Stor torr grässlätt i kanada och usa
Kanada
| Kanada Canada | ||
|---|---|---|
| Valspråk:&#;A Mari Usque Ad Mare (från ocean mot hav) | ||
| Nationalsång:&#;O Canada Kunglig hymn:&#;"God rädda the King"[1][2] | ||
| Huvudstad | Ottawa[3] | |
| Största stad | Toronto | |
| Officiella språk | Engelska samt franska | |
| Statsskick | Konstitutionell monarki (Samväldesrike) | |
| &#;-&#; | Kung | Charles III |
| &#;-&#; | Generalguvernör | Mary Simon |
| &#;-&#; | Premiärminister | Justin Trudeau |
| Nationalförsamling | Parlament | |
| &#;-&#; | Överhus | Senat |
| &#;-&#; | Underhus | Underhus |
| Självständighet | 1 juli (kanadensiska konfederationen) 11 december (Westminsterstatuten) 17 april (Canada Act)&#; | |
| Area | ||
| &#;-&#; | Totalt | 9&#;&#;&#;km²&#;(2:a) |
| &#;-&#; | Vatten&#;(%) | 8,62&#;% |
| Demografi | ||
| &#;-&#; | &#;års uppskattning | 35&#;&#;[4]&#;(e) |
| &#;-&#; | Befolkningstäthet | 3,52 inv./km²&#;(e) |
| BNP&#;(PPP) | &#;års beräkning | |
| &#;-&#; | Totalt | ▲ 2, tusen miljarder USD[5]&#;(e) |
| &#;-&#; | Per capita | ▲ 60 USD[5]&#;(e) |
| BNP (nominell) | &#;års beräkning | |
| &#;-&#; | Totalt | ▼ 2, tusen miljarder USD[5]&#;(9:e) |
| &#;-&#; | Per capita | 52 USD[5]&#;(e) |
| Ginikoefficient&#;() | 32,1&#;(e) | |
| HDI&#;() | ▲ 0,[6]&#;(e) | |
| Valuta | Kanadensisk dollar () | |
| Tidszon | (UTC-3,5 mot -8) | |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 1 juli (Kanadadagen) | |
| Nationalitetsmärke | CDN | |
| Landskod | CA, CAN, | |
| Toppdomän | .ca | |
| Landsnummer | 1 | |
Kanada (engelska samt franska: Canada) existerar en nation inom Nordamerika.
Kanada existerar tillsammans ett areal angående 9,&#;miljoner kvadratkilometer världens näst största nation mot ytan, efter Ryssland. tillsammans enstaka folkmängd vid omkring 37 miljoner existerar detta en från världens maximalt glesbefolkade länder.
Kanada gränsar mot Stilla havet inom väster samt mot Atlanten inom öster samt äger landgräns mot USA inom väster samt söder.
inom riktning går havsgränsen mot Grönland tillsammans med endast några mils avstånd mellan landmassorna vid detta närmaste stället. inom öster äger Kanada enstaka havsgräns mot den mindre franska ögruppen Saint-Pierre samt Miquelon. Norra Kanada sträcker sig nästan ända upp mot Nordpolen samt utgör ett sektion från Arktis.
Kanada bestod ursprungligen från franska samt brittiska kolonier.
Kanada existerar enstaka förbundsstat vilket består från tio provinser samt tre territorier.[7] Genom British North amerika Act blev Kanada enstaka självstyrande dominion inom detta brittiska imperiet samt existerar, angående än formellt självständigt ifrån Storbritannien, ännu en samväldesrike. inom huvudstaden huvudstad i kanada inom Ontario finns Kanadas parlament.
Kanadas generalguvernör, såsom existerar monarkens ställföreträdare inom landet, premiärministern samt oppositionsledaren besitter samtliga en residens inom huvudstad i kanada. Landet tillhör dem stater vilket grundade Förenta nationerna (FN), Brittiska samväldet samt Organisation internationale dem la Francophonie samt kallar sig en tvåspråkigt samt mångkulturellt nation.
De flesta av Ontarios gränser mot USA utgörs av sjöar och vattendragMajoritetsspråket existerar engelska, vilket existerar detta ledande språket inom Ontario, Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia, Prince Edward Island, Saskatchewan, Alberta, British Columbia, Manitoba, Yukon samt Northwest Territories. Franska existerar detta ledande språket inom Québec dock talas även inom New Brunswick, Ontario, Nova Scotia, Prince Edward Island samt Manitoba.
inom New Brunswick, liksom existerar tvåspråkigt vid provinsnivå, existerar ungefär 33 andel från befolkningen fransktalande. Även inom Ontario finns ett massiv fransktalande minoritet (fler än &#; personer), samt även ifall provinsen ej officiellt existerar tvåspråkig sålunda besitter den fransktalande minoriteten grundlig rättigheter mot skydd till sitt tungomål.
inom Nunavut inom norr existerar inuktitut detta maximalt talade språket, samt var besitter inuktitut även ställning eller tillstånd såsom officiellt tungomål.
Kanada existerar en industrialiserat samt högteknologiskt nation tillsammans stora råvaror samt upphöjd levnadsstandard. tillsammans sin rikliga passage vid fossila drivmedel, kärnenergi samt vattenkraft existerar Kanada enstaka nettoexportör från energi.
Landets diversifierade vetenskapen om resurserhandel och finans existerar starkt beroende från naturtillgångarna samt handeln tillsammans inom inledande grabb USA, en grannland man haft enstaka utdragen samt komplicerad relation mot.
Motorfordon ifrån Kanada små frukter från växter nationalitetsbeteckningenCDN.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enligt traditionerna hos Kanadas ursprungsbefolkning äger människan bott inom detta liksom idag existerar Kanada sedan tidernas begynnelse.
i enlighet med arkeologiska vittnesbörd besitter Kanada varit bebott inom åtminstone 10&#; kalenderår. Omkring tid gjorde vikingar (bland andra Leif Eriksson) en antal resor ovan Atlanten mot Kanada samt nära L'Anse aux Meadows finns kvar spår efter ett bosättning.
De inledande brittiska anspråken inom Nordamerika härstammar ifrån då John Cabot nådde vilket han kallade ”Newfoundland”.
Den mest spektakulära delen av gränsen mellan Kanada och USA är utan tvekan Horseshoe Falls och Niagarafloden, som markerar gränsen mellan Ontario och New Yorkdetta existerar idag oklart angående detta nation denne fann motsvaras från dagens Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia alternativt Maine. Franska krav härstammar ifrån upptäcktsresorna gjorda från Jacques Cartier fram mot samt Samuel dem Champlain ifrån Varken Cabots alternativt Cartiers ansatser ledde mot några permanenta bosättningar.
År blev några franska bosättare dem inledande européerna såsom permanent slog sig ned inom Kanada. Efter motgångar den inledande vintern vid Saint Croixön slog dem sig ned inom Port-Royal (dagens Annapolis Valley) inom Nova Scotia, dock övergav även denna bosättning till för att istället grunda detta såsom skulle komma för att bli staden Québec.
dem ättlingar mot tidiga bosättare såsom idag lever inom Akadien härstammar ifrån ett senare generation bosättare. Fransmännen kallade sina kolonier inom Nordamerika, förutom dagens Kanada även Louisiana inom USA, till Nya land i västeuropa.
Från provinsen Newfoundland och Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka milBrittiska kolonier inom Nordamerika etablerades längs tillsammans med USA:s östkust samt kring Hudson Bay inom norra Kanada. dem franska samt brittiska kolonierna växte samt mellan samt pågick enstaka kamp mellan länderna angående kontrollen ovan Nordamerika, enstaka kamp liksom intensifierades från krigen inom Europa mellan dem båda stormakterna.
land i västeuropa förlorade steg på grund av steg sina territorier mot britterna: inledningsvis Nova Scotia genom fördraget inom Utrecht samt sedan återstoden från sina nordamerikanska besittningar genom fördraget inom Paris
Under samt efter amerikanska revolutionen flydde uppskattningsvis 70&#; lojalister ifrån dem segrande amerikanska delstaterna. Omkring 50&#; från dessa slog sig ned inom Brittiska Nordamerika såsom då bestod från Newfoundland, Nova Scotia, provinsen Québec samt Prince Edward Island (grundad ).
skapade man den nya kolonin New Brunswick till för att ge ställe åt lojalisterna. Genom Constitutional Act of delade Storbritannien upp provinsen Québec inom Övre Kanada samt Nedre Kanada.
USA inledde års konflikt genom för att attackera brittiska trupper inom Kanada, inom en försök för att utföra slut vid detta brittiska inflytandet inom Nordamerika, samt inom synnerhet dem brittiska attackerna mot handelsfartyg vid Atlanten.
inom slaget nära York inom april brände amerikanska trupper dagens Toronto. Brittisk-kanadensiska trupper hämnades genom för att bränna ned huvudstaden Washington efter en överraskningsanfall inom augusti nästa kalenderår, dock pressades sedan igen nära någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Pittsburgh, Baltimore samt New Orleans.
Kriget slutade tillsammans med fördraget inom Ghent inom månad inledningsvis sedan land i västeuropa tappat bort eller missat dem konflikt Napoleon ledde började massinvandringen mot Kanada ta hastighet igen.
Genom Act of Union slogs Övre samt Nedre Kanada ihop mot ett provins, vilket Storbritannien hoppades skulle anpassa den franska befolkningen. Sedan britterna kommit överens tillsammans USA ifall gränsdragningen längs tillsammans den e breddgraden (Oregonfördraget) grundade Storbritannien kolonierna British Columbia samt Vancouverön nästa kalenderår.
Kanadas östra samt västra delar plats då ännu delat från Rupert's nation vilket kontrollerades från Hudson's Bay Company. inom slutet från talet inledde politikerna inom Kanada ett serie expeditioner avsedda för att ta övervakning ovan detta stora enhet.
Åren samt höll brittiska politiker inom Nordamerika, tillsammans med John A.
MacDonald inom täten, tre konferenser till för att producera enstaka federal union. Den 1 juli beviljad detta brittiska parlamentet tre från sina kolonier – Kanada, Nova Scotia samt New Brunswick – enstaka personlig författning, British North amerika Act, samt därmed bildades den kanadensiska konfederationen. Inom begränsad ägde dem återstående de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden samt territorierna gått tillsammans med inom konfederationen.
ägde Kanada fått sina nuvarande gränser, sålunda då såsom vid dominionen Newfoundland vilket gick tillsammans Alberta samt Saskatchewan fick dock ställning eller tillstånd likt provinser ursprunglig
År blev Kanada medlem inom Nationernas förbund samt genom Balfourdeklarationen vid den brittiska Imperiekonferensen fick Kanada mot slut rätten för att driva sin personlig utrikespolitik på grund av för att nästa kalenderår skicka sin inledande ambassadör mot USA.
Genom Westminsterstatuten () fick Belfourdeklarationen laga kraft samt sedan dess förmå ej detta brittiska parlamentet stifta lagar tillsammans jurisdiktion inom Kanada utan landets samtycke. Kanadensiskt nationalitet infördes samt sedan förmå man inom Kanada ej längre bestrida ärenden mot detta brittiska kronrådet. Rätten för att ändra Kanadas författning nedsänkt hos detta brittiska parlamentet ända mot dess Canada Act mot slut överförde även den rätten mot Kanada.
Quebecs självständighetsrörelse besitter drivit igenom numeriskt värde folkomröstningar ( samt ) angående självständighet alternativt autonomi på grund av provinsen, dock utan för att lyckas vinna tillräckligt stöd. avgjorde Kanadas högsta domstol för att ensidigt utträde ej plats författningsenligt.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kanada gränsar inom söder mot USA längs tillsammans e breddgraden, Stora sjöarna samt Saint Lawrencedalen.
inom väst gränsar Kanada mot USA:s e delstat, exklavenAlaska, längs tillsammans med a längdgraden, Alexanderarkipelagen samt Kustbergen. Atlantprovinserna inom öster besitter sjögränser mot Grönland längs tillsammans Davis sund samt Labradorhavet samt mot den franska besittningenSaint-Pierre-et-Miquelon.
Kanada gränsar mot tre hav: Atlanten, Norra ishavet samt Stilla havet (därav mottot A Mari Usque Ad Mare, ’från ocean mot hav’).
Sedan fullfölja Kanada krav vid Arktis upp mot Nordpolen ifrån 60 mot grader västlig längd – en krav liksom ej existerar allmänt erkänt.
Avståndet från dess nordligaste punkt i Norra ishavet till gränsen mot USA i söder är milDen nordligaste bebyggelsen inom Kanada – samt inom världen – existerar Canadian Forces hållplats Alert nära 82,5 grader nordlig bredd vid Ellesmereön, kilometer ifrån Nordpolen.
Den magnetiska nordpolen ligger vid kanadensiskt territorium, även ifall den långsamt förflyttar sig mot Sibirien.
Kanada existerar världens näst största nation efter Ryssland – 22 gånger större än landet.
enstaka avgörande sektion från detta territorium ligger dock norr ifall trädgränsen samt vilket gäller odlingsbar mark existerar landet "bara" detta fjärde inom världen (efter Ryssland, Kina samt USA). från identisk anledning existerar Kanada tillsammans med sina 32 miljoner invånare en från världens maximalt glesbefolkade länder tillsammans med bara 3,5 invånare per kvadratkilometer.
Kanada existerar något större än USA, dock äger bara omkring tio andel från dess folkmängd.
Kanada maximalt tätbefolkade sektor existerar Québec–Windsor-korridoren längs tillsammans med Saint Lawrencefloden samt Ontariosjön inom sydöstra Kanada. Större delen från Kanada norr angående detta plats upptas från Kanadensiska skölden, världens äldsta höjd vilket sträcker sig runt Hudson Bay – ifrån Stora Björnsjön inom Nordvästterritorierna väster samt bortom Labradorhalvön inom öster.
Den mineralrika skölden skrapades ren ifrån den mesta jorden beneath den senaste istiden samt dess flera veck rymmer 60 andel från samtliga världens sjöar samt flera stora floder.
Kanada besitter världens största sötvattensförråd; bara inom Ontario finns ovan ett miljon insjöar.
Newfoundland, Nordamerikas östligaste ö (förutom Grönland), ligger utanför Saint Lawrenceviken såsom existerar världens största estuarium. Mellan New Brunswick samt Nova Scotia ligger Fundybukten tillsammans med världens högsta tidvatten.
noggrann norr därom ligger landets minsta provins, Prince Edward Island.
Väster angående Ontario breder den kanadensiska prärien ut sig mot Klippiga bergen liksom avskiljer British Columbia ifrån övriga landet. inom norr förändras vegetationen ifrån barrskog (tajga) samt trädlös terräng (tundra) mot detta utpräglade polarklimatet bland Kanadas arktiska småöar längst bort inom norr – några från dem hör mot dem största öarna inom världen.
inom sydöstra Kanada finns blandad lövskog vilket ek, valnöt samt hickory. Kanadas karaktärsträd existerar sockerlönnen liksom ger lönnsirap (dess löv existerar nationalsymbol).
Landets högsta höjdpunkt existerar Mount Logan (5 m).[9]
I norr kunna vintertemperaturen sjunka mot minus 50 celsiusgrader, dock inom kustregionerna, inom synnerhet British Columbia, existerar vintrarna betydligt vänligare.
Sommartid ligger medeltemperaturen vid omkring 20 celsiusgrader inom dem östra samt västra kustregionerna samt omkring trettio inom dem centrala delarna.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Statsskick
[redigera | redigera wikitext]Kanada existerar ett förbundsstat samt konstitutionell monarki (samväldesrike).
Kanadas statschef existerar ständigt identisk individ liksom existerar Storbritanniens monark, sedan monark Charles III. Formellt utser monarken Kanadas generalguvernör, liksom existerar monarkens personliga representant inom Kanada, vid inrådan från Kanadas premiärminister.
De större områden där den ursprungliga präriens karaktäristiska flora och fauna bevarats är få, men dessa sällsyntaGeneralguvernören utför löpande statschefsuppgifter vilket för att ta emot utländska dignitärer, underteckna officiella statshandlingar, formellt upplösa parlamentet inför omröstning samt därför vidare. Generalguvernören existerar vanligen enstaka opolitisk reträttpost vilket inom allmänhet innehas från enstaka pensionerad från kanada politiker alternativt någon ytterligare framstående kanadensare.
Generalguvernören existerar formellt även högste befälhavare ovan landets väpnade styrkor.
Kanadas författning utgör landets konstitutionella ramverk samt består både från enstaka textsamling samt underförstådda traditioner samt konventioner vilket härrör ifrån Storbritannien (se Westminstermodellen). inom november träffades provinsernas regeringschefer till för att anta ett färsk författning.
Québec vägrade dock underteckna avtalet vilket försatte landet inom ett konstitutionell kris liksom kvar ej fått enstaka formell svar.
Kanadas premiärminister utses formellt från generalguvernören, dock posten innehas ständigt från den partiledare likt kunna uppbåda ett majoritet inom parlamentets underhus. detta existerar premiärministern såsom besitter den verkliga makten.
Regeringen brukar bestå från partiföreträdare ifrån parlamentets båda kamrar, även angående flertalet kommer ifrån Underhuset. Regeringsledamöterna svärs in inom kronrådet (Privy Council of Canada). Premiärministern kunna även utse inflytelserik ämbetsmän.
Den lagstiftande församlingen består från numeriskt värde kamrar: detta valbara underhuset samt senaten vars ledamöter utnämns.
varenda ledamot från underhuset väljs genom lätt majoritet inom enmansvalkretsar (kallade "ridings"). Allmänna omröstning utlyses från generalguvernören vid anmodan från premiärministern samt måste behållas åtminstone vart femte tid. Medlemmarna inom senaten väljs från premiärministern vid regional grund samt tillsätts formellt från generalguvernören.
Större delen av Kanada har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrardem existerar ledamöter tills dem blir 75 tid gamla.
Valsystem
[redigera | redigera wikitext]Valsystemet mot detta kanadensiska parlamentet existerar i enlighet med principen till enmansvalkretsar samt lätt (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[10]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Kanada äger fyra stora partier.
detta område likt oftast varit inom regeringsställning existerar detta socialliberalaKanadas liberala område (Liberal Party of Canada, Parti libéral ni Canada), liksom styrde landet ifrån mot beneath premiärministrarna jean Chrétien samt Paul Martin. detta enda övriga område såsom ägde bildat statsmakt fram mot dess fanns detta för tillfället upplösta mittenhögerpartiet Kanadas progressiva konservativa område (Progressive Conservative Party of Canada, Parti progressiste-conservateur ni Canada) samt dess konservativa föregångare liksom dominerade den politiska scenen beneath talet.
I månad gick dem progressiva-konservativa samman tillsammans Canadian Alliance/Alliance canadienne samt bildade Kanadas konservativa område (Conservative Party of Canada, Parti conservateur ni Canada). inom månad bildade detta område enstaka minoritetsregering beneath premiärminister Stephen Harper.
Det största vänsterpartiet existerar Nya demokratiska grupp (New Democratic Party of Canada, Nouveau område démocratique).
Bloc Québécois arbetar på grund av Québecs självständighet samt besitter dem flesta från provinsens platser inom underhuset. detta finns flera mindre partier inom Kanada utan representation inom parlamentet. detta största bland dessa existerar Kanadas gröna område (Green Party of Canada, Parti vert ni Canada).
Efter nio kalenderår från konservativt styre segrade Liberala grupp nära års kanadensiska parlamentsval.
nära valen, hållna 19 oktober, gick grupp starkt vidare samt erövrade från dem totalt platserna inom Kanadas underhus. Partiledaren Justin Trudeau, son mot den långvarige liberale premiärministern Pierre Trudeau, tillträdde därefter likt fräsch från kanada premiärminister.[11] nära valen gavs provinsen Québec extra stort nyfikenhet, ej minimalt genom detta faktum för att Trudeau, NPD:s partiledare Tom Mulcair samt BQ:s dito Gilles Duceppe ställde upp såsom parlamentskandidater inom angränsande valkretsar vid den östra delen från Montréal-ön.[12][13]
Premiärminister Justin Trudeaus område Liberalerna blev störst även inom parlamentsvalen samt , varefter grupp fortsatte för att styra, dock idag liksom minoritetsregering.[14]
Rättsväsende
[redigera | redigera wikitext]Rättsväsendet inom Kanada äger massiv innebörd på grund av uttolkning från lagarna samt äger även makten för att upplösa lagar likt strider mot författningen.
Regeringen tillsätter samtliga domare vid federal nivå samt domare mot högre instanser vid lokal samt territoriell nivå. Domarna inom Kanadas högsta domstol (Supreme Court of Canada/Cour suprême ni Canada), landets högsta juridiska instans, tillsätts direkt från regeringen medan domare inom högsta domstolen samt appellationsdomstolen väljs samt tillsätts från regeringen efter konsultation tillsammans med fristående kontorspersonal.
Domarna vid lägre lokal samt territoriell nivå tillsätts från provinsernas samt territoriernas respektive regeringar.
Engelsk rättstradition, sålunda kallad common lag, praktiseras inom samtliga provinser inom Kanada utom inom Québec var Civil lag dominerar. Kanadas motsvarighet mot Brottsbalken existerar en federalt ansvarsområde samt appliceras enhetligt ovan all landet.
Polisväsende
[redigera | redigera wikitext]Upprätthållandet från lagen existerar en provinsiellt ansvar, dock dem flesta provinser besitter delegerat polisiära information mot Kanadas ridande polis (engelska: Royal Canadian Mounted Police, RCMP, franska: Gendarmerie royale ni Canada, GRC), såsom existerar något från ett nationalsymbol.
Polisen inom Kanada existerar inom princip organiserad vid tre nivåer: federal polis, provinspolis samt rum polis.
USA upptar en stor del av Nordamerika och är ett av världens största länder, räknat i både yta och befolkningDå den kungliga ridande polisen genom avtal övertagit ansvaret på grund av såväl provinspolis såsom plats polis inom stora delar från landet, äger Kanada ett ovanligt enhetlig polisorganisation på grund av enstaka förbundsstat. detta existerar bara inom Ontario samt Québec såsom detta finns en fullt utbyggt struktur tillsammans provinspolis samt lokala poliskårer.
Utrikespolitik
[redigera | redigera wikitext]Kanada besitter från såväl geografiska såsom historiska skäl en nära förhållande mot USA samt länderna existerar sedan länge varandras största handelspartner. Länderna delar världens längsta oförsvarade gräns samt samarbetar inom militära övningar. från historiska skäl besitter även Kanada enstaka speciell relation mot Storbritannien vilket kvar betraktas såsom ”moderlandet”.
Under talet besitter Kanada förespråkat multilateralism samt försökt hitta ett medlande position inom konflikter mellan både stora samt små nationer. beneath Suezkrisen dämpade Lester B. Pearson exempelvis spänningen genom för att introducera idén angående FN:s fredsbevarande styrkor, vilket han mottog Nobels fredspris till. Kanada bidrar idag tillsammans större fredsbevarande styrkor än resten från världen tillsammans samt man existerar involverad inom mer än 40 olika uppgift samt äger vid något vis deltagit inom samtliga FN:s insatser.
Kanada existerar medlem inom FN, Samväldet, La Francophonie, grön område, Nato, OECD, Nafta, Världshandelsorganisationen samt Apec.
Torr prärie på senhöstenMilitär
[redigera | redigera wikitext]Kanada armé bestod kalenderår från cirka man, varav omkring 68&#; reguljära trupper samt 26&#; reserver (Primary reserve). Kanadas väpnade styrkor (Canadian Armed Forces/Forces armées canadiennes) består från tre försvarsgrenar: armén (Canadian Army/Armée canadienne), flottan (Royal Canadian Navy/Marine royale canadienne) samt flygvapnet (Royal Canadian Air Force/Aviation royale canadienne).
Efter för att äga förenats vid talet förlorade dem olika försvarsgrenarna sina tidigare titlar dock dessa återtogs tid Tillsammans förfogar man ovan ca 2&#; pansarfordon, 33 stridsfartyg samt stridsflygplan.
Budgetåret – omfattade militärbudgeten 14 miljarder dollar dock regeringen avsatte samtidigt ytterligare 12 miljarder beneath ett femårsperiod samt budgetåret nedsänkt försvarsbudgeten vid 18,9 miljarder dollar.
inom ökningen ligger både fräsch utrustning, mot modell lastbilar, stridsvagnar, transportflyg, helikoptrar samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, dock även enstaka ökning från numerären samt målet existerar 13 fler soldater inom reguljära sårskydd samt 10 fler soldater inom reservförband.
Kanada äger deltagit inom flera från dem större krigen beneath talet, bland annat inledande, andra världskriget, Koreakriget, Gulfkriget samt kriget inom Afghanistan.
Kanada äger även beneath seklets andra hälft aktivt bidragit tillsammans med trupp mot 42 från FN:s fredsbevarande insatser samt man deltar för tillfället inom insatser vid Haiti samt inom Kosovo. Sedan besitter Kanada samt USA upprätthållit en bilateralt luftförsvarskommando, North American Aerospace Defense Command (NORAD). nära varenda större katastrofer beneath dem senaste år äger Kanada bidragit tillsammans trupper, bland annat genom Disaster Assistance Response grupp (DART).