Hur gick det för karl och julia

Avsättningskriget mot Sigismund fanns en svenskt inbördeskrig beneath år 1598–1599 mellan polsk-svenske monark Sigismund samt hans riksföreståndare inom landet hertig Karl.

Kriget resulterade inom för att hertig Karl, sedermera monark Karl IX, erövrade den svenska tronen ifrån Sigismund.

Detta medförde inom sin tur för att Svensk-polska unionen upplöstes samt för att den svenska kyrkansreformation jämte detta svenska prästerskapet samt land vilket nation slutligen konsoliderades inom enlighet tillsammans monark Karl IX:s evangelisk-lutherska trosuppfattning.

Stridigheterna övergick senare inom andra polska kriget (1600–1629).

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

När Johan III dog 1592 befann sig hans son Sigismund inom Polen, var han sedan tid 1587 plats monark från Polen-Litauen. inom landet fanns nationella krafter, liksom bland annat ville slå vakt angående den protestantiska läran. Dessa leddes från Johan III:s yngre broder hertig Karl, vilket motsatte sig Johans kyrkopolitik.^[1] Hertig Karl ägde svårt för att förlika sig tillsammans tanken vid brorsonen samt katoliken Sigismunds maktövertagande inom land.

denne ansåg för att riket lika gärna skulle behärska existera hans eget.^[2] Sigismunds inträde medförde grundandet från Svensk-polska unionen, vilken skulle utformas i enlighet med Kalmar stadgar, dock då dessa avskaffats nära riksdagen inom huvudstaden tid 1590, fanns detta oklart hur riket skulle styras. Denna osäkerhet utnyttjade Karl på grund av för att stärka sin personlig ställning.^[3] Efter budskapet angående Johans död skedde enstaka försoning mellan hertig Karl samt en antal rådsherrar, vilka idag återfick tidigare förlorade ämbeten samt förläningar.

Hertig Karl erkändes likt "den förnämste" inom regeringen, inom väntan vid för att Sigismund skulle anlända.^[4]

Uppsala sammankomst 1593

[redigera | redigera wikitext]

I mars 1593 hölls Uppsala träff, nära vilket detta fattades beslut angående religionsutövningen inom land. Bland annat antogs den augsburgska bekännelsen likt dogmatiskt rättesnöre samt Johan III:s liturgi ifrån kalenderår 1576 avskaffades.

Hertig Karl fick ansvaret på grund av genomförandet från beslutet samt han fordrade för att brorsonen Sigismund skulle avge ett religionsförsäkran före sin ceremoni för att kröna någon mot Sveriges kung.^[5]

Sigismund kröns mot svensk monark 1594

[redigera | redigera wikitext]

I Polen fanns en motstånd mot för att låta kungen utflykt mot land, dock han fick slutligen tillåtelse från riksdagen för att utflykt på grund av för att ta sitt arvrike inom ägande.

Imse Vimse delades innan konkursen upp i två varumärken – Imse (mensskydd och hygienprodukter) och Vimse (tvättbara tygblöjor)

denne fick lov för att vistas inom landet inom högst en kalenderår samt han ankom mot huvudstaden den 30 september 1593.^[5]

En konflikt mellan hertig Karl samt Sigismund uppstod. Karl förklarade för att han försvarade den rätta evangeliska läran samt Sveriges nationella grupp inom enlighet tillsammans med fadern Gustav Vasas strävanden. Kröningen från Sigismund fick skjutas upp, dock beneath kröningsriksdagen inom Uppsala inom januari 1594 gick Sigismund mot slut tillsammans med vid villkoren samt den 18 månad 1594 avgav Sigismund sin kungaförsäkran.^[6]

Sigismund kröntes mot svensk monark den 19 månad 1594.^[7] Efter kröningen skulle detta avgöras hur land skulle styras beneath tiden Sigismund fanns frånvarande, då denne skulle tillbringa mesta tiden inom Polen–Litauen samt enbart besöka landet vartannat alternativt vart tredjeplats tid.

Karl lade fram en förslag angående för att denne skulle artikel riksföreståndare samt styra tillsammans tillsammans riksrådet. en förslag mot regeringsordning ifrån riksrådet innebar ett begränsning från Karls befogenheter genom för att regeringen ej skulle erhålla utfärda några stadgor alternativt föra enstaka personlig utrikespolitik.

Makten skulle i enlighet med förslaget delas mellan riksrådet samt hertigen, dock detta fanns enbart formellt liksom hertigen skulle äga den högsta makten. Sigismund föreslog för att makten skulle delas mellan riksrådet samt hertigen, dock även för att detta skulle finnas lokala ståthållare ute inom landet. Detta förslag motsatte sig såväl riksrådet vilket hertigen.

Sigismund undertecknade mot slut en förslag, såsom inom princip följde hans eget tidigare förslag, dock detta kom inte någonsin för att bli gällande, då riksrådet gick ovan vid hertig Karls blad. Den 28 juli 1594 undertecknade Sigismund enstaka fullmakt, vilket innebar för att Karl samt riksrådet skulle styra tillsammans, dock tillsammans med vissa inskränkningar, bland annat för att dem ej fick kalla in några riksdagar.

Även en antal ståthållare ute inom landet tilldelades makt.^[8]

Förhållandet mot Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Fredrik II:s död tid 1588 regerades land från ett förmyndarregering, vilket fanns ett lättnad till Johan III beneath hans konflikt inom öster. Danmarks svaghet fanns även enstaka fördel på grund av land beneath maktkampen mellan Sigismund samt hertig Karl.

Det här är berättelsen om hur fransmannen Jean Baptiste Bernadotte blev kung Karl XIV Johan av Sverige

Karl ägde nära Johan III:s död inga bundsförvanter utomlands, dock han inledde idag enstaka aktivare utrikespolitik. denne såg land samt dem evangeliska furstarna inom Tyskland liksom tänkbara allierade, främst ur religiöst perspektiv, mot den katolske Sigismund. tid 1596 kröntes Kristian IV mot monark från land samt hertig Karl försökte erhålla honom för att deltaga inom kampen mot Sigismund.

Kristian IV motsatte sig detta. Samtidigt förmådde Sigismund honom för att nedteckna en förmaningsbrev mot Karl, vilket dock formulerades många försiktigt. Karls svar vid brevet plats avvisande.^[9]

Efter riksmötet inom Arboga kalenderår 1597 flydde flera från riksråden mot land. Hertig Karl försökte ett fåtal dem för att komma tillbaka, dock fick ingen hjälp från Kristian IV inom sina försök.

Även Kristian IV:s medlingsförsök mellan Sigismund samt Karl misslyckades, då Sigismund ansåg sig artikel "rättmätig herre" inom land. Efter Karls seger nära Stångebro kalenderår 1598 förstod Kristian IV för att detta plats klokast för att inse Karls faktiska maktställning. en från Karls tidigare förslag mot gränsmöte ägde avvisats, dock kom senare för att accepteras från Kristian IV.^[10]

Klubbekriget 1596–1597

[redigera | redigera wikitext]

Trots Sigismunds förbud sammankallade hertig Karl mot ett riksdag inom Söderköping inom september 1595.

nära riksdagsmötet framförde bönderna inom Sydösterbotten klagomål ovan ståthållaren Klas Flemings regim.^[12] Fleming, liksom ägde större delen från den finländska adeln på baksidan sig, fanns trogen Sigismund. nära en sammankomst inom Åbo inom start från kalenderår 1596 förklarade den finländska adeln för att dem ej erkände beslutet nära riksdagen inom Söderköping.^[13] vilket svar vid detta understödde hertig Karl inom sin tur bönderna inom Österbotten inom deras uppror mot Fleming, detta sålunda kallade Klubbekriget, vilket bröt ut inom månad 1596 samt spred sig ovan landsdelen.^[12]

Bondeupproret slogs ned från Fleming samt dem kungatrogna, dock han dog därefter inom april 1597.^[14] Ungefär samtidigt meddelade monark Sigismund för att han efter händelserna ej längre kunde acceptera hertig Karl liksom riksföreståndare.

Då tog hertigen mot enstaka metod såsom hans far använt sig från, nämligen för att egen yttra upp sig. Kungen accepterade avskedsansökan samt lade bota makten vid riksrådet.^[15][16]

Hertig Karl kallar mot Arboga riksdag 1597

[redigera | redigera wikitext]

Trots den svåra situationen sammankallade hertig Karl mot enstaka färsk olaglig riksdag identisk kalenderår, denna gång inom Arboga.

Bara en från riksråden kom samt närvarade. dem övriga motiverade sin frånvaro tillsammans med Sigismunds förbud. Hertig Karl bedrev propaganda samt höll brandtal inom Enköping, Västerås samt Uppsala på grund av för att ett fåtal ständerna för att komma mot riksmötet.^[15] denne betonade sin absoluta trohet mot Sigismund samt för att denne skulle återkomma mot landet till för att samtliga oklarheter skulle behärska redas ut.

inom propagandan riktade Karl in sig vid "herrarna" inom riksrådet samt han skärpte efter grabb tonen mot dem.

Vid mötet inom Arboga tog Karl åter sin avsägelse samt han fick förnyat tillit liksom riksföreståndare. Resultatet från mötet fanns dock ej detta han hoppats vid, utan detta bekräftade snarast vilket likt sagts nära mötet inom Söderköping.

Efter riksdagen skickades Karls trupper mot Älvsborgs slott samt Kalmar slott, vilka erövrades våren 1597.^[19]Finland återstod dock, var Klas Flemings änka vaktade Åbo slott.

I måndagens Analyspodden blickar Johan Wendel och Julia Forsberg fram mot en lite lugnare rapportvecka med rapporter från Storytel, Paradox och Scandic

dock efter några veckors belägring lyckades Karl samt hans anhängare erövra slottet inom Åbo. detta sägs för att då hertigen gick in inom slottskapellet fick han titta Klas Flemings lik inom ett container. han bör äga sagt: "Om ni idag levat ägde ditt skalle icke suttit många säkert", varpå änkan Ebba Stenbock bör äga replikerat: "Om min salige herre levat, därför ägde Ers Nåde inte någonsin kommit denna plats in".^[20][21]

Bland riksrådets medlemmar flydde bland andra Erik Larsson Sparre, Gustav Banér samt berg Banér från personliga säkerhets- samt lojalitetsskäl mot monark Sigismunds närhet.^[19] Karl begärde hos regenter inom all Europa för att varenda svenska riksråd likt flytt skulle tas tillfånga.

Sommaren 1597 hölls en sammankomst inom huvudstaden, varvid dem återstående riksråden avsattes.^[22]

Riksdagen inom Uppsala 1598

[redigera | redigera wikitext]

I oktober 1597 uppstod rykten ifall för att Sigismund ägde till intention för att återta sitt arvrike ifrån hertig Karl tillsammans våld. mot resultat från detta återvände Karl ifrån Åbo mot huvudstaden, var han försökte ett fåtal ständernas stöd.

Bland adeln fanns skilda uppfattningar samt senare beneath hösten blev konflikten mellan ständerna samt hertigen större. nära denna tidsperiod gjorde ärkebiskopen Abraham Angermannus motstånd mot Karls politik, vilket gjorde för att Karl ej längre kunde framstå likt försvarare mot katolicismen.^[23]

Karl kallade mot riksdag inom Uppsala inom månad 1598 till för att behärska producera enstaka enad front mot Sigismund samt till för att neka Sigismunds krav vid förhandlingar.

Sigismund ägde inom slutet från tid 1597 skickat Samuel Laski på grund av för att genomföra förhandlingar tillsammans med Karl. Tre dagar efter riksdagens öppnande, såsom skett den 8 månad, anlände Laski mot Uppsala samt höll en anförande inför ständerna. inom talet kritiserades Karl till för att ej äga lyssnat vid riksråden samt på grund av för att ej äga lytt kungliga befallningar.

Karl svarade senare vid aftonen vid talet samt avvisade anklagelserna. Karl fick stöd från bönderna, samt mot resultat från dålig representation hos dem andra stånden, ägde bönderna majoritet. Karl fick inom princip identisk mandat såsom nära mötet inom Arboga, dock han fick även riktig för att kalla in riksdagar. Riksdagsbeslutet daterades den 20 månad samt Laskis förhandlingsförsök ägde därmed misslyckats.^[24]

Korvtåget samt Kalmars fall

[redigera | redigera wikitext]

Sigismund insåg för att han på grund av för att behärska återta landet fanns tvungen för att samla ihop ett denna plats.

han försökte erhålla medel på grund av en konflikt mot land beviljad nära ett riksdag inom mars 1598, samt dess tveksamhet vände då Laski återvände ifrån landet samt kunde informera ifall hertig Karls ökade inflytande. beneath våren samlades soldater samt inom Danzig utrustades ett flotta, vilken kom för att bestå från hundra skepp.^[25] Storkanslern Jan Zamoyski förordade ett mäktig bidrag, medan dem svenska rådsherrarna, likt flytt mot Polen, menade för att omfattningen vid den främmande truppen skulle begränsas från psykologiska skäl, då utländska soldater ej skulle inge tillit inom land.

Hären kom för att bestå från 4 000 tyska, kroatiska samt magyariska legotrupper, samt detta polska gardet, totalt omkring 5 000^[26] man. mot befälhavare utsågs livländaren Jürgen Farensbach.^[27] Syftet tillsammans med hären plats för att den skulle utgöra en påtryckningsmedel samt ej för att landet skulle återtas tillsammans med vapenmakt.^[28]

Sigismund ägde dock förhoppningar angående enstaka fredlig svar vid konflikten samt inom femte månaden i året 1598 skickades Laski mot landet på grund av för att förhandla tillsammans med Karl samt förmå denne för att skicka den svenska flottan mot Danzig.

mot slut träffades dem inom Nyköping, dock Karl hävdade för att denne måste rådfråga ständerna, varför Laski fick åka därifrån tillsammans oförrättat ärende den 17 juni. Ständerna möttes inom Vadstena, varvid Laskis begäran angående för att sända flottan mot Danzig behandlades, samtidigt liksom Karls begäran angående för att ett fåtal försvara sig tillsammans med krigsmakt, inom detta fall Sigismund kom tillsammans soldater på grund av för att återta land, godkändes.^[29]

Den danske kungen Kristian IV planerade för att utnyttja Sigismunds kris samt tillhandahålla honom hjälp mot för att landet släppte anspråken vid avgift inom detta ryska Ishavet.

detta danska riksrådet rådde honom för att ej existera energisk inom konflikten, samt Sigismunds delegation mot detta danska hovet nådde därför ingen succé. land kom därmed för att stå neutralt.^[30]

Hertig Karl förberedde sig beneath sommaren på grund av anfall ifrån Sigismund samt satte upp enstaka personlig på denna plats ifall en par tusen man.

han försökte även påverka dem landskap var Sigismund ägde sitt starkaste stöd samt han placerade pålitliga ståthållare vid rikets viktigaste fästen.^[31]

Eftersom svenskarna vägrade hjälpa mot tillsammans transporten, tvingades Sigismund köpa samt beslagta skepp samt han kom ovan omkring hundra stycken, vilka avseglade den 20 juli.^[26] Sigismund ägde planerat för att samordna sin utflykt tillsammans med en anfall ifrån land i norden.

dem finska soldaterna, beneath ledning från ståthållaren Arvid Stålarm, gick inom nation inom svensk region enstaka sju dagar innan Sigismund landsteg. Stålarms styrka omfattade 3 000 man samt syftet plats för att inta Stockholm.

Korvtåget

[redigera | redigera wikitext]

Under tiden försökte tre professorer, Nicolaus Olai Bothniensis, Laurentius Paulinius samt Ericus Jacobi Skinnerus, stoppa dem finska Sigismundlojalisterna.

dem fick tillsammans med sig Upplandsbönderna, samt efter några mindre strider drog sig Stålarms mannar tillbaka. dem upplevde sig hotade från hertig Karls flotta, samt ägde beställning ifall för att ej dra sig in inom några större strider.

Denna incident äger något märkligt kallats korvtåget, eftersom bönderna erövrade finnarnas korvfyllda matsäckar.^[33] Korvtåget plats enstaka små seger på grund av hertig Karl. detta största hotet fanns vid väg söderifrån.

Sigismund landstiger tillsammans med på denna plats inom Blekinge samt intar Kalmar

[redigera | redigera wikitext]

Den 30 juli 1598 landsteg Sigismunds armé inom Avaskär vid svensk mark.

Kungen fanns således trygg vid succé inom sitt företag för att han inom Warszawa vid förhand låtit inreda en fängelserum åt sin farbror.^[35] Inom läka den katolska världen motsågs hans färd tillsammans högtflygande förhoppningar. Malaspina kunde inom den redovisning angående Sigismunds planer han gav mot påven kalenderår 1598 informera för att "så framt denne tillsammans med våld måste sätta sig inom ägande från landet, ämnade denne utestänga den kätterska gudstjänsten ur riket".

detta fanns nämligen kungens hopp för att "förvärva detta rike åt den apostoliska stolen".^[35] dem förestående händelserna inom land tillmättes från dem katolska makterna även ett världspolitisk innebörd såsom en led inom den stora kraftmätningen mellan dem protestantiska samt dem katolska staterna – ej minimalt mot bakgrund från för att England besegrat den spanska armadan tio kalenderår tidigare.^[36] Blev land genom Sigismunds ingripande åter inlemmat inom den katolska kyrkan skulle man inom Norden behärska producera enstaka katolsk sjömakt såsom balans mot England, sedan Spanien ensamt demonstrerat sig till svagt till den uppgiften.

inom påvens planer ingick bland annat för att Sigismund åt Filip II skulle upplåta Älvsborg, liksom fanns avsett för att bli enstaka spansk flottstation samt stödjepunkt på grund av en nytt angrepp vid engelsmännen.^[36]

Sigismund inledde landstigningen fredligt genom för att skicka iväg diplomaten Łaski mot Kalmar till för att förhandla.

Hans arbetsuppgift fanns för att övertyga befälhavarna ifall för att öppna stadens portar. Förhandlingarna ledde dock ingenstans. Istället tog kungen tillsammans sig sina soldater samt vandrade mot Kalmar. då Sigismund anlände tillsammans med sina trupper hotade han befälhavarna tillsammans med stegel samt hjul samt för att deras ungar skulle förlora sina adelskap ifall denne ej släpptes in.

Befälhavarna gav vika till hotet samt Sigismund tågade in inom staden den 1 augusti.^[26]

Krigets intensiva period

[redigera | redigera wikitext]

Efter detta för att Kalmar intagits placerade Sigismund Johan Larsson Sparre, Jöran Posse samt Gustaf Brahe vid slottet samt därefter kom Borgholms slott samt Kronobergs slott för att intas.

detta visade sig för att lojaliteten tillsammans med Sigismund fanns större än förväntat samt han hoppades för att landet skulle behärska erövras utan behov från trupperna.

Karl begav sig tillsammans tillsammans sina trupper, omkring 6 000 man, mot Östergötland till för att möta Sigismund, likt fanns vid väg mot huvudstaden.

Den 5 augusti lämnade Karl huvudstaden, var han placerade Mauritz Stensson Leijonhufvud samt Axel Ryning vid slottet. mot resultat från hård motvind kunde dock ej flottan följa tillsammans med, därför liksom detta plats tänkt, dock Karl anlände mot Nyköping inom mitten från augusti.

Vid identisk tidsperiod begav sig Sigismund tillsammans med sina trupper norrut ifrån Kalmar, dock mot resultat från stormen delades flottan upp inom numeriskt värde delar.

Sigismund ledde den en delen, vilken seglade mot Stegeborg, medan Samuel Laski försökte ta sig mot huvudstaden till för att ta staden tillsammans med förvåning, vilket lyckades. inom huvudstaden stod flertalet från dem inflytelserik bland borgerskapet redan förut vid kungens blad. Antagligen fruktade dem för att enstaka brytning tillsammans Sigismund skulle bli mot dock till deras köp vid andra sidan Östersjön.^[38] då därför enstaka sektion från Sigismunds flotta uppenbarade sig utanför huvudstaden fanns detta ett enkel sak på grund av amiralen för att bemäktiga sig huvudstaden.^[38] Laski samt Klas Bielke blev ståthållare inom staden.

mot resultat från framgången anslöt sig även den inom svensk region rekryterade ryttarfanan mot kungen.

Karls situation plats ej den bästa. Sigismund ägde övervakning ovan huvudstaden samt därmed kurera landet. Endast den svenska flottan tog område till hertig Karl, liksom Johan Nilsson Gyllenstierna, Stockholms tidigare befälhavare, likt flytt ifrån huvudstaden till för att att koppla eller förena med något mot hertig Karl.^[33]

Under tiden pågick oavbrutet underhandlingar mellan kungen samt hertigen dock utan konsekvens.

Samtidigt arbetade båda parterna vid för att locka den andras trupper ovan vid sin blad. dock verkan fanns vid detta kurera taget riktig obetydlig. ett komplott inom svenska flottan tillsammans avsikt för att erhålla den inom Sigismunds våld misslyckades, samt anstiftaren arkebuserades.^[38]

Sigismund landstiger nära Stegeborg

[redigera | redigera wikitext]

Den 22 augusti steg Sigismund inom nation nära Stegeborg tillsammans endast 100 män.

Deras omständigheter blev ej noggrann förbättrad från för att hertig Karls utvilade armé fanns inom närheten. på grund av Sigismund goda nyheter plats för att hans anhängare ägde erövrat Älvsborgs samt Gullbergs fästningar inom andra delar från landet. inom området kring Stegeborg ägde hertig Karl dragit sig tillbaka mot Linköping. Därifrån kunde han blockera eller hindra från tillförseln från trupper mot Sigismund.

Kungen plats omringad från totalt 5 500 man.^[39]

Förhandlingar började föras mellan Sigismund samt Karl tillsammans med hjälp från utländska medlare. Sigismund fordrade för att ett fåtal åter sin kungliga inflytande, medan Karl ansåg för att denne genom för att föra in utländska trupper inom landet brutit sin ed. Karls krav vid för att trupperna skulle avlägsnas innan förhandlingar inleddes avvisades från Sigismund.

Den 28 augusti bröt hertig Karl samt hans soldater upp ifrån Linköping.

dem slog läger nära Mem, några kilometer nordväst angående Stegeborg. Samtidigt pågick förhandlingar mellan parterna. Hertigen begärde klara besked ifrån kungen, vilka tolkades från Sigismund såsom för att en anfall fanns nära. Hans personlig armé satt inom enstaka fångstredskap, dock detta fanns trupper vid andra håll likt kunde existera mot hjälp.

Hans Vejer fick beställning angående för att anfalla hertig Karls armé inom ryggen, västerifrån.

Mötet hölls i Jönköping och de huvudsakliga punkterna som behandlades gällde hur diskussioner skulle föras med Sigismund beträffande styret av riket och hur Kalmar och Finland skulle tas över

enstaka ytterligare officer, Farensbach, ställde upp inom slagordning framför fienden. Karl svarade genast.^[40]

Slaget nära Stegeborg

[redigera | redigera wikitext]

På morgonen den 8 september gick hertig Karls armé mot anfall mot Sigismund samt slaget nära Stegeborg utkämpades. Hertig Karls trupper fångades mellan den polska elden samt efter en tag gav Sigismund beställning angående för att striden skulle avbrytas.^[40]

Hertig Karls förlorande på denna plats drog sig snabbt igen mot lägret nära Mem.

Förlusterna räknades mot 300 man, dock detta fanns ändå prestigen likt sved maximalt på grund av hertig Karl. han kände sig extra skamsen då Sigismund uppträdde storsint.

Allting blev därför påfrestande för att den vanligtvis envise Karl ville avgå samt flyga eller fly undan tillsammans med sin släkt ifrån landet. Några högt uppsatta officerare lyckades dock övertala hertigen för att stanna kvar.^[40]

Förhandlingar återupptogs samt dem ledde mot numeriskt värde dagars något som är kortvarigt eller inte permanent vapenvila.

beneath dagarna ägde flera truppförflyttningar plats. Sigismund kallade vid fler soldater ifrån Polen, samtidigt likt den svenska flottan seglade mot landremsa vid havet. Kungen ägde övervakning ovan läget ända tills den svenska flottan, beneath ledning från Joachim Scheel, lade sig utanför Stegeborg. vid bas från dåliga vindar ägde detta ej varit möjligt tidigare.

Väl vid lokal ändrade rollerna karaktär igen. Karl kunde höja kraven inom förhandlingarna, eftersom Scheel ägde tillsammans med sig nya soldater. Flottan blockerade även Sigismunds truppförstärkningar ifrån Polen.^[40]

Sigismund kände sig genast hotad samt tog blockaden såsom ett krigsförklaring. Därför lämnade han samt polackerna Stegeborg till för att vandra mot Linköping den 20 september.

Hertig Karls armé följde genast efter. Natten mot den 25 september rök mindre delar från härarna ihop inom enstaka mindre strid.^[41]

Slaget nära Stångebro

[redigera | redigera wikitext]

På morgonen den 25 september 1598 drabbade härarna samman rejält inom slaget nära Stångebro. Hertig Karl vann enstaka kritisk seger liksom resulterade inom för att Sigismund tvingades vandra tillsammans vid hårda villkor.

Karl fordrade för att kungen skulle skicka bostad kurera sin denna plats, dock egen stanna samt vänta vid ett riksdag. Utöver detta tillfångatogs flera svenskar vilket stått vid Sigismunds sida.^[30] Dessa avrättades senare beneath Linköpings slakt kalenderår 1600.^[42]

Uppgörelsen avslutades tillsammans med för att hertig Karl samt Sigismund åt ett kvällsmål vid Linköpings slott.^[43] Den pressade kungen, vilket fruktade på grund av sitt liv utan sin på denna plats samt vilket insett för att han tappat bort eller missat detta politiska spelet, flydde dagarna efter mot Polen.^[44]

Näftåget

[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt såsom fördraget slöts inom Linköping pågick konflikter inom Dalarna.

var ägde ett Sigismundvänlig fogde nära namn Jacob Neaf försökt utflykt dalfolket mot hertig Karl. Efter för att Neaf infångats samt avrättats drog dalkarlarna 1598 vid detta därför kallade Näftåget mot Brunnbäcks båt. inom Västergötland slog hertig Karls utomäktenskapliga son Karl Karlsson Gyllenhielm ner upploppet.^[45]

År 1599

[redigera | redigera wikitext]

Kungen ägde planerat för att återkomma mot landet, dock planerna genomfördes inte någonsin.

denne avsåg för att nyttja Kalmar likt utgångspunkt till en återtagande från landet samt placerade därför Johan Larsson Sparre likt befälhavare var, tillsammans övning för att hålla fästet tills Sigismund återvände.^[46]

Herredag inom Jönköping

[redigera | redigera wikitext]

Efter Sigismunds rymning stärkte Karl sin ställning inom riket samt erövrade huvudstaden inom november 1598 samt Älvsborg före årsskiftet.^[47] inom januari 1599 sammankallades en sammankomst, såsom kom för att erhålla karaktären från ett herredag, då enbart adeln samt detta högre prästerskapet kallades.

Mötet hölls inom Jönköping samt dem primära punkterna vilket behandlades gällde hur diskussioner skulle föras tillsammans Sigismund beträffande styret från riket samt hur Kalmar samt land i norden skulle tas ovan. ett regentförpliktelse på grund av hertig Karl utformades samt detta slogs fast för att Kalmar samt land i norden inom inledande grabb skulle erövras tillsammans med fredliga medel.

dem församlade stånden lovade även trohet mot Karl samt på det sättet ägde han säkrat sin ställning såsom regerande arvfurste tills Sigismund återkom. inom skrivelse mot Sigismund framhölls för att hans sak skulle prövas från opartiska domare, beneath förutsättning för att denne kom åter mot landet. inom samband tillsammans med mötet inom Jönköping avsattes samt fängslades även ärkebiskopen Abraham Angermannus.^[48][49]

Kalmar erövras

[redigera | redigera wikitext]

Sedan marscherade hertig Karls trupper, beneath ledning från Karl Karlsson Gyllenhielm, iväg mot Kalmar till för att belägra staden.

Johan Larsson Sparre försvarade murarna samt slottet inom hopp ifall för att kungen skulle komma tillbaka mot land, dock denne fick inte någonsin någon hjälp samt natten mellan den 1 mars samt 2 mars stormades staden. Gyllenhielm samt Samuel Nilsson fick beställning för att anfalla den norra porten. Hertig Karl egen ledde anfallet mot den västra porten.

Efter enstaka betalkort samt stark strid lyckades Karls män klättra ovan murarna. Tillfället för att erövra Kalmar slott inom identisk drag misslyckades eftersom soldaterna började plundra staden.^[50]

Dagarna efter visade detta sig för att slottet fanns mer uthålligt än väntat. Johan Larsson Sparre höll Karls trupper borta samt mot slut anlände sex ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Polen.

Dessa drevs dock åter från fyra mindre ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt artillerield ifrån svenskarna inne inom staden. då polackernas skepp ej kunde utföra någonting försvann hoppet till försvararna inne inom slottet. Den 12 femte månaden i året gav dem upp. Därefter tillfångatogs Johan Larsson Sparre samt hans närmaste män, bland andra Christoffer Andersson Stråle, även kallad Grip, samt Lars Rålamb.^[51] dem avrättades genom halshuggning utan föregående rättegång samt deras huvuden placerades vid järnstänger nära Kalmars portar.^[52]

Finland erövras

[redigera | redigera wikitext]

Efter Kalmars stormning samt erövring flyttades krigets tyngdpunkt mot land i norden.

Fäste efter fäste började erövras inom juli. inledningsvis ledde Hans Klasson Bielkenstierna samt Peder Stolpe kampen mot Sigismundanhängarna, dock den 19 augusti övertog Karl befälet.^[51]

Trots riksdagsbeslutet inom juli, då Sigismund avsatts, höll dem finländska befälhavarna fast nära Sigismund samt dem ägde enstaka välutrustad på denna plats mot sitt försvar.

Deras försvarsplan kom dock mot Karls uppfattning, vilket gjorde för att denne kunde dela upp sina trupper på grund av för att möta dem. Efter grabb kom befolkningen inom land i norden för att stötta Karl samt vid några veckor ägde land i norden, förutom bland annat fästena inom Åbo, Viborg samt Nyslott, kommit inom Karls övervakning.

Dessa erövrades dock inom slutet från september samt inom oktober gick Ingermanland samt land i baltikum ovan vid Karls blad. inom november fanns den finländska expeditionen ovan samt Karl återvände mot huvudstaden den 15 november 1599.^[53]

Flera inflytelserik adelsmän inom land i norden avrättades efter enstaka summarisk rättegång, samt efter Viborgs våldsdåd fästes deras huvuden inom Viborg vid järnspikar inom enstaka från stadsportarnas valvbåge samt en antal officerare steglades.

I maj för 200 år sedan kröntes han till konung och blev stamfader för en ny svensk

inom Åbo genomfördes enstaka ståndsdomstol, varvid samtliga anklagade dömdes mot döden, dock några benådades. Denna avrättning besitter gått mot historien liksom Åbo massaker den 10 november 1599.^[54]

Efterspel samt konsekvenser

[redigera | redigera wikitext]

Sigismunds avsättning

[redigera | redigera wikitext]

Sigismund avsattes beneath hertig Karls försorg officiellt ifrån Sveriges tron vid en riksdagsmöte inom huvudstaden den 24 juli 1599.

denne fick sex månader vid sig för att informera angående han ville sända sin son Vladislav likt tronföljare mot land, tillsammans med villkoret för att pojken skulle uppfostras inom den evangeliska läran. angående Sigismund ej accepterade kraven tänkte ständerna titta sig ifall efter enstaka ytterligare kung.^[56] detta fanns självklart helt otänkbart på grund av Sigismund för att skicka den femårige sonen mot land till för att bli lutheran, vilket skulle gjort honom mot kättare.

Vladislav kom istället för att bli Vladislav IV från Polen-Litauen-Ukraina.

Riksdagen inom Linköping 1600

[redigera | redigera wikitext]

I november kalenderår 1599 kallades mot riksdag inom Linköping, vilken började den 24 månad 1600. nära riksdagen hölls räfst på grund av en antal rådsherrar vilket varit kungen trogen samt likt anklagades till landsförräderi.

dem anklagade plats Erik Sparre, Ture Bielke, Jöran Posse, Gustav Banér samt berg Banér, vilka tagits mot fånga efter slaget nära Stångebro, samt Klas Bielke, Hogenskild Bielke, Erik Leijonhufvud samt Krister Klasson Horn, vilka fängslats senare.^[42]

Rättegången resulterade inom dödsdom till flera från dem anklagade, vilken verkställdes den 20 mars 1600 nära Linköpings massaker.

Bland dem vilket erkänt sig skyldiga samt bett angående nåd fanns Erik Leijonhuvud, Klas Bielke samt Jöran Posse, vilka benådades.^[57]

Vid riksdagen inom Linköping hyllades hertig Karl likt Sveriges konung, varefter denne godkände dödsdomarna.^[57] Den nyutnämnda kungen väntade dock tre tid innan denne tog kunganamnet.

^[58]

Konsolidering

[redigera | redigera wikitext]

Hertig Karl ägde även mål för att erövra dem delar från riket likt ännu behärskades från Sigismund, varför en anfall mot Livland skedde inom månad kalenderår 1600.^[57] Detta blev inledningen mot detta andra polska kriget.

En regentförpliktelse för hertig Karl utformades och det slogs fast att Kalmar och Finland i första hand skulle erövras med fredliga medel

Genom olika räfster ägde detta gamla riksrådet inom princip utplånats, varför en nytt fick tillsättas.^[57]

I förhållandet mot land ägde fiendskapen ökat samt dem gränsmöten såsom hölls mellan rikena beneath år 1601–1603 inom Flabäck samt Sjöaryd blev resultatlösa.^[59]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]