larroar.pages.dev






Vem byggde stockholm stadion och nk

Stockholms stadion

Stockholms stadion, Stockholms Olympiastadion alternativt inom dagligt anförande Stadion, existerar ett arena till idrottsevenemang samt konserter belägen nära Valhallavägen–Lidingövägen vid Norra Djurgården, Östermalm inom Stockholm.[2] Den byggdes mot sommar-OS 1912 samt existerar den äldsta olympiska arena likt kvar existerar inom aktivt bruk.[3] Stadion existerar belägen inom Kungliga nationalstadsparken[4].

2013 Stockholm: Brilliant farewell of Stockholms Stadion! After 77 consecutive seasons at the stadium, fans, players and officials of Djurgården bid farewell to one of Europe's most iconic stadiums, the Stockholms Stadion

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadion byggdes såsom huvudarena mot dem 5:e Olympiska spelen 1912 vid platsen på grund av den gamla Idrottsparken. Den svenska begäran från Sveriges centralförening till idrottens främjande angående för att ett fåtal arrangera spelen plats väl underbyggd samt föll Internationella Olympiska Kommittén (IOK) inom smaken samt den 28 femte månaden i året 1909 utsågs huvudstaden enhälligt från IOK mot för att arrangera spelen 1912, dock huvudstaden ägde då ingen större idrottsarena.

beneath år 1910–1912 byggdes därför Stockholms stadion. Arkitekt fanns Torben Grut samt arenan byggdes inom nationalromantisk stil. Byggmästare fanns Kreuger & Toll. Stadionanläggningen bevarar, trots mindre förändringar, kvar sin ursprungliga karaktär.

Stadion existerar utformad efter den antika arenan tillsammans formspråk ifrån medeltida stadsmurar.

Byggnadsmaterialet existerar mörkt handslaget dekorationstegel. nära Maratonporten existerar numeriskt värde skulpturer tillsammans med idrottsmotiv från Carl Eldh, Löparna alternativt Löparna nära målet (1937) gjutna inom brons, samt numeriskt värde skulpturer från Carl Fagerberg, Kulstötaren (1937) inom brons, samt Stafettlöparen (1937) inom brons.

från Carl Fagerberg tillkom 1999 även enstaka kopia från Spjutkastaren, likt för tillfället står utanför Stadion samt vars original står nära Sundbybergs idrottsplats. Skulpturen Lek (1930) inom brons från Bruno Liljefors finns även nära Stadion.

Stadion existerar ett från dem äldsta olympiaarenor såsom ännu används på grund av idrottsändamål.

vid Stockholms stadion besitter en 80-tal världsrekord satts inom friidrott.[5] Stockholms stadion fanns arena till VM inom sport med puck och skridskor 1949, Olympiska ryttarspelen 1956, EM inom friidrott 1958 samt VM inom ridsport 1990. Svenska flaggans solens tid firades inom flera tid vid Stadion.

01

I juli 1964 överläts Stadion ifrån Svenska staten mot Stockholms ort. Staden besitter äganderätt mot anläggningen medan marken lyder beneath Kungliga Djurgårdsförvaltningen. tid 1990 utsåg Länsstyrelsen inom Stockholms län Stockholms stadion mot byggnadsminne.[6] Inför 100-årsjubileet till dem olympiska spelen 1912, utfördes enstaka varsam renovering samt upprustning.

Stadion existerar världens äldsta aktiva olympiska arena.[7]

Stockholms stadion ligger nästintill tillsammans Gymnastik- samt Idrottshögskolan samt Östermalms IP, samt existerar belägen inom Kungliga Nationalstadsparken.

Byggnadshistorik

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadion uppfördes 1910–1912, vid initiativ från Sveriges centralförening till idrottens främjande på grund av dem olympiska sommarspelen 1912 vilket hölls inom huvudstaden.

Anläggningen ersatte då Idrottsparken såsom tidigare fanns belägen vid identisk plats.[8]Tennispaviljongen såsom även den nedsänkt vid stadions ställe flyttades mot sin nuvarande ställe nära Tennisstadion. mot arkitekt utsågs Torben Grut, egen idrottsman samt elittennisspelare. mot ett start plats den nya arenan tänkt såsom en provisorium samt dem inledande ritningarna visade ett byggnad inom virke såsom skulle vitmålas.

Snart ändrades uppdraget mot för att omfatta enstaka permanent, monumental anläggning samt Grut fick tänka angående. Den inledande utgåvan liknade en Vasaslott.[9]

Stadion existerar byggd inom nationalromantisk stil, tillsammans med murarna uppförda inom mörkbränt, handslaget Helsingborgstegel. Inspirationen hämtade Grut ifrån Ragnar Östbergs tegelarkitektur samt ifrån Visby ringmur.[10] Förebild plats den antika idrottsarenan tillsammans sin hästskoformade grundplan.[11] Grut användbar den medeltida hantverksmässiga tegelbyggnadskonsten inom en modernt kontext.

inbyggt inom tegelmurarna finns flera dekorativa mönster, även dem utförda inom tegel, exempelvis noteras ovan huvudportalen Sveriges "Tre Kronor".

The party was truly memorable and the sentimental atmosphere will be hard to match at Tele2 Arena

dem grova stenplintarna mellan omgångens valvbågar fanns ursprungligen tänkta för att huggas mot skulpturer.[11]

Iögonfallande existerar dem båda hörntornen tillsammans med krenelering liksom på grund av tanken mot ett medeltida stadsmur.[12] inom tornen ryms flaggbalkonger, administrationslokaler, pressrum samt liknande.

vid taket finns numeriskt värde från Stadions strålkastaranläggningar till planbelysningen. detta östra tornet kallas "Klocktornet" (intill Lidingövägen) vid bas från ett massiv ur, detta norra på grund av "Sofiatornet" eftersom detta ligger närmast Drottning Sofias väg samt Sofiahemmet.

Arenans ytterfasader artikuleras genom pilastermarkeringar från murens bärande pelare.

Delningen existerar cirka fem meter såsom löper runt läka komplexet likt en enhetsmått. Portalansatserna indikeras speciell genom flaggbalkonger samt flaggstänger, dels stående till nationsflaggor dels liggande till märkesflaggor.[9]

Byggnadsdetaljer

[redigera | redigera wikitext]

Mot den tunga tegelarkitekturen står läktarnas lätta, slanka mästare inom virke liksom små frukter från växter upp läktartaket.

Dessa existerar dekorerade tillsammans med polykroma, nordiska allusioner. Mitt vid sydöstra långsidan ligger "kungaläktaren" alternativt "kungalogen" beneath enstaka enkel baldakin från kopparplåt. Norra längan fanns ursprungligen enstaka provisorisk träläktare, byggd till dem olympiska spelen 1912. Den plats då inom numeriskt värde våningar, vilket gav ett total kapacitet vid drygt 22 000 åskådare, varav 4 000 ståplatser.

nära invigningen fick 25 000 personer lokal. Publiken kommer mot sina platser via tolv trappor inom den yttre omgången.

Grundläggningsarbetena påbörjades den 23 november 1910. Den bärande konstruktionen existerar utförd från armerad betong samt läktartaken existerar utförda från virke samt ursprungligen täckta tillsammans med tjärpapp samt taktegel. Sockeln existerar satt från grovhuggen granit.

[2] Den byggdes till sommar-OS 1912 och är den äldsta olympiska arena som fortfarande är i aktivt bruk

Redan ifrån start fanns elektrisk belysning inom varenda lokal, nära samtliga ingångar samt ovan läktaren. Stadion uppfördes från byggnadsfirman Kreuger & Toll. Läktaren äger byggts ifall nära olika tillfällen, senast 1996, då den försköts mot norr.[11]

Kostnaderna till Stadion uppgick mot 1,25 miljoner kronor. Anläggningen invigdes lördagen den 1 juni 1912 klockan 15.00, dock Stadions provbelastades redan den 31 femte månaden i året då 500 personer ifrån regementena Livgardet mot ridhäst samt Svea artilleriregemente provsatt läktarna.[13]

Chef på grund av Stadion fanns 1916–1946 Erik Bergvall.

vid 1930-talet restes enstaka rad idealiserade skulpturer från idrottande människor, exempelvis Carl Eldhs "Löparna" nära huvudingången samt Carl Fagerbergs "Kulstötaren" samt "Stafettlöparen" liksom samtliga kom vid ställe 1937.

Stockholms stadion, Stockholms Olympiastadion eller i dagligt tal Stadion, är en arena för idrottsevenemang och konserter belägen vid Valhallavägen – Lidingövägen på Norra Djurgården, Östermalm i Stockholm

en från Grut föreslaget skulpturprogram tillsammans med bland annat takskulpturer genomfördes inte någonsin.

Historiska bilder

[redigera | redigera wikitext]

Ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

År 1954 brann den västra övre läktaren, varvid trätaket samt gradängerna förstördes. läka denna läktare renoverades tillsammans färsk betongkonstruktion samt nytt överdel.

ett motsvarande ombyggnad utfördes 1967 vid östra läktaren.

Mellan den 10 samt 17 juni 1956 avgjordes dem olympiska hästsporttävlingarna vid Stockholms stadion (spelen till övrigt arrangerades inom Melbourne, Australien). Idag existerar scenen byggnadsminne samt möjligheterna på grund av om- alternativt tillbyggnad begränsade. Arenans publikkapacitet existerar 14 417[14], varenda stolar eller bänkar (träbänkar).

Anläggningen utvidgades 1958 mot EM inom friidrott. Ståplatsläktaren samt arkaden revs samt istället uppfördes norra fondläktaren efter ritningar från Sture Frölén. Stadion fick då ett kapacitet från 27 000 platser.[15] inom samband tillsammans med för att Stadion renoverades 1990 ersattes Fröléns läktare tillsammans ett färsk läktare, anpassad efter arenans ursprungliga arkitektur.[16] Idag (2012) existerar fotbollsplanens mått 105 x 68 meter samt löparbanans varv existerar 400 meter runt.

Stadion förfogar ovan åtta löparbanor.

Åren 2008–2009 utredde Stockholms stads fastighetskontor frågan angående en borttagande från löparbanorna samt för att planen samt läktarna skulle anpassas mer till hemmalaget inom fotboll, Djurgårdens IF. Utredningen ledde fram mot för att Djurgården samt staden ej fann möjligheter för att utföra angående Stadion mot enstaka tillräckligt god fotbollsarena.

Staden avgjorde därmed för att stadion ej skulle förändras.[17] Inför 100-årsjubileet från Olympiaden 1912 utfördes ett varsam renovering samt upprustning från Stockholms stadion mot enstaka utgift från 74 miljoner kronor.[18]

Stockholms stadion, dagens utseende, vy mot norr (vänster) samt vy mot söder.

Fotboll

[redigera | redigera wikitext]

Lag vilket besitter alternativt äger haft Stadion likt hemmaarena:

  • AIK (1912–1936 (1956)): AIK började vid 1890-talet spela fotboll vid Gärdet, samt sedan en stenkast därifrån vid Lindarängen.

    07

    Nästa spelplats fanns Idrottsparken, vid platsen var Stockholms stadion ligger idag, var man spelade mellan 1901 samt 1910. Efter för att Stockholms stadion ägde byggts 1912 flyttade AIK dit. AIK fotboll ägde sedan Stockholms stadion liksom hemmaarena fram mot för att den blev på grund av små kalenderår 1937, då AIK:s kansli, samt fotbollsmatcher, flyttade mot Råsunda fotbollsstadion, likt delfinansierades från klubben.

    AIK:s sektion inom bandy ägde Stadion vilket hemmaplan mot mitten från 1950-talet. AIK hockey spelade vid Stadion fram mot 1956, bland annat vann man SM 1947 vid Stadion. AIK:s Publikrekord vid Stadion: 21 869 Åskådare. [19]

  • Westermalms IF
  • Spårvägens FF (1996)
  • Djurgårdens IF ((1912 inofficiellt) 1936–2013); Djurgården spelade sin inledande hemmamatch vid Stadion den 13 oktober 1912 inom finalen mot Örgryte fryst vatten inom Svenska mästerskapet inom fotboll 1912.[20] Djurgårdens primära hemmaarena fanns nära detta tillfället Tranebergs IP.

    Djurgården flyttade ovan sin aktivitet mot Stadion 1936 samt scenen fungerade likt hemmaarena till Djurgårdens IF:s fotbollslag fram mot 2013. Stadion äger varit betydelsefull på grund av Djurgården, ej bara inom fotboll.


  • vem byggde huvudstaden stadion samt nk

    • DIF Bandy spelade denna plats ifrån starten fram mot 1970 (och besitter numera sin hemmaplan vid intilliggande Östermalms IP). Bordtennisen höll mot inom Klocktornet 1947–1951 samt boxarna höll 1917–1922 mot inom tornet nära Drottning Sofias väg. vid 1950-talet ägde cykelsektionen sina klubblokaler nära Stadion samt mellan 1959 samt 1971 ägde fäktarna sina träningslokaler beneath dem gamla ståplatsläktarna.

    Mellan år 1922 samt 1962 höll ishockeyn mot vid Stadion. Djurgårdens publikrekord vid Stadion: 21 995 åskådare. [21]

  • Djurgårdens IF liten sjö (2013-)
  • FC kaffebar musikdrama (?–2003).
  • IF Brommapojkarna (bland annat 2005, 2007) då Grimsta IP ej räckt mot alternativt byggts om.
  • Hammarby IF (1919–1966); Stadion användes främst t.o.m. 1953/1954 samt även säsongen 1966, då Söderstadion byggdes var Johanneshovs IP tidigare nedsänkt.

    Några enstaka matcher spelades även beneath år däremellan. Hammarby spelade minimalt 22 allsvenska hemmamatcher vid Stadion. hammarbys publikrekord vid Stadion: 19 655 Åskådare (allsvenskt kval våren 1939).[22]

  • FC huvudstaden Internazionale (2022)

Dessutom besitter enstaka sektion underhållningsmatcher spelats vid Stadion, exempelvis ett match inom juni 2006 mellan VM 94-laget samt en kändislag.

Vidare spelade tv-laget FC Z vid Stadion tidigt vid hösten 2005 samt 2006.

Andra evenemang

[redigera | redigera wikitext]

  • Ryttarolympiaden inom huvudstaden 1956.
  • Stadion fanns huvudarena på grund av detta inledande samlade Ryttar-VM liksom hölls ifrån 24 juli mot 5 augusti 1990.
  • På 1950-talet kördes både speedway samt isracing vid Stockholms Stadion.
  • Åren 1916–1962 firades den 6 juni Svenska flaggans dygn vid stadion.[23]
  • Svenska bandyfinalen äger spelats vid Stockholms stadion 50 gånger, samt vid den spelades, tillsammans vissa undantag vid bas från olika orsaker, finalerna 1913–1965.

    likt bandybana besitter anläggningen använts från all tio klubbar, Hammarby, AIK, Djurgårdens IF, Reymersholms IK, IFK huvudstaden, IK Göta, IK Mode, Sundbybergs IK, Råsunda fryst vatten samt Mälarhöjdens IK. Efter säsongen 1970/1971 stängdes anläggningen slutligen på grund av bandyspel.[24]

  • Under flera kalenderår spelades även sport med puck och skridskor vid utomhusisen vid Stadion.

    En motsvarande ombyggnad utfördes 1967 på östra läktaren

    Bland annat spelades Europamästerskapet inom sport med puck och skridskor på grund av män 1921 vid Stadion inom den svenska ishockeyns tidig del av ett liv. Klubblag likt IK Göta, AIK, Djurgården samt Karlbergs BK besitter spelat hemmamatcher inom högsta följd vid Stadion genom åren.

  • Den internationella friidrottstävlingenDN-Galan numera Bauhausgalan hålls denna plats varenda sommar.

    Stadion existerar den arena inom världen var flest världsrekord inom olika friidrottsgrenar besitter satts – 83 stycken.[3][25][26]

  • Stockholm Marathon startar utanför platsen samt efter 42 195 m går man inom uppgift inne vid stadion.
  • Jubileumsmarathonloppet: den 14 juli 2012 klockan 13.48 gick starten till Jubileumsmarathon huvudstaden 1912–2012.

    10 510 löpare ifrån 66 nationer fanns anmälda mot detta historiska lopp.

  • Mellan år 2004 samt 2008 hölls Nordic Light Open, Nordens samt Baltikums enda professionella tennistävling på grund av damer vid Stadion.
  • Stadion används även på grund av större musikevenemang, nästa grupp samt artister besitter spelat vid arenan: U2, Michael Jackson, The Rolling Stones, Avicii, Alesso, David Guetta, Kiss, Iron Maiden, Kent, Gyllene Tider, Depeche Mode, Muse, Foo Fighters, Metallica, Dire Straits, Rod Stewart, Bruce Springsteen, Coldplay, Elton John, AC/DC, Bon Jovi, Robbie Williams, Eurythmics, Veronica Maggio samt Rammstein.
  • Stadion besitter även använts på grund av bröllop.

    detta inledande firades 1923, då stadionchefen Erik Bergvalls dotter gifte sig.[27]

  • Finnkampen hölls vid Stockholms Stadion mot samt tillsammans 1997 då den flyttades mot Nya Ullevi inom Göteborg; tävlingen återkom mot huvudstaden 2013.

Kanslier

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Olympiska Kommitté äger sitt kansli inom Sofiatornet.

I juni 1956 avgjordes de olympiska hästsporttävlingarna på Stockholms stadion (spelen i övrigt arrangerades i Melbourne, Australien)

inom Sofiatornet äger även Djurgårdens IF sitt kansli samt sitt sålunda kallade pokalrum var man förvarar några från föreningens 461 SM-guld tillsammans tillsammans ett massiv mängd andra pokaler samt medaljer.

I Klocktornet finns Stockholms Idrottsförvaltning, Bauhausgalan, Stadionklubbarna samt SCIF, Sveriges centralförening till idrottens främjande (Stadions byggherre).

på denna plats fanns även beneath flera kalenderår Djurgården Fotbolls kansli.

Även Svenska Föreningen på grund av Folkbad ägde sitt kontor vid Stockholms stadion.[28]

Nutida bilder

[redigera | redigera wikitext]

  • Huvudentrén tillsammans med Carl Eldhs "Löparna" (1937)

  • Sidoentrén

  • Norra arkadgången

  • Östra läktaren samt Sofiatornet

  • Kungaläktaren

  • Belysningsarmatur inom smide

  • Klocktornet

  • Publika läktaren

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^https://foreningsservice.stockholm/hitta-idrottsanlaggningar-som-bokas/idrottsanlaggning/stockholms-stadion/
  2. ^”Stockholms stadion - Stockholms stad”. foreningsservice.stockholm.

    https://foreningsservice.stockholm/hitta-idrottsanlaggningar-som-bokas/idrottsanlaggning/stockholms-stadion/. Läst 31 juli 2022. 

  3. ^ [ab] Juhlin, A. Lennart (27 augusti 2012). ”IAAF: Swedish champs celebrate a century at huvudstaden Stadium” (på engelska). iaaf.org.

    https://www.iaaf.org/news/news/swedish-champs-celebrate-a-century-at-stockho. Läst 8 femte månaden i året 2018. 

  4. ^Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The europeisk City and Green Space; London, huvudstaden, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds.

    Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174

  5. ^Richard Hymans, red. ”Cities and stadia with the most records” (på engelska). Progression of World friidrott Records (2020 edition). World friidrott. sid. 667–668. https://media.aws.iaaf.org/misc/eBook/index.html#page=669 
  6. ^Stockholmskällan angående Stadion.
  7. ^”Jubileumsåret tar form”.

    Sveriges Olympiska Kommitté. 14 november 2011. Arkiverad ifrån originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006023734/http://www.sok.se/nyheter/nyheter/nyheter2009/jubileumsarettarform.5.34b66006132ea9e960980006254.html. Läst 30 april 2015. 

  8. ^Schantz, Peter. 2022. angående stegen mot Stadionhöjden – enstaka platshistorisk allegori.

    Föreningen GCI:s årsskrift 2022. Jubileumsskrift. (red. Gitten Skiöld). Stockholm: Föreningen GCI, s. 50-63.

  9. ^ [ab] Stadion. Byggnadshistorisk inspelade eller skrivna bevis inför byggnadsminnesförklaring.
  10. ^Ulf Sörenson: Ferdinand Boberg: arkitekten vilket konstnär, Höganäs 1992, ISBN 91-7024-721-8
  11. ^ [abc] Hultin, Österling & Perlmutter 2002, s. 49.
  12. ^Bedoire & Andersson 1986, s. 176.
  13. ^Gustaf V samt hans period 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.215
  14. ^Gänger, Hasse (2007). ”Arenorna”. Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006 (ny utg).

    sid. 67. ISBN 978-91-633-0992-2 

  15. ^Stockholms byggnader (1977), s. 309
  16. ^Stockholms Olympiastadion – ett klassisk arenaArkiverad 16 juli 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine., Stockholms Marathon (läst 1 juli 2013.
  17. ^”Stadion byggs ej om”. Arkiverad ifrån originalet den 2 månad 2012.

    https://web.archive.org/web/20121202175602/http://www.friidrott.se/nyheter.aspx?id=10211. Läst 2 oktober 2009. 

  18. ^Fastighetskontoret: Upprustning samt modernisering från Stadion, 2011-10-25.
  19. ^https://www.aikfotboll.se/nyheter/i-backspegeln-utvecklingen-av-aiks-publikrekord
  20. ^Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006.

    sid. 191. ISBN 978-91-633-0992-2 

  21. ^https://dif.se/om-oss/vara-arenor/stockholms-stadion
  22. ^http://hifhistoria.se/Historia/bilder/1939ifk2016.jpg
  23. ^Nordiska museet. ”Svenska flaggans ljus – Sveriges nationaldag 6 juni”. Arkiverad ifrån originalet den 8 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080608183506/http://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A%2F%2Fwww.nordiskamuseet.se%2Fpublication.asp%3Fpublicationid%3D6121&Cat=&catName=&publicationid=6121. Läst 19 augusti 2007. 
  24. ^Claes-G Bengtsson 1 juni 2009 - Låt Stadion åter bli bandyns nationalarenaArkiverad 27 september 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  25. ^Diamond League angående Stockholms stadion.Arkiverad 20 augusti 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  26. ^”Världsrekord - Diamond League - Stockholm”. stockholm.diamondleague.com.

    https://stockholm.diamondleague.com/info/stadion/vaerldsrekord/. Läst 8 femte månaden i året 2018. 

  27. ^Kvinnokavalkad : enstaka bilderbok angående svenska kvinnors liv 1918-1944, från Ellen Rydelius samt Anna Odhe, Bonnier, huvudstaden 1946, s. 74
  28. ^Badare. ”Frågespalt”. SvD, 16/10-1938. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]