Är varberg större än halmstad
Varbergs kommun
Varbergs kommun existerar enstaka samhälle inom Hallands län. Centralort existerar Varberg.
I söder finns enstaka kustslätt tillsammans med isolerade, uppstickande bergkullar vilka inom norr övergår inom en kuperat sprickdalslandskap. inom östra delen från kommunen finns Sydsvenska höglandet tillsammans barrskogar, myrar samt sjöar.[5] detta lokala näringslivet fanns inom start från 2020-talet väl differentierat.
Flest arbetstillfällen tillhandahölls från den offentliga förvaltningen, följt av tillverkningsindustrin och handeln.
Sedan kommunen bildades 1971 besitter befolkningstrenden varit positiv. Sedan 1998 äger kommunen styrts från Alliansen, vissa mandatperioder inom koalition tillsammans med Miljöpartiet alternativt SPI.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens enhet motsvarar socknarnaDagsås, Grimeton, Grimmared, Gunnarsjö, Gödestad, Hunnestad, Karl-Gustav, Kungsäter, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Sibbarp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Stråvalla, Sällstorp, Torpa, Träslöv, Tvååker, Valinge, Veddige, Värö samt Ås. inom dessa socknar bildades nära kommunreformen 1862 landskommuner tillsammans motsvarande namn.
inom området fanns även Varbergs ort liksom 1863 bildade ett stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades en antal storkommuner inom området: Himledalen (av dem tidigare kommunerna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp samt Skällinge), Kungsäter (av Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav samt Kungsäter), Lindberga (av Lindberg, Stamnared, Torpa samt Valinge), Tvååker (av Dagsås, Sibbarp, Spannarp samt Tvååker), Veddige (av Sällstorp, Veddige samt Ås) samt Värö (av Stråvalla samt Värö).
Träslövs landskommun samt Varbergs ort förblev opåverkade. 1967 införlivades dock Träslövs landskommun inom staden.
Varbergs samhälle bildades nära kommunreformen 1971 från Varbergs tätort samt landskommunerna Himledalen, Kungsäter, Lindberga, Tvååker, Veddige samt Värö var området likt ingått inom Kungsäter landskommun samtidigt överfördes ifrån Älvsborgs län mot Hallands län.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet inom Varbergs tingsrätts domsaga.[7]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen ligger huvudsakligen inom norra delen från landskapetHalland, dock fyra område (socknar) inom nordost (Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav samt Kungsäter) ligger inom Västergötland.
Varbergs samhälle gränsar inom väster mot Kattegatt, inom norr mot Kungsbacka samhälle inom Hallands län samt Marks samhälle inom Västra Götalands län samt inom öster samt söder mot Falkenbergs samhälle inom Hallands län. inom öst-västlig riktning rinner ånViskan.
Topografi samt hydrografi
[redigera | redigera wikitext]I den södra, sydöstra samt norra delen från kommunen existerar berggrunden inom huvudsak olika former från gnejs.
Det är inte bara Varberg som växer så det knakar, även Falkenberg, Halmstad och Kungsbacka har imponerande tillväxtsiffrorVarberg äger den största koncentrationen från charnockit inom landet. Charnockit existerar enstaka granit samt den finns inom områdena kring centralorten. Den utgör ett sektion från ett pluton (magmakropp såsom stelnad djupt ner inom jordskorpan) tillsammans tillsammans torpagraniten såsom finns inom stråk åt riktning samt inom viss områden inom norra delen från kommunen.
vid flera ställen inom kommunen finns även alkalisk bergarter, bl.a. amfibolit.
Urberget inom kommunen blev bildat på grund av mellan 1 750 samt 1 400 miljoner kalenderår sedan. Denna kom fram mot Kambrium, på grund av drygt 500 miljoner tid sedan, för att äga vittrat ner tills den blivit strategi. Därefter kom den för att bli översvämmad beneath den tidigare delen från paleozoikum fram mot till ungefär 400 miljoner tid sedan.
beneath denna tidsrymd avlagrades sediment. då området åter blev nation kom sedimenten för att, tillsammans små punktvisa undantag, vittra försvunnen.
Även delar från urberget vittrade försvunnen. beneath den tidigare delen från krita (140–65 miljoner kalenderår sedan) kom vittringsresterna för att spolas försvunnen från nederbörd samt floder. Senare beneath krita kom Varberg för att åter översvämmas numeriskt värde gånger. dem sediment inom struktur från kalkslam, lera samt småsten liksom avlagrades kom sedan för att spolas försvunnen beneath tertiär.
Högsta kustlinjen ifrån den senaste nedisningen ligger vid mellan 60–65 meter samt 75 meters höjd. dem områden likt nedsänkt ovanför högsta kustlinjen finns inom huvudsak inom öster samt då främst inom sydöst, ett sektion "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom för att dra sig åter genom Halland mellan 11 500 samt 10 500 f. Kr.
vid vissa ställen förmå dock isblock stannat kvar längre samt detta finns indikator liksom tyder vid för att enstaka moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.
Isfronten nedsänkt sidled tillsammans den nuvarande kustlinjen. då isen drog sig igen bildades ändmoräner liksom gick sidled tillsammans med isfronten.
Varbergs anmärkningsvärda ökning visade sig även vara den största i länet och stod för hela 35 procent av Hallands befolkningsökningDessa finns vid flera platser inom dem delar såsom ligger lägre än högsta kustlinjen. inom nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar vilket kom för att ge upphov mot rullstensåsar, isälvsdeltan samt kamelandskap. inom Sibbarps socken, Dagsås socken samt Rolfstorps socken finns kamelandskap. detta finns inga större rullstensåsar inom Varbergs samhälle.
inom inlandet gav inlandsisen upphov mot Göteborgsmorän.
Efter nedisningen kom landhöjningen för att ske snabbt inom Halland fram mot 7 000 f. Kr. då den strandlinjen nästan nedsänkt nära identisk nivå vilket idag. Därefter kom havet för att stiga tillsammans med totalt omkring 20 meter beneath 2 500 tid. Därefter besitter landet återigen stigit mot dagens nivå, dock detta existerar svårt för att hitta indikator vid hur detta skett.
Högsta höjden existerar Kruneberg tillsammans 198 m ö.h. Den ligger nära väg 153 nära stort insjövatten Svarten.
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2022 fanns en 30-tal naturreservat inom Varbergs kommun.[8] inom Åkulla bokskogar, likt även går ovan mot Falkenbergs samhälle, finns totalt en tiotal snarlika naturreservat.
bota området existerar klassat såsom riksintresse till naturvård samt friluftsliv. Därtill ingår delar från området inom Natura 2000.[9] Bland reservaten inom Åkulla Bokskogar, liksom ligger inom Varbergs samhälle hittas exempelvis Åkullaboket[10] samt Karlsvik.[11]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 2016 fanns kommunen på grund av befolkningsrapportering indelad inom nio församlingar – Himledalen, Lindberga, Sibbarp-Dagsås, Spannarp, Träslöv, Tvååker, Varberg, Veddige-Kungsäter samt Värö-Stråvalla.
Från 2016 indelas kommunen istället inom 25 distrikt[12]:
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Det finns 19 tätorter inom Varbergs samhälle. dem listas nedan efter folkmängd per den 31 månad 2015. Centralorten existerar inom fet stil.
- Varberg, 34 248
- Tvååker, 2 640
- Veddige, 2 260
- Bua, 2 036
- Tångaberg, 965
- Väröbacka, 765
- Trönningenäs, 743
- Årnäs, 679
- Skällinge, 636
- Rolfstorp, 537
- Tofta, 486
- Åsby (Derome), 409
- Kungsäter, 361
- Getterön, 296
- Valinge, 280
- Himle, 277
- Hunnestad, 259
- Källstorp, 241
- Torpa, 229
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994-1998 | S | V | MP | |||
1998-2002 | M | C | KD | SPI | FP | |
2002-2006 | M | C | KD | FP | SPI | |
2006-2010 | M | C | FP | KD | SPI | |
2010-2014 | M | C | FP | KD | ||
2014-2018 | M | C | MP | L | KD | |
2018-2022 | M | C | L | KD | ||
2022- | M | SD | L | KD |
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Kommunfullmäktige inom Varbergs samhälle består från 61 ledamöter.[13] Kommunfullmäktiges ordförande sedan 2022 existerar Karl-Gunnar Svensson (KD).[14]
Presidium
[redigera | redigera wikitext]Presidium 2022–2026[15] | ||
---|---|---|
Ordförande | KD | Karl Gunnar Svensson |
Förste vice ordförande | M | Sven Andersson |
Andre vice ordförande | S | Håkan Johannesson |
Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]Valår | V | S | MP | FD | SPI | SD | NYD | Tfs | VP | C | L | KD | M | Grafisk framställning, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 15 | 6 | 19 | 5 | 6 | 51 | 89,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 16 | 5 | 20 | 4 | 6 | 51 | 90,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 17 | 6 | 18 | 4 | 6 | 51 | 91,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 17 | 7 | 15 | 4 | 8 | 51 | 90,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 19 | 4 | 15 | 2 | 10 | 51 | 90,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 20 | 3 | 11 | 6 | 9 | 51 | 89,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 23 | 3 | 2 | 14 | 6 | 2 | 9 | 61 | 86,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 21 | 2 | 3 | 13 | 4 | 4 | 12 | 61 | 86,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 4 | 25 | 3 | 12 | 4 | 2 | 11 | 61 | 86,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 6 | 20 | 2 | 4 | 10 | 2 | 6 | 11 | 61 | 81,06 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 4 | 22 | 2 | 4 | 9 | 4 | 5 | 11 | 61 | 80,55 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 4 | 20 | 2 | 1 | 2 | 10 | 4 | 3 | 15 | 61 | 81,93 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 20 | 4 | 2 | 2 | 7 | 4 | 2 | 18 | 61 | 84,54 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 20 | 4 | 2 | 6 | 7 | 4 | 2 | 14 | 61 | 86,29 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 4 | 18 | 8 | 9 | 5 | 4 | 13 | 61 | 88,05 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 19 | 9 | 2 | 2 | 6 | 4 | 3 | 13 | 61 | 85,47 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. |
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelsen inom Varbergs samhälle består från 13 ledamöter, varav enstaka ordförande samt enstaka vice ordförande, samt 7 ersättare.
Lista ovan kommunstyrelsens ordförande
[redigera | redigera wikitext]Vänorter
[redigera | redigera wikitext]Varberg besitter tre vänorter. Efter andra världskriget inleddes vänortssamarbetet tillsammans Nystad inom land i norden samt Haderslev inom land. kalenderår 2004 inleddes även en vänortssamarbete tillsammans med Karlovy Vary inom Tjeckien.[16]
Ekonomi samt infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Det lokala näringslivet plats inom start från 2020-talet väl differentierat näringsliv.
Flest arbetstillfällen tillhandahålls från den offentliga förvaltningen, följt från tillverkningsindustrin samt handeln. Bland större företag hittas kärnkraftverketRinghals AB, pappersbruket Södra fängelse AB Värö Bruk samt trävarufabrikerna Södra täckt område AB Värösågen samt Derome AB. Kommunen ägde även enstaka avgörande turistsektor,[5] exempelvis plats kommunen ett från dem tio största kommunerna inom landet avseende antalet gästnätter.[17]
År 2020 ägde kommunen 4 350 anställda.
Största privata arbetsgivaren plats Vardaga Äldreomsorg AB tillsammans med 575 anställda.[18] identisk tid pendlade omkring 3 472 invånare mot andra orter inom länet, främst mot Falkenberg samt Kungsbacka. Omkring 3 800 personer pendlade samtidigt mot kommunen, huvudsakligen ifrån Falkenberg samt Kungsbacka.[19]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Genom kommunen går inom nord-sydlig riktning EuropavägE6 samt E20 likt motorväg.
Jämfört med många andra kommuner i Sverige har Varberg en stark utvecklingifrån centralorten Varberg går inom nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg–Borås samt inom öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg–Värnamo. Cirka 2 km från Länsväg 154Falkenberg–Svenljunga passerar kommunens sydöstra sektion mellan Ljungby samt Köinge inom Falkenbergs samhälle.
VästkustbananMalmö–Oslo går inom nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg–Borås går in inom Marks samhälle väderstreck ifall Horred.
Varbergs landningsplats, belägen vid Getterön, används maximalt från näringslivet samt olika myndigheter. Banan existerar ej asfalterad utan består från växttäcke.
Från Varbergs hamn fanns färjeförbindelse tillsammans Grenå inom Norddjurs samhälle inom område Mittjylland inom land ifrån 1960–2020. linje trafikerades senast från Stena Line tillsammans med fartyget M/S Stena Nautica.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Kommunen besitter 68 654 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den vid 35:e ställe avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen inom Varbergs samhälle 1970–2020[20] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 |
| 38 955 | ||
1975 |
| 43 051 | ||
1980 |
| 44 164 | ||
1985 |
| 46 253 | ||
1990 |
| 49 018 | ||
1995 |
| 51 902 | ||
2000 |
| 52 648 | ||
2005 |
| 54 817 | ||
2010 |
| 58 084 | ||
2015 |
| 61 030 | ||
2020 |
| 65 397 |
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Museum
[redigera | redigera wikitext]I kommunen finns Hallands kulturhistoriska museum.
var framträda bland annat fynden efter Bockstensmannen, en fynd såsom gjordes inom Bockstens mosse 1936.[21] andra museum existerar bland annat Marinmuseet, Derome Trä- & Nostalgimuseum, Väderkvarnen inom Trönningenäs samt Stigs MC- samt motormuseum.[22]
Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]Från den äldre stenåldern äger arkeologer inom huvudsak hittat lämningar ifrån tre områden.
en från dessa existerar den yttre skärgård, vilket idag ligger vid nation vid bas från den landhöjning vilket skett sedan dess. inom detta området finns bara en fåtal fynd. inom detta fjordlandskap såsom fanns innanför, var bl.a. Viskadalsfjorden, Viskans föregångare, ägde sitt utlopp finns flera fynd. Slutligen besitter arkeologer gjort fynd inom dem områden liksom då plats skogbevuxna, fynden existerar dock ännu knutna mot vattendrag.
Omkring 4 000 f. Kr. börjar människor bli bofasta inom området, dock detta existerar ett långsam tillväxt samt efter grabb försvinner tecknen vid jordbruk. inledningsvis närmare 2 000 f. Kr. besitter jordbruket fått fäste vid allvar. för att dra några slutsatser angående fanns människor inom huvudsak bodde existerar svårt till större delen från perioden, då antalet fynd existerar begränsat.
Mot slutet finns dock klara indikator vid för att dem flesta bor inom inlandet.
då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idagFramförallt inom området kring Grimeton äger detta gjorts flera fynd. Fler fynd ifrån den gropkeramiska kulturen äger hittats jämfört tillsammans trattbägarkulturen. Den förra fick sin försörjning genom inom huvudsak jaktverksamhet samt fiske, medan den senare försörjde sig genom jordbruk.
Det äldsta funna husresterna inom Västsverige ligger inom Båtsberg, Gödestad samt besitter Kol-14 daterats mot 3 900–3 400 f. Kr.
inom Klastorp samt Blixtorp finns dösar samt inom Veddige enstaka gånggrift.
Det finns ett fåtal bevarade boplatser ifrån bronsåldern. detta existerar därför svårt för att dra generella slutsatser. dem flesta verkar, noggrann vilket beneath slutet från stenåldern, bo inom inlandet. Detta förmå dock bero vid för att lämningar likt funnits närmare landremsa vid havet blivit bortodlade då detta existerar en mer utpräglat jordbrukslandskap.
nära Broåsens gravfält inom Grimetons socken fann arkeologer 1914 kvarlevor från bronsgjutning. Senare äger man även funnit kvarlevor från gjuteri inom Lindbergs socken, Tvååkers socken, Värö socken samt Ås socken.
Det finns bara ett känd hällristning ifrån Varbergs samhälle. detta existerar ifrån Tjärby, Grimetons socken samt omfattade ett skeppsristning samt en solhjul.
Den fanns gjord vid en stenblock samt finns numera vid Statens historiska museum inom huvudstaden.
I Varbergs kommun bor det 67 652 invånare (2022)andra fynd ifrån perioden existerar enstaka bronssköld (Nackhälleskölden), tre bronssvärd ifrån Värö socken samt ett armring från guld ifrån Hunnestads socken.
Bland senare kulturarv hittas Varbergs fästning, vilket anlades från greveJakob Nielsen vid 1280-talet[23] samt Bexells talande stenar ifrån slutet från 1800-talet.[24]Radiostationen inom Grimeton, byggd vid 1920-talet, existerar klassad liksom en världsarv.[25] kalenderår 2022 fanns 14 byggnadsminnen inom kommunen, däribland Varbergs scenkonst samt Åkrabergs ladugård.[26]
Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: I fält från silver ett ifrån en grönt treberg uppväxande smaragdgrön ek, åtföjd mot motsats till vänster från en vid berget stående, rött en hög byggnad eller struktur tillsammans med huv, mot vänster från ett likaledes vid berget stående upprest, skarlakansröd getabock tillsammans med beväring från guld.
Vapenbilden förmå härledas mot en stadssigill ifrån 1536 samt vapnet fastställdes på grund av Varbergs stad1938. Efter kommunbildningen 1971 kom man fram mot för att vapnet passade på grund av kurera kommunen samt lät registrera detta inom PRV kalenderår 1974. Även Lindberga landskommun ägde en vapen, ifrån 1950-talet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abcd] Land- samt vattenareal per den 1 januari efter distrikt samt arealtyp.
kalenderår 2012–2019, SCB, 21 månad 2019, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner samt Regioner, läs online, läst: 19 månad 2019.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] ”Varberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/varberg. Läst 10 augusti 2022.
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^”Sök”. www.lansstyrelsen.se.
https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/sok.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Åkulla bokskogar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/akulla-bokskogar.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Åkullaboket”. www.lansstyrelsen.se.
https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/akullaboket.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Karlsvik”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/karlsvik.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^
- ^”Så styrs Varberg”.
Varbergs samhälle. Arkiverad ifrån originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826102113/http://www2.varberg.se/templates/05.asp?sida=1417. Läst 14 november 2011.
- ^”Kommunfullmäktige inom Varberg”. Varbergs samhälle. https://www.varberg.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.12d3b98d13f7ba71e5a66f.html. Läst 29 månad 2017.
- ^”Kommunfullmäktiges presidium”.
Varbergs samhälle.
Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 fhttps://varberg.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024.
- ^”Nätverk samt vänorter”. varberg.se. Arkiverad ifrån originalet den 11 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220811181315/https://varberg.se/kommunpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter.4.12d3b98d13f7ba71e5a9e1.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Besöksnäringen inom siffror - Näringsliv Varberg”. naringsliv.varberg.se.
https://naringsliv.varberg.se/sidor/nods-uppdrag/destinationsplan/artiklar/besoksnaringen-i-siffror.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Din samhälle inom siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Arbetspendling inom länet - Regionfakta” (på svenska). www.regionfakta.com.
http://www.regionfakta.com/Hallands-lan/Arbete/Arbetspendling-inom-lanet/. Läst 10 augusti 2022.
- ^”SCB - Folkmängd efter distrikt samt tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^”Bockstens mosse – Åkulla Bokskogar”.
https://akullabokskogar.nu/bockstens-mosse/. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Övriga museer”. varberg.se. https://varberg.se/upplevagora/kultur/museum/ovrigamuseer.4.cd2d5fa14102cb73ad73e.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Varbergs fästning - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.Varberg är en tätort i mellersta Halland och centralort i Varbergs kommun, Hallands län, belägen vid Kattegatt ungefär mittemellan Göteborg i norr och Halmstad i söder
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/varbergs-f%C3%A4stning. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Åkulla - Bexells talande stenar - Visit Varberg”. www.visitvarberg.se. https://www.visitvarberg.se/arkiv/uppleva/akulla---bexells-talande-stenar.html. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Grimeton radiostation”. www.raa.se.
https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/grimeton-radiostation/. Läst 10 augusti 2022.
- ^”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=143BBB7902823228EA844B9EF93D5CF2?inventeringId=21120000149209&page=relationer. Läst 10 augusti 2022.