larroar.pages.dev






Vad använder man adrenalin till

Adrenalin

Adrenalin, summaformel C9H13NO3, existerar en stresshormon samt ett signalsubstans likt bildas inom binjuremärgen samt inom vissa nervceller inom hjärnan.

Vad används adrenalin till? Adrenalin ges för att klara av svåra allergiska reaktioner orsakade av insektsstick, mat, läkemedel eller olika ämnen (t

Adrenalin existerar en viktigt kemisk budbärare i kroppen likt fullfölja vår lekamen redo för att flyga eller fly undan alternativt kämpa mot enstaka fara. Hormonet äger hittats hos flera vilt samt även hos encelliga organismer.

Den japanska kemisten Jokichi Takamine fanns den inledande likt lyckades isolera samt rena hormonet tid 1901.[1] Tre tid senare skedde den inledande syntesen från adrenalin individuellt från Friedrich Stolz samt Henry Drysdale Dakin.[2]

Utsöndringen existerar normalt nedsänkt, dock nära aktivering från detta sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen från adrenalin ifrån binjuren.

Noradrenalin samt adrenalin tillsammans tillsammans med en flertal andra ämnen kallas tillsammans till katekolaminer.[3] dem samlade effekterna från dopamin samt noradrenalin utgörs främst från effekter ifrån adrenalin samt är:[3]

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

På bas från adrenalinets stora konsekvens vid kroppen är kapabel hormonet fungera likt en läkemedel:

  • Vid brådskande astmaanfall används adrenalin på grund av för att vidga luftrören.
  • Vid anafylaktisk chock, såsom orsakas från allergi, sjunker blodtrycket kraftigt samt cirkulationen från blod samt syre reducerar.

    tillsammans hjälp från adrenalinsprutor är kapabel man behandla chocken då adrenalinet ökar blodvolymen samt blodtrycket igen.

    Adrenalin är ett viktigt hormon som gör vår kropp redo att fly eller kämpa mot en fara

    nära exempelvis svår nötallergi förmå ett spruta från adrenalin undanröja risken till för att ett individ kunna avlida.

  • Adrenalin äger länge använts nära behandling från hjärtstopp. Effektiviteten hos behandlingsmetoden existerar numera dock ifrågasatt.

Syntes

[redigera | redigera wikitext]

Många från signalsubstanserna inom nervsystemet existerar aminer.

dem bildas utgående ifrån aminosyror genom dekarboxyleringsreaktioner.[4]

För för att syntesisera adrenalin således låter man aminosyran Tyrosin oxidera mot L-DOPA tillsammans tyrosin hydroxylas liksom katalysator. Sedan dekarboxyleras L-DOPA mot dopamin tillsammans DOPA dekarboxylas såsom katalysator. Nästa steg existerar för att oxidera dopamin mot noradrenalin.

detta sista steget existerar för att metylera den huvudsakliga aminen inom noradrenalinet, vilket ger slutprodukten adrenalin.

Adrenalin är ett hormon och är kanske det mest kända “Fight-or-flight” (flykt- och kamprespons) hormonet du har

  • Syntes från adrenalin

Biokemi

[redigera | redigera wikitext]

Noradrenalin existerar dels en kemisk budbärare i kroppen, dels existerar detta en förstadium mot adrenalin. Adrenalin bildas inom binjuremärgens den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller genom för att fenyletanolamin-N-metyltransferas (PNMT), en enzym vilket inom upphöjd grad finns inom binjurarna, aktiveras samt därefter syntetiserar adrenalin ifrån noradrenalin genom metylering.

PNMT aktiveras från adrenokortikotropiskt kemisk budbärare i kroppen samt kortisol. kvantiteten adrenalin existerar därför beroende från kortisolvärdena.[5]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

I vissa länder (exempelvis inom Japan, Kanada, Spanien samt USA) används beteckningen epinefrin vilket generiskt namn inom stället till adrenalin.

Detta äger historiska orsaker: inom försöken för att isolera den verksamma substansen producerades inom slutet från 1800-talet en binjureextrakt såsom kallades epinefrin. Senare då Takamine producerade sitt rena extrakt kom detta för att marknadsföras inom USA beneath handelsnamnet Adrenaline tillsammans med detta generiska namnet epinephrine.

Då Takamines substans dock plats annorlunda än detta ursprungliga epinefrinet (vars effekter ej liknade dem liksom detta verkliga binjurehormonet har) föreslogs inom England användningen från beteckningen adrenalin på grund av den nya substansen, vilket vann anklang inom stora delar från världen.

Din kropp producerar det i binjurarna och vissa delar av det centrala nervsystemet

Detta kom dock ej för att slå igenom inom USA vid bas från kollisionen tillsammans med detta registrerade varumärket.[6] Epinefrin existerar härlett ifrån den grekiska beteckningen vid binjure, medan adrenalin kommer ifrån identisk beteckning vid latin.

Subkultur

[redigera | redigera wikitext]

Adrenalinjunkie

[redigera | redigera wikitext]

Alternativ översättning: Spänningssökare, adrenalinoman, adrenalinnörd

En adrenalinjunkie existerar enstaka individ vilket existerar beroende från känslan samt euforin vilket uppstår då adrenalin utsöndras inom detta sympatiska nervsystemet, såsom exempelvis sker beneath en fallskärmshopp.


  • vad använder man adrenalin till

    • Detta existerar en potentiellt farligt tillåtelse då personer tillsammans detta beteende tenderar för att dras mot allt farligare saker, samt oftast sätts existensen vid spel enbart till för att erhålla ett intensivare emotion från adrenalinet. Ännu en modell existerar därför kallade "dare devils" såsom klättrar vid byggnadskranar alternativt höga byggnader utan säkerhetsutrustning.

    Det existerar dock ett grov förenkling för att förklara den som gör en berusad emotion vilket man förmå uppleva inom farosituationer (adrenalinkick) såsom ett direkt resultat från insöndring från adrenalin inom blodet: Mekanismen existerar betydligt mer komplicerad samt inkluderar hjärnan[7] samt troligen även andra perifera hormonsystem[8].

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Yamashima, Tetsumori. ”Jokichi Takamine (1854-1922), the samurai chemist, and his work on adrenalin”. Journal of Medical Biography 11 (2): sid. 95–102.

      När kroppen uppfattar ett hot eller en fara frisätts adrenalin från binjurarna, vilket utlöser fysiologiska förändringar som förbereder kroppen för handling

      doi:10.1177/096777200301100211. ISSN0967-7720. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12717538. Läst 9 mars 2017. 

    2. ^Bennett, M. R.. ”One hundred years of adrenaline: the upptäckt of autoreceptors”. Clinical Autonomic Research: tjänsteman Journal of the Clinical Autonomic Research Society 9 (3): sid. 145–159. ISSN0959-9851.

      Adrenalin, summaformel C 9 H 13 NO 3, är ett stresshormon och en signalsubstans som bildas i binjuremärgen och i vissa nervceller i hjärnan

      https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10454061. Läst 9 mars 2017. 

    3. ^ [ab] småsten et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi samt anatomi avsnitt 6
    4. ^”solunetti: Aminosyraderivat”. www.solunetti.fi. http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/aminohappojen_johdannaisia/2/. Läst 9 mars 2017. 
    5. ^RJ Wurtman, Control of epinephrine synthesis in the adrenal medulla bygd the adrenal cortex: hormonal specificity and dose-response characteristics, Endocrinology.

      1966 Sep;79(3):608-14

    6. ^JK Aronson, “Where name and image meet”--the argument for “adrenaline”, British Medical Journal.

      Utsöndringen sker okontrollerat när du är utsatt för en stressig situation eller fara

      2000 Feb 19;320(7233):506-9

    7. ^YM Ulrich-Lai, JP Herman, Neural regulation of endocrine and autonomic stress responses, natur Reviews Neuroscience. 2009 10:397-409
    8. ^JM Berget et al., Mediation of the acute stress response bygd the skeleton, fängelse Metabolism. 2019 30(5):890-920.e8

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Olav, Sand; Sjaastad, V.

      Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi samt anatomi. andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    v • r

    Endokrina systemet: Hormoner (Peptidhormoner · Steroidhormoner)
    Hormonkörtlar
    Ickeendokrina körtlar