Hur används vindkraft i sverige

Vindkraft inom Sverige tillsammans med tillväxt från den moderna vindkraften började inom mitten från 1970-talet dock detta dröjde innan den började användas inom större skal.

ursprunglig kalenderår 2007 fanns elproduktionen ovan 1 TWh/år.

Här går vi igenom hur vindkraft fungerar och varför det är viktigt att vi ställer om till att endast använda oss av förnybara energikällor som vind- och solkraft

Det sker enstaka snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden existerar för att vindkraftverken blir större inom samtliga avseenden såväl då detta gäller installerad påverkan, höjd samt rotordiameter. Sett inom en internationellt perspektiv äger vindkraftsprojekt inom landet förhållandevis höga navhöjder. detta är kapabel förklaras tillsammans för att nya vindkraftsparker ofta byggs inom skogslandskap vilket utför detta viktigt för att anlända upp inom höjd på grund av för att minska turbulens samt nå vindar såsom bromsats mindre från skogen.

land existerar indelat inom fyra elområden. Vindkraftens installerade påverkan fördelad vid elområdena 2018 ifrån norr mot söder framgår från bilden ovan Installerad konsekvens per elområde. färsk produktion lokaliseras inom massiv utsträckning mot dem norra delarna från landet var detta finns utrymme för att bygga stora vindkraftparker.^[1]

Större vindkraftverk fanns 2022 inom 180 från landets 290 kommuner.

Piteå samhälle äger störst installerad utfall ifrån vindkraft tillsammans med 1946 MW. Näst störst konsekvens äger Örnsköldsviks samhälle tillsammans 690 MW. tredjeplats störst besitter Sollefteå samhälle tillsammans med 542 MW vindkraft^[2] beneath 2023 installerades 2,0 GW färsk vindkraft. nära utgången från 2023 fanns 5 506 större vindkraftverk inom landet tillsammans med ett sammanlagd resultat 16 251 MW.^[3] 75 från vindkraftverken plats havsbaserade.^[2] Vindkraften bidrog 2023 tillsammans 34,5 TWh el vilket fanns 21 % från elproduktionen samt 26 % från elanvändningen.^[4] beneath 2024 beräknas i enlighet med tubintillverkarnas orderböcker 1,0 GW färsk vindkraft installeras inom landet.

2026 beräknas elproduktionen inom land ifrån vindkraft existera 55 TWh.^[3]

Svenska kraftnät beräknar inom Långsiktig marknadsanalys 2024 tillsammans mellan 82 samt 120 TWh elproduktion ifrån vindkraft 2035 beroende vid scenariealternativ. Andelen från elanvändningen ifrån vindkraft varierar då mellan 35 samt 45 andel.

på grund av 2045 beräknar Svenska kraftnät tillsammans med 103–237 TWh vindkraft beroende vid scenariealternativ vilket innebär 40–69 andel från elanvändningen ifrån vindkraft.^[5] SWECO analyserade tid 2017 den tekniska potentialen till havsbaserad vindkraft inom svenska farvatten mot cirka 3 000 TWh/år. ^[6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Inspirerat från den vindkraftsutveckling liksom pågick inom västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning för att ett försöksanläggning på grund av vindkraft skulle byggas nära Ölands Södra udde.^[7] detta skulle dock dröja mot oljekrisen 1973 innan Styrelsen på grund av specialiserad tillväxt (STU) började undersöka förutsättningarna på grund av vindkraft beneath ledning från tekn.

dr. Olle Ljungström (1918–2013).^[8] kommitté till energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 samt fick mot arbetsuppgift för att genomföra bland annat denna sektion från detta energiforskningsprogram liksom beslutats från riksdagen. inom detta start arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering samt för att låta Saab-Scania 1977 bygga en försöksaggregat angående 60 kW nära Kalkugnen nära norra Upplandskusten nära Älvkarleby.

De inledande stora vindkraftverken byggdes till energiforskningsprogrammet från Karlskronavarvet inom Maglarp inom Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) samt från KMW nära Näsudden vid Gotland (byggherre Vattenfall) 1983.^[9] Den förra fanns inom drift fram mot 1993 samt plats då detta vindkraftverk inom världen liksom ägde producerat maximalt el.

Efter folkomröstningen angående kärnkraften 1980 avtog detta politiska intresset till förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen till utdragen tidsperiod gick ovan inom en skede från undersökning, analys samt bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes samt utvärderades. Bland dem forskningssatsningar liksom fortsatte noteras elteknikforskningen nära Chalmers, vilket gjort pionjärinsatser beträffande flera från dem lösningar såsom senare slagit igenom inom branschen.

undersökning angående aerodynamik nära Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) besitter bland annat resulterat inom vingprofiler vilket används inom enstaka massiv sektion från världens vindkraftverk. vetenskapsman nära Uppsala högskola utvecklade den datormodell på grund av vindkartering.

Ett ökat nyfikenhet till vindkraft började utföra sig gällande inom landet inom start från 1990-talet, inom inledande grabb såsom en konsekvens från dem framgångar såsom vindkraften fått utomlands.

1991 infördes investeringsstöd på grund av vindkraftverk, vilket blev starten till ett utbyggnad från vindkraften.^[10] Sedan dess äger ökningstakten legat nära inom medelvärde 30 andel per tid. detta ökade intresset ledde även mot fabriksrelaterade utvecklingsprojekt samt försök mot kommersiell etablering.

Norsk-svenska Kvaerner Turbin, liksom tagit ovan efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade en nytt 3 MW-maskineri, likt monterades vid detta befintliga Näsudden-tornet.

en systerverk uppfördes inom Tyskland.

Blakliden Fäbodberget i norra Sverige är Vattenfalls största landbaserade vindkraftspark hittills

beneath namnet Näsudden II kom även denna Vattenfallsägda anläggning för att beneath enstaka period inneha världsrekordet inom elproduktion på grund av vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte inom detta norsk-svenska Scanwind, vilket uppförde en tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 en 4,1 MW-verk inom relaterat till göteborg hamn kallat Big Glenn tillsammans götet Energi liksom klient.

Typen plats avsedd på grund av havsbasering. GE besitter därefter avvecklat detta övertagna konstruktionskontoret.

Med specialiserad inspiration ifrån Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, tillsammans med 400 kW resultat. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) vid Gotland, vilket detta inledande från dem EU-stödda projekten till för att förbättra vindkraftverk inom MW-storlek.

land fanns då ännu ej tillsammans med inom EU. Ytterligare tre verk byggdes inom land, tillsammans med Vattenfall samt olika privata företag likt kunder. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower inom konkurs 2004. Därefter byggdes inom olika konstellationer 126 Nordic 1000-verk inom USA, Colombia samt Kina, detta sista 2012.

Sverige plats tidigt engagerat inom havsbaserad vindkraft samt Sydkraft byggde 1990 världens inledande havsbaserade vindkraftverk vid en trebent stålfundament utanför Nogersund inom Blekinge.^[11]

Förutsättningar till lokalisering från vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ligger inom detta därför kallade västvindbältet, var den primära energin kommer genom dem ifrån Atlanten invandrande lågtrycken.

Lokalt uppkommande vindsystem likt sjöbrisen äger energimässigt mindre innebörd.

Vinden varierar ständigt dock inom en längre tidsperspektiv besitter den tydliga mönster. Mellan olika tid varierar energiinnehållet inom vindarna inom Skandinavien tillsammans storleksordningen ± 10 procent.^[13] från årsenergin infaller ⅔ beneath vinterhalvåret, då även nödvändigheten existerar störst.^[14] Samtidigt existerar detta beneath just vinterhalvåret såsom förekomsten från längre perioder från stiltje inträffar, mot resultat från förlängda högtryck, beneath vilket produktionen ifrån vindkraften är kapabel existera försumbar inom flera dygn.^[15] inom norra Europa samt Östersjöområdet inträffar detta beneath inom medelvärde 50-100h per kalenderår beneath perioden november-januari.^[15]

På senare kalenderår äger utbyggnaden dominerat inom inlandets skogsområden, ifrån Småland inom söder mot nordligaste land.

Sveriges samt Europas största landbaserade vindkraftpark byggs idag inom Markbygden väster ifall Piteå. Orsaken existerar resultatet från enstaka grundlig vindkartering från Hans Bergström, professor emeritus nära enheten Meteorologi vid avdelningen till geovetenskaper nära Uppsala högskola. Parken tillsammans enstaka yta vid 450 kvadratkilometer förväntas artikel helt färdigbyggd kring kalenderår 2026.

Vindkraftparken kommer då den existerar färdigbyggd behärska skicka upp mot cirka 12 TWh per kalenderår. Etapp 1 existerar belägen inom den nordöstligaste delen från samt uppdelad inom dem tre delprojekten Skogberget, Ersträsk samt Markbygden en. Etapp 1 omfattar status på grund av upp mot totalt 314 vindkraftverk, varav ungefär 275 existerar färdigbyggda. Etapp 2 ligger utanför Koler samt Långträsk inom områdets västra delar.

Enercon äger inom området startat mark- samt anläggningsjobb samt fundament. Inom betalkort anländer själva vindkraftverken. Fram mot slutet från 2021 kommer 160 verk för att äga byggts på denna plats. Den tredjeplats samt avslutande etappen existerar uppdelad inom dem numeriskt värde delarna Hästliden samt Önusberget. vid Önusberget besitter markjobb till anläggning från vägar samt kranplaner startat.

Byggandet från 700 MW, vilket motsvarar ungefär 130–150 vindkraftverk kommer därefter. Hästliden existerar kvar existerar beneath projektering.^[16]

Sveriges högst belägna vindkraftverk finns inom Glötesvålen, såsom byggts vid 1 010 m ö.h. 40 km väster angående Sveg inom Härjedalen.

Till havs existerar vindförhållandena ofta betydligt förbättrad än vid nation, dock kostnaderna på grund av anläggning samt drift existerar högre.

Lillgrunds vindkraftpark inom Öresund utanför malm byggdes 2007 samt existerar den största havsbaserade parken. Den besitter 48 verk samt 0,3 TWh inom årsproduktion.^[17] inom Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, tillsammans med 10 vindkraftverk.

Kartering samt mätning

[redigera | redigera wikitext]

I land besitter inom inledande grabb den vindkartering likt vid uppgift från Energimyndigheten blev tagna fram från Uppsala högskola tillsammans med användning från datorsimulering utgående ifrån den således kallade MIUU-modellen utnyttjats.

Karteringen äger uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s tillsammans med 95 andel säkerhet.^[18] detta innebär för att produktionen inom en vindkraftverk förmå bestämmas inom ±20 andel nära 7 m/s medelvind. inom större arbete genomförs även mastmätningar.^[19][20]. en års mastmätningar ger okorrigerat även medelvinden tillsammans med identisk variation samt säkerhet.

Genom för att rätta på grund av den geostrofiska vinden förmå felet reduceras mot ±0,4 m/s alternativt 10 andel inom produktion.^[21]

En fräsch europeisk vindatlas presenterades 2020. Den visar fanns dem bästa områdena till fräsch vindkraft finns. Den svenska forskningen äger bidragit tillsammans med nya kunskaper angående hur skogen påverkar vinden, samt mer specifikation angående vindens variationer.

detta visar sig för att skogen besitter många förbättrad förutsättningar på grund av vindkraft än vad man tidigare trott. Projektet New europeisk Wind Atlas (NEWA) äger man använt olika modeller på grund av vindkartering från landet samt övriga Europa. Genom för att jämföra samt förbättra modellerna besitter man kunnat minska osäkerheten inom vindkarteringen.

Den svenska delen från projektet äger letts från universitetslektor Stefan Ivanell nära enheten på grund av vindenergi, avdelningen till Geovetenskaper nära Uppsala högskola. Genom för att nyttja Lantmäteriets laserscanning från svensk skogsområde får man enstaka många upphöjd noggrannhet inom beräkningarna, vilket besitter resulterat inom enstaka betydligt förbättrad perception angående vindkraftens potential inom skogen.

dem upptäckte för att skogen påverkar mer än oss tidigare trott. dem kunde konstatera för att täckt område tiotals kilometer försvunnen besitter innebörd på grund av hur vinden uppför sig. vid sikt kommer kunskapen ifall vindkraften inom täckt område för att höjas ytterligare, dock detta uppdrag avslutas inledningsvis nära utgången från 2022. ^[22] 

Buller

[redigera | redigera wikitext]

Svensk rättspraxis, likt grundar sig vid Naturvårdsverkets samt Socialstyrelsens rekommendationer,^[23][24] existerar för att ljud ifrån vindkraftverk ej får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA nära bostadshus då detta blåser 8 m/s vid 10 meters höjd.

Vindkraft står idag för cirka 20 procent av Sveriges totala elproduktion och är en av de snabbast växande energislagen i världen

detta innebär för att avståndet ifrån en enstaka vindkraftverk mot närmaste bostadshus behöver existera omkring 600 m.^[25] Förekomst från täckt område besitter små innebörd till ljudutbredningen.

Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån ifrån vindkraft nära hem ej artikel högre än 40 dBA samt vidare bör ljudnivån artikel 5 dB lägre angående vindkraftverken ger ifrån sig klart hörbara toner.

inom områden tillsammans med lågt bakgrundsljud samt friluftsområden bör den i enlighet med verket ej överstiga 35 dBA.^[26] Yrkanden angående 35 dBA besitter hittills ej godtagits från Miljööverdomstolen, vilket skulle behärska ändra rättspraxis.^[27] Även enstaka yttervägg tillsammans med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dB, vilket innebär för att vindkraftsljudet ej hörs inomhus ifall vindkraftverket byggts i enlighet med ovanstående riktlinjer.^[28][29]

Tillåtet buller ifrån vindkraftverk anges således liksom likvärdig ljudnivå.

detta innebär för att ljudet inom medelvärde ej får artikel högre än angiven nivå. enstaka forskargrupp besitter föreslagit skärpningar från kraven sålunda för att nivån ej bör ett fåtal överskridas beneath 90 andel från tiden samt för att amplitudmodulerat ljud (att ljudnivån varierar periodiskt tillsammans med turbinrotationen) bör sänka gränsen tillsammans med 5 dB.^[30]

För luftfart samt trafik tillåts 55 decibel inom medelvärde.

Den nivån underskrids omedelbart intill tornfoten mot en vindkraftverk inom drift. detta beräknas för att 1,7 miljoner svenskar utsätts till trafikbuller ovan 55 dB. för att därför olika värden tillämpas på grund av vindkraft samt vägtrafik motiveras tillsammans för att bägge värdena ger identisk andel störda, 10–20 andel. ett förklaring existerar för att vindkraften ofta finns inom enstaka tyst omgivning medan trafiken försiggår var detta existerar bullrigt.

Luftföroreningar

[redigera | redigera wikitext]

Elproduktionen från en vindkraftverk existerar förnybar samt bidrar ej tillsammans med några luftföroreningar. Produktionen från vindkraftverk äger även ett begränsad energianvändning, detta fullfölja för att jämfört tillsammans med fossilbaserad elproduktion existerar utsläppen ifrån vindkraftverkets livscykel små.

Elproduktion tillsammans kol genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 820 gram CO2eq/kWh. Elproduktion tillsammans med vindkraft genererar utsläpp av ämnenofta föroreningar inom storleksordningen 12 gram CO2eq/kWh.^[31] Vattenfall besitter slutfört enstaka livscykelanalys från vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget liksom just idag byggs inom Åsele samt Lycksele kommuner.

detta preliminära resultatet visar vid ett delning från klimatpåverkan jämfört tillsammans med äldre vindkraftverk. Livscykelanalysen på grund av Blakliden/Fäbodberget visar vid 6-7 gram CO₂e/kWh. Utvecklingen från större samt effektivare turbiner går kurera tiden vidare samt inom takt tillsammans för att vindkraft idag byggs inom stora delar från Europa existerar detta rimligt för att anta för att den totala klimatpåverkan ifrån färsk vindkraft kunna komma ner vid dem siffror vilket oss idag ser nära Blakliden/Fäbodberget.

^[32]

Andra hälsorisker

[redigera | redigera wikitext]

Det äger föreslagits för att vindkraftverk kunna alstra höga nivåer från infraljud, detta önskar yttra ljud tillsammans med därför nedsänkt frekvens för att detta normalt ej förmå uppfattas, samt såsom skulle behärska äga ett negativ hälsopåverkan. inom ett ”syntesrapport" liksom Naturvårdsverket gett ut ifall vindkraftens inflytande vid människors intressen konstateras dock för att dem infraljudsnivåer vilket uppmätts ifrån vindkraftverk ej existerar högre än dem infraljudsnivåer såsom människor utsätts på grund av dagligen ifrån andra ljudkällor inom omgivningen.^[33]

Det finns även teorier ifall för att vindkraftverk skulle behärska orsaka andra symptom, innefattande skadlig infraljudspåverkan vid innerörat, ”vibroakustisk sjukdom” samt ”vindkraftssyndrom”.

i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport besitter inget sådant kunnat beläggas vetenskapligt.

Hinderljus

[redigera | redigera wikitext]

Av hänsyn mot flyget finns detta krav för att vindkraftverk bör förses med utrustning tillsammans med hinderljus.^[34] inom landet behövs medelintensivt rött blinkande ljus beneath gryning, mörker samt morgon nära ett totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) från högst 150 m.

beneath dagen behövs inget ljus, utan detta räcker för att verket existerar målat tillsammans enstaka "vit" färg. nära enstaka höjd ovan 150 m behövs istället högintensivt blinkande vitt ljus, likt bör existera tänt kurera dygnet. på grund av för att minska störningen introduceras utrustning, såsom tänder hinderljusen inledningsvis då något flyg kommer inom närheten.^[35][36]

Olyckor kopplade mot svensk vindkraft

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året 2022 skriver Svensk Vindenergi angående 13 vindkraftsolyckor inom land sedan 2015, varav åtta gäller fallande objekt vilket rotorblad.^[37][38] inom juli 2022 skriver SVT Nyheter ifall sex vindkraftsolyckor senaste året.^[39]

Vindkraften inom svensk opinion

[redigera | redigera wikitext]

SOM-institutet besitter mätt inställningen mot olika energikällor sedan 1999.

inom granskning på grund av tid 2023 ökar dem vilket önskar satsa mer vid vindkraft något. vid frågan "Hur många bör oss inom land satsa vid nedanstående energikällor beneath dem närmaste 5–10 åren?" önskar 77 % satsa mer vid solkraft, 61 % satsa mer vid vindkraft, 45 % satsa mer vid vattenkraft samt vågkraft, 36 % satsa mer vid atomenergi, 30 % satsa mer vid biobränsle, 12 % satsa mer vid naturgas samt 2 andel satsa mer vid olja samt kol.

69 % önskar satsa mer vid havsbaserad vindkraft. inom Sydsverige önskar 75 % satsa mer vid havsbaserad vindkraft. ^[40]

I ett Sifoundersökning ifrån 2020 anser tre från fyra personer, 73 andel, för att detta vore god för att bygga ut vindkraften sålunda den motsvarar cirka halva elanvändningen. 19 andel anser för att detta vore dåligt.^[41]

Enligt ett rapport utförd från EU 2010 tillsammans 26 000 deltagare ansåg 84 andel från dem svarande för att vindkraft kommer för att äga enstaka positiv utfall vid vår livsstil dem kommande 20 år.

atomenergi (39 procent) fanns den teknik likt ansågs äga minimalt positiv resultat bland dem olika tekniker likt fanns för att välja vid, vilka fanns rymdforskning, solenergi, genmodifiering samt nanoteknologi. inom land tillfrågades 1 000 personer från vilka 86 andel ansåg för att vindkraft besitter ett positiv effekt.^[42]

Svensk Vindenergi finansiell Förening existerar enstaka branschorganisation på grund av företag liksom arbetar tillsammans med vindkraft – samt förnybar energi.^[43] Svensk Vindkraftförening existerar öppen till samtliga dock existerar främst enstaka producentförening.^[44]

Vindkraftsmotståndet

[redigera | redigera wikitext]

Vindkraftsmotståndet besitter kanaliserats inom olika lokala föreningar, samt vid riksplanet verkar sedan 1999 Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt sedan 2022 Motvind Sverige^[45].

ett uppmärksammad rum folkomröstning hölls inom Dalarna 2020 – folkomröstningen ifall vindkraft vid Ripfjället.

Vindkraften har vuxit snabbt sedan 2006

Utveckling från vindkraftens kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Utbyggnaden inom land från vindkraft tog hastighet några tid in vid 2000-talet. Merparten från dem investeringar liksom gjordes 2005 bestod från enstaka verk tillsammans ett installerad toppeffekt vid 0,8 MW. sidled tillsammans med utvecklingen från större vindkraftparker äger vindkraftverken även blivit större.

Energimyndigheten bedömde inom sin vindkraftrapport till 2017^[1] för att kostnaden på grund av energi ifrån färsk vindkraft sjunka tillsammans 44 andel ifrån 2008 mot 2016, ifrån 78 öre/kWh mot 43 öre/kWh. inom identisk narrativ konstaterar man samtidigt för att den typiska investeringskostnaden nedsänkt vid runt 10 000 kr/kW tid 2005, ökade mot drygt 16 000 kr/kW tid 2009, till för att därefter sjunka mot 11 000 kr/kW kalenderår 2016 (SEK 2016, reala kostnader).

Anledningen mot denna diskrepans anges mot för att produktionskostnaderna främst sjunka 2008-2016 mot resultat från ökad kapacitetsfaktor samt sjunkande kalkylränta (WACC).^[1]

I identisk narrativ beräknas produktionskostnaden på grund av vindkraft tid 2020 för att uppgå mot cirka 36 öre/kWh. detta motsvarar ett reduktion vid 16 andel beneath perioden 2016–2020, vilket anses artikel inom linje tillsammans kostnadsutvecklingen sedan 2008.

beneath dem tolv år 2008-2020 kommer kostnaden till el ifrån fräsch vindkraft inom sålunda fall äga sjunka tillsammans med nästa 50 procent.^[1]

Elpriser

[redigera | redigera wikitext]

Priset till el sätts vid elbörsen Nord Pool. land existerar indelat inom fyra elområden. vid elbörsen träffas utbud samt efterfrågan samt en kostnad fastställs dagen före till varenda 60 minuter samt varenda sektor.

Prissättningen görs genom därför kallad prissättning vid marginaler, vilket innebär för att priset bestäms utifrån hur många detta kostar för att producera den sista kilowattimmen likt behövs på grund av för att möta efterfrågan.^[46] Produktionsanläggningar tillsammans lägst budpris antas först.^[46] då detta existerar starka vindar trycks elpriset ner från detta stora utbudet från vindkraftsel.

Den reglerbara kraftproduktionen kunna då välja för att minska sin produktion samt spara vid bränsle mot perioder tillsammans mindre vindkraft samt högre elpriser. inom landet görs detta huvudsakligen genom för att vattenkraften sparar vid dricksvatten inom sina publikation, viss reglering görs även tillsammans med hjälp från för att kraftvärmeverk samt inom någon mån atomenergi drar ner samt sparar vid bränsle.^[47]

Elpriset varierar starkt mellan år beroende vid nederbörd, luftström, temperatur, konjunktur, samt priset vid fossila drivmedel samt utsläppsrätter.

inom elområde 3 var den mesta elen inom landet förbrukas fanns genomsnittspriset 58 öre/kWh (2023), 138 öre/kWh (2022), 67,2 öre/kWh (2021), 22,1 öre/kWh (2020), 40,5 öre/kWh (2019), 45,8 öre/kWh (2018), 30,1 öre/kWh (2017), 27,8 öre/kWh (2016), 20,6 öre/kWh (2015), 28,8 öre/kWh (2014), 34,1 öre/kWh (2013), 28,2 öre/kWh (2012).^[48]

Under 2003 infördes en struktur tillsammans elcertifikat till för att gynna förnybar el.

Biobränsleeldade kraftvärmeverk, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv inom kraftvärmeverk fick korrekt för att tilldelas elcertifikat inom 15 år.^[49] Norge gick tillsammans med 2012. Länderna skulle mellan 2012 samt 2020 öka den förnybara elproduktionen tillsammans tillsammans 28,4 TWh/år^[49].

Målet uppnåddes inom förtid. Vindkraften stod till 63 andel från utbyggnaden, vattenkraft till 21 andel samt biokraft till 15 procent.^[50] 2017 avgjorde den svenska riksdagen angående en nytt svenskt uppgift till förnybar elproduktion vid 18 TWh mot 2030, sammanlagt 46,4 TWh/år. Utbyggnaden gick många snabbare än planerat. Målet till 2030 uppnåddes nästan 10 kalenderår inom förtid, mars 2021.

Anläggningar liksom tagits inom drift efter 2021 ej får elcertifikat.^[51] Certifikatpriserna besitter sjunka beneath dem senaste år samt nedsänkt inom månad 2022 beneath 0,1 öre/kWh.^[52]

Fler samt fler företag såsom ej existerar verksamma inom energisektorn dock likt konsumerar stora mängder energi inom sina verksamheter, besitter fått upp ögonen på grund av möjligheterna för att existera tillsammans samt bidra mot ett miljövänlig produktion från sina produkter samt tjänster genom för att nyttja förnybar el.

Genom för att antingen själva direktinvestera inom vindkraft alternativt genom för att teckna långa elhandelsavtal, tillförs färsk produktionskapacitet. tillsammans med ett Power Purchase Agreement (PPA) elimineras enstaka rad potenziell risker på grund av den slutlige investeraren. detta fullfölja detta enklare för att attrahera investerare vilket mot modell pensionsbolag.

PPA agerar därför ett betydande roll inom finansieringen från elproducerande tillgångar liksom ej ägs från dem traditionell kraftbolagen.

Planering från vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens planeringsram

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen besitter antagit ett planeringsram till 30 TWh/år vindkraft mot 2020, varav 10 TWh/år mot havs.

detta innebär för att detta inom samhällsplaneringen bör skapas förutsättningar till för att bygga ut vindkraften ifrån 10 TWh/år (2013) mot denna omfattning. i enlighet med Energimyndigheten existerar den viktigaste förutsättningen för att producera ett "one-stop-shop", vilket betyder för att varenda myndighetskontakter bör behärska ske vid en ställe.^[53]

Målet existerar en miljömål samt ett sektion från Sveriges strategi för att nå 50 procent förnybar energi kalenderår 2020.

mot övervägande delen finns dagens vindkraftverk vid nation. till för att målet bör behärska nås behöver detta byggas omkring 2 000 nya vindkraftverk.

Riksintresse på grund av vindbruk

[redigera | redigera wikitext]

Områden liksom existerar särskilt lämpliga på grund av ett viss aktivitet inom land bör i enlighet med Miljöbalken pekas ut liksom riksintresse.

Exempelvis finns detta riksintresseområden på grund av rörligt friluftsliv, renskötsel samt försvar. Utpekandet innebär ej ett förberedelse för att området faktiskt bör användas på grund av syftet eller målet samt bör inom princip ske utan hänsyn mot konkurrerande intressen. Utpekandet innebär ej heller för att riksintresset existerar bekräftat, utan existerar enstaka meddelande mot domstolar samt myndigheter för att då en ärende blir aktuellt ta ställning mot angående detta faktiskt föreligger riksintresse, vilket inom således fall ger ökad vikt åt intresset.

Energimyndigheten äger ansvaret till för att peka ut riksintresseområden till vindbruk. beneath 2010–2013 uppdaterade Energimyndigheten dem. vid nation förutsätts idag enstaka medelvind ifall minimalt 7,2 m/s vid 100 meters höjd i enlighet med senaste vindkartering, storlek vid plats ifall minimalt 5 km² samt avstånd mot bebyggelse minimalt 800 meter.

mot havs samt inom större sjöar bör vinden existera minimalt 8,0 m/s, områdets storlek minimalt 15 km² samt vattendjupet högst 35 meter. Undantag görs till nationalparker samt på grund av områden från riksintresse på grund av obruten kust samt fjäll, Natura 2000-områden samt natur- samt kulturreservat.

2013 års riksintresse till vindbruk omfattar 281 områden vid nation samt 29 mot havs samt inom insjöar.

Den totala ytan existerar 7 868 km2 samt utgör drygt 1,5 andel från Sveriges yta inklusive svenskt vatten.^[54]

Den kommunala översiktsplaneringen

[redigera | redigera wikitext]

Planmonopolet inom land innebär för att detta existerar kommunerna liksom äger huvudansvaret till den fysiska planeringen från landet. på grund av planeringen vid enstaka omfattande nivå existerar översiktsplanerna detta viktigaste redskapet.

Under år 2007–2010 kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket på grund av för att jobba in vindkraften inom översiktsplanerna. Totalt fanns detta 212 kommuner samt 13 länsstyrelser såsom fick sådant stöd. Resultatet innebär för att beredskapen till för att bygga ut vindkraften blev förbättrad, ej minimalt genom den medvetande såsom den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna.^[55]

Försvarsmaktens krav

[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten äger sedan 2010 börjat hävda allt mer grundlig restriktioner mot vindkraftverk.

dem omfattar idag enstaka tredjedel från läka landets yta samt hälften från dem södra delarna. ett analys genomförd från Försvarets Forskningsinstitut visade för att restriktionerna ej äger någon motsvarighet inom jämförbara länder.^[56] ett resultat blir för att utbyggnaden förskjuts mot norr, vilket medför ökade kostnader till kraftledningar samt ledningsförluster.^[57] Civilflygets krav existerar inom jämförelse betydligt mindre.

Tillstånd på grund av vindkraftverk

[redigera | redigera wikitext]

För för att bygga vindkraftverk behövs sedan 2009 inom betalkort översikt tillåtelse i enlighet med följande:^[58]

Inget status krävs

• Fristående vindkraftverk tillsammans totalhöjd (höjd mot högsta bladspets) beneath 20 m samt rotordiameter beneath 3 m.

  Kallas miniverk.

Bygglov i enlighet med PBL

• Vindkraftverk i enlighet med ovan liksom monteras vid byggnad.
• Enstaka fristående vindkraftverk tillsammans med totalhöjd 20–50 m. Kallas gårdsverk.

Bygglov plus registrering i enlighet med miljöbalken

• Vindkraftverk tillsammans med mer än 50 m totalhöjd, dock maximalt en verk tillsammans mer än 150 m totalhöjd alternativt sex verk tillsammans 120 m totalhöjd.

  Kallas medelstora anläggningar.

Tillstånd i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan ifrån kommunen

• Två alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 150 m. Sju alternativt flera vindkraftverk, totalhöjd ovan 120 m. Kallas stora anläggningar.

För samtliga kategorier gäller för att bygglov, registrering i enlighet med miljöbalken samt tillstyrkan hanteras från kommunen.

status i enlighet med miljöbalken ges från länsstyrelsen.

Energimyndigheten äger inom enstaka narrativ föreslagit för att bestämmelserna beträffande tillstyrkan ifrån kommunen bör ses ovan, eftersom kommunens beslut ej går för att bestrida, detta saknas tillämpningsföreskrifter samt för att detta besitter förekommit krav vid finansiell kompensation liksom saknat stöd inom lagstiftningen.^[59]

Under tidsperioden 2014–2018 avslogs totalt 59 från 187 tillståndsansökningar (32 procent).

dem vanligaste anledningarna fanns avsaknad från kommunal tillstyrkan, artskyddsfrågor samt försvarsmaktens intressen.

Projektportföljen

[redigera | redigera wikitext]

Svensk Vindenergi äger sammanställt hur läget ser ut inom januari 2024 på grund av kommande projekt.^[3]

Land	Hav	Totalt
Under byggnation	Under byggnation:
Projekt	25	0	25	Alla status existerar klara samt turbiner existerar beställda.
Vindkraftverk	471	0	471
Effekt (MW)	1 973	0	1 973
Normalårsproduktion (TWh)	6,5	0	6,5
Aviserade	Aviserade:
Projekt	11	0	11	Projekt tillsammans status samt uppenbart tillsammans investerare,
Vindkraftverk	133	0	133	men var investeringsbeslut ännu ej besitter tagits.
Effekt (MW)	853	0	853
Normalårsproduktion (TWh)	2,8	0	2,8
Tillståndsgivna	Tillståndsgivna:
Projekt	44	4	48	Projekt tillsammans med miljötillstånd,
Vindkraftverk	784	167	951	där nätkoncession (tillstånd på grund av elnät) återstår.
Effekt (MW)	4 721	2 279	7 000
Normalårsproduktion (TWh)	15,14	9,77	24,90
Tillståndsprövas	Tillståndsprövas:
Projekt	54	22	76	Projekt likt lämnat in begäran angående miljötillstånd
Vindkraftverk	898	2 708	3 606	till länsstyrelsen alternativt regeringen.
Effekt (MW)	5 977	44 566	50 542
Normalårsproduktion (TWh)	20,32	190,52	210,83
Samråd	Samråd:
Projekt	53	28	81	Samrådsförfarandet i enlighet med miljöbalken existerar inlett.
Vindkraftverk	1 206	3 151	4 361
Effekt (MW)	8 418	55 643	64 061
Normalårsproduktion (TWh)	28,18	241,87	270,05

Vindkraft beneath byggnation 2017–2024

[redigera | redigera wikitext]

Informationen angående projekten existerar hämtade ifrån öppna källor likt Energimyndighetens marknadsstatistik, pressmeddelanden samt vindkraftföretagens hemsidor.

fakta ifall produktion samt investeringens storlek existerar ej ständigt publika. Därför finns tomma fält inom tabellen nedan. på grund av för att erhålla fram summa äger uppskattningar gjorts.

Källa: ^[60]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]