar associerat tillsammans stora osäkerheter samt svårigheter för att omsätta mot modell tjockleken vid årsringar mot förändringar inom grader Celsius.

Därför existerar detta svårt för att utföra direkta jämförelser mellan klimatet till tusen kalenderår sedan samt inom dag.

Ny undersökning indikerar för att temperaturen dem senaste 30 år inom flera delar från världen, dock ej inom varenda, sannolikt varit högre än beneath dem senaste 1000 mot 2000 år. Skillnaderna inom klimatutvecklingen mellan olika kontinenter samt regioner tycks äga varit större beneath den medeltida värmeperioden än inom modern period.

vid dem flesta håll vid norra halvklotet plats detta mellan kalenderår 830 samt 1100 lika varmt vilket beneath slutet från 1900-talet, dock vid södra halvklotet uppnåddes inom stället kulmen senare, cirka 1160–1370. en modell vid detta mer heterogena medeltida klimatet existerar för att detta inom norra Europa fanns minimalt lika varmt vilket idag, medan detta inom södra Europa plats kallare än inom ljus.

Likaså plats detta lika varmt liksom för tillfället inom östra Kina dock däremot ej inom nordvästra Kina.

Även ifall den klimathistoriska kunskapen ifall tropikerna samt södra halvklotet ännu existerar ganska styckad, därför vet oss för att havet utanför Kina samt runt land plats förhållandevis varmt. Även inom Sydamerika samt södra Afrika finns detta indikationer vid uppvärmning beneath den på denna plats perioden.

på grund av Antarktis existerar bevisen motstridiga, förutom vid den antarktiska halvön var glaciärerna kraftigt krympte. detta existerar ej helt förvånande, eftersom stora delar från Antarktis ej heller för tillfället märker från den globala uppvärmningen. tillsammans en internationellt varmare klimat tycks östra Antarktis snarast kylas från, medan västra Antarktis värms upp.

Mycket pekar mot för att den globala medeltemperaturen dem senaste cirka 20 år äger varit något högre än den plats beneath kulmen från den medeltida värmeperioden.

detta existerar emellertid långt ifrån säkert. Temperaturen är kapabel, sannolikt då detta fanns liksom varmast beneath slutet från 900-talet, även vid global nivå äga motsvarat den nutida.

Tillgängliga uppgifter existerar nämligen behäftade tillsammans med således resehandling stora osäkerheter samt äger således resehandling begränsad geografisk spridning för att några tryggare slutsatser, vilket IPCC även konstaterade inom sin senaste sammanfattning, ännu ej existerar tänkbara för att dra inom den frågan.

När detta plats liksom varmast, cirka 950–1050 samt nära mitten från 1200-talet, fanns uttorkning detta största problemet inom flera områden.

Nederbörd existerar många svårt för att rekonstruera, dock uttorkning går för att spåra vid olika sätt. Framför allt fanns detta inom den västra halvan från dagens USA samt inom Centralamerika liksom den medeltida värmeperioden resulterade inom enstaka extrem uttorkning. Perioderna från uttorkning fanns var både mer långvariga samt betydligt värre än några senare perioder från uttorkning varit.

Studier från sjösediment äger demonstrerat för att dessa perioder från ”megatorka” sträckte sig långt upp inom Kanada samt därför långt österut vilket mot Stora sjöarna.

grundlig skogsbränder skadade, samt sjöar samt vattendrag torkade ut. inom sydvästra USA visar studier från årsringar inom träd vid fyra perioder tillsammans särskilt svår uttorkning runt tid 936, 1034, 1150 samt 1253. Även stora delar från Sydamerika, mot modell dagens Argentina, drabbades från megatorka. dock detta verkar ej inom inledande grabb äga varit dem högre temperaturerna vilket inom sig orsakade torkan.

Snarare fanns den en effekt från förändringar inom havscirkulationen inom Stilla havet samt möjligen även inom Atlanten.

Även inom stora delar från Asien spelade förändringarna inom nederbörd större roll än dem högre temperaturerna. inom östra Asien blev monsunregnen kraftigare samt nådde längre norrut.

mot skillnad ifrån inom Nya världen, innebar värmen därmed fuktigare samt gynnsammare livsvillkor på grund av natur samt människor inom bland annat Kina. inom Afrika ökade nederbörden inom den västra samt södra delen från kontinenten. Östra Afrika drabbades däremot från svår uttorkning. Detta fick även allvarliga konsekvenser inom Sudan samt Egypten likt existerar beroende från Nilen, likt får sitt vätska ifrån detta etiopiska höglandet.

Tider från svår missväxt inträffade samt dödssiffrorna nådde flera hundratusental beneath dem svältkatastrofer likt drabbade människorna dem kalenderår då vattenståndet inom Nilen plats exceptionellt lågt.

Under den medeltida värmeperioden odlades alkoholhaltig vid dem brittiska öarna, samt södra Grönland koloniserades.

detta existerar numeriskt värde klassiska modell vid gynnsamma konsekvenser från perioden. Även ifall vinodling handlar många angående kulturell insikt samt sysselsättning, därför går detta väl för att argumentera till för att den brittiska vinodlingen möjliggjordes från detta varmare klimatet. Ännu tydligare existerar detta för att värmeperioden främjade etableringen från skandinavisk bosättning vid ogästvänliga småöar inom Nordatlanten, vilket Färöarna, Island samt Grönland.

vid Island kunde man kultivera spannmål, dock islänningarna fick sedermera, inom samt tillsammans lilla istiden, lämna all spannmålsodling.

På Grönland existerar detta knappast möjligt för att alls bedriva någon form eller gestalt från jordbruk beneath kallare perioder. detta plats noggrann beneath värmeperiodens kulmen vid 980-talet, vilket nybyggare ifrån Island koloniserade dem sydvästra fjordområdena vid Grönland beneath ledning från Erik Röde.

möjligen ägde någon lyckad bosättning inte någonsin kunnat äga plats ifall värmen ej ägde kulminerat just då samt ifall ej uppvärmningen även varit särskilt massiv just vid Grönland. Nordborna introducerade boskapsskötsel samt födde upp nötboskap samt får. fräsch undersökning visar emellertid för att dem inom start även kunde kultivera spannmål vid sina grönländska gårdar.

dock den tillfälliga värmen bedrog troligen nordborna: den arktiska ön skulle snart visa sitt rätta ansikte.

För skandinavisk sektion innebar värmeperioden även fördelaktigare villkor till jordbruk, ej minimalt inom norr. Genom arkeologiskt ämne vet oss för att nyodlingar anlades inom Jämtland samt Härjedalen, samt allmänt sett utvidgade jordbruket norrut.

på grund av norsk sektion kröp odlingen från spannmål högre upp inom fjällen än tidigare. detta plats dessa marginella odlingslägen likt sedan skulle drabbas värst från detta kallare klimatet då lilla istiden inföll runt kalenderår 1300.

detta finns även belägg ifrån analyser från pollen för att vete, en relativt värmekrävande sädesslag, odlades längre norrut inom Norge än vad såsom senare äger varit möjligt.

Men värmeperioden behöver ej äga inneburit fördelar överallt inom Skandinavien. inom östra landet existerar detta ofta uttorkning angående sommaren, snarare än bristande vid värme, likt kunna minska skördarna.

Även ifall oss saknar direkta belägg verkar detta troligt för att missväxt vid bas från alltför torra samt varma somrar förmå äga förekommit inom Svealand. allmänt sett fanns vintrarna blötare inom Skandinavien, dock somrarna betydligt torrare.

Mindre känt existerar detta för att odlingen från värmekrävande odlade växter även kunde expandera norrut inom Kina.

mot modell kunde citrusfrukter kultiveras betydligt längre norrut än beneath senare århundraden; missväxt vid bas från frostnätter plats ovanligt. detta kinesiska jordbruket gynnades ytterligare från dem mer nordliga samt förstärkta monsunregnen, likt minskade risken till sommartorka.

Medan detta varmare klimatet gynnade jordbruket inom mot modell norra Europa samt norra Kina, förde detta alltså tillsammans sig förändrade nederbördsmönster samt uttorkning inom andra delar från världen.

mot dem områden vilket drabbades hårdast hörde Centralamerika samt sydvästra USA. detta därför kallade södra låglandet inom Guatemala plats hjärtat till högkulturen beneath den klassiska perioden på grund av mayacivilisationen (år 250–900). mot skillnad ifrån andra delar från mayaindianernas nation saknades på denna plats grundvattenresurser.

Området fanns många tätbefolkat tillsammans med flera stora städer. Den regnskog vilket inom dygn täcker landet ägde avverkats samt förvandlats mot intensivt utnyttjad jordbruksmark till främst majs samt bönor.

En period runt kalenderår 910 fanns den torraste dem senaste 2 000 år samt den blev mer än vad såsom gick för att hantera.

Överutnyttjade mark, vilket medförde erosion, förvärrade situationen. detta fanns ej fråga ifall någon omedelbar alternativt total sammanbrott på grund av mayacivilisationen inom Guatemala. Arkeologiska studier visar för att olika område avfolkades nära olika tillfällen. Svältkatastrofer liksom torkan förde tillsammans med sig tycks äga blivit katalysatorer på grund av social bekymmer tillsammans uppror samt konflikt.

enstaka nedåtgående spiral fortsatte, samt vid 1200-talet fanns befolkningen bara några ett fåtal andel från vad den varit 400 tid tidigare.

Det plats ej bara klimatförändringen inom sig såsom dryckesställe skulden mot katastrofen. Innan den kraftigare befolkningsökningen ledde mot närmast total avskogning, ägde mayaindianerna kunnat möta långvariga perioder från uttorkning genom för att komplettera kosten tillsammans med jaktverksamhet samt data från ätliga vilda små frukter från växter samt frukter.

Dessutom ägde en mindre tryck vid odlingsbar mark möjliggjort en mer varierat jordbruk, förbättrad rustat för att bemöta just uttorkning samt missväxt.

Ruinerna efter ett från Nordamerikas främsta indianska högkulturer står för att hitta inom dem ökenartade bergsområdena var delstaterna Arizona, New Mexico, Colorado samt Utah träffas.

noggrann vilket mayafolket inom Centralamerika blev anasaziindianerna – förfäder mot puebloindianerna – offer till den amerikanska megatorkan. Medan torkan slog mot värst inom Centralamerika inom start från värmeperioden drabbades sydvästra USA senare. Anasaziindianerna fanns framgångsrika jordbrukare samt byggde imponerande byar samt städer tillsammans flervåningshus inom berg samt anlade stenbelagda vägar.

Befolkningsökningen tvingade dem emellertid för att även börja bosätta sig vid alltmer oförmånliga platser.

Under perioder från svår uttorkning vid 1000–1200-talen fick flera bosättningar överges. Utgrävningar från avskrädeshögar vittnar angående svältkost.

Torkan förde på denna plats, liksom hos mayaindianerna, tillsammans med sig svält samt social bekymmer. konflikt samt kannibalism existerar synligt inom detta arkeologiska materialet. Lättodlade dock svårförsvarade platser övergavs. Då anasaziindianerna fanns försvagade från svält samt konflikt kunde nomadiska indianfolk ifrån norr tränga in. Anasaziindianerna övergav större delen från höglandet samt flyttade framför allt mot Rio Grandes dal inom centrala New Mexico.

Den medeltida värmeperioden ägde tydlig både vinnare samt förlorare.

identisk värme vilket gjorde detta möjligt för att kultivera vindruvor inom England samt bedriva jordbruk vid Island samt Grönland, orsakade megatorka inom bland annat Centralamerika samt inom stora delar från dagens USA.

Just dem regionala konsekvenser liksom värmeperioden fick på grund av växter, vilt samt människor fullfölja den intressant för att analysera.

flera från dem regionala uttrycken till den pågående klimatförändringen inom struktur från isavsmältning, värmeböljor samt uttorkning – samt vilket klimatmodeller förutspår till framtiden – överensstämmer tillsammans med mönstren ifrån den medeltida värmeperioden. inom grova drag förutspår nämligen klimatmodellerna för att identisk områden blir torrare respektive fuktigare såsom även fanns detta till tusen tid sedan.

Mycket kvarstår emellertid för att utforska.

Den största frågan existerar möjligen mekanismerna på baksidan den medeltida värmeperioden. Klimatmodeller såsom försöker simulera detta medeltida klimatet utifrån dem relativt väl kända förändringarna inom solaktivitet, vulkanaktivitet samt jordaxelns lutning lyckas ej mot fullkomligt efterlikna dem varma förhållandena.

Kulmen vid den simulerade uppvärmningen sker dessutom ungefär hundra kalenderår ”för sent”. Detta faktum – tillsammans tillsammans för att klimatmodellerna ej heller fullt ut fångar upp andra varma klimatperioder längre igen inom tiden – existerar en framväxande forskningsområde.

Så länge vilket klimatmodellerna ej tycks behärska återskapa gångna tiders klimat, existerar detta osäkert angående dem pålitligt kunna förutspå framtidens.

ifall oss förbättrad är kapabel förstå klimatet på grund av tusen kalenderår sedan, finns detta ett chans på grund av för att oss förbättrad förmå förstå klimatet inom solens tid – samt inom framtiden.

Om forskaren: Fredrik Charpentier Ljungqvist