Hur ser den svenska tronföljden ut
Den svenska tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagarSuccessionsordningen
Successionsordningen (1810:0926), SO, existerar Sveriges äldsta för tillfället gällande grundlag, samt världens näst äldsta gällande grundlag.[källa behövs] Den antogs från 1810 års riksdag samt utfärdades såsom gällande den 26 september identisk tid.
Lagen reglerar tronföljden mot den svenska tronen, detta önskar yttra vem såsom får bli monark alternativt regerande drottning inom riket. tillsammans antagandet från successionsordningen blev huset Bernadotte berättigat för att bestiga Sveriges tron.
Successionsordningen stadgade ursprungligen för att den svenska kungavärdigheten ärvdes från efterkommande mot Carl XIV Johans manliga avkomlingar, dock sedan 1980 ärvs den från samtliga avkomlingar mot Carl XIV Johans manlige avkomling Carl XVI Gustaf oavsett kön.
Hur ser tronföljden ut i Sverige efter att kronprinsessparet fått en dotter och vad betyder egentligen full kognatisk tronföljd? SvD reder ut några frågor kring vem som får bli regent i den svenska monarkin – som på senare år lösgjort sig från den patriarkala ordning som växte fram parallellt med det moderna MyndighetssverigeDen senare plats nära den tidpunkten, bortsett ifrån sin barnlöse onkel prins Bertil, den ende kvarvarande personen liksom ännu kunde ge tronarvsberättigade ättlingar i enlighet med successionsordningens dittillsvarande lydelse.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Denna grundlag ersatte tidigare successionsordning, samt infördes just på grund av för att reglera vilken tronföljdsordning liksom skulle gälla inom land efter valet från jean Baptiste Bernadotte mot svensk kronprins.
Den utgår därför ifrån honom, då den stadgar vilka likt äger arvsrätten mot Sveriges tron. inom samt tillsammans med ändringarna 1980 äger man inom stället stadgat för att tronföljden utgår ifrån den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf, varvid man således besitter skurit från chansen till samtliga andra grenar från ätten Bernadotte för att hävda någon arvsrätt mot tronen, även ifall dem härstammar ifrån någon såsom vid sin tidsperiod föddes vilket tronföljare.
Denna förändring gjordes på grund av för att förhindra för att ett helt fräsch team från kvinnliga avkomlingar mot Karl XIV Johan, vilket tidigare varit uteslutna ifrån tronföljden, skulle behärska utföra krav vid arvsrätt mot den svenska tronen.[1] Då man ej ville frånta kungens onkel prins Bertil hans arvsrätt mot tronen (inte minimalt från detta skäl för att detta plats praktiskt för att äga ett vuxen tronföljare likt kunde vikariera till kungen således länge dennes unge kvar fanns omyndiga) infördes enstaka speciell övergångsregel vilket gav prins Bertil arvsrätt mot tronen efter monark Carl XVI Gustafs ättlingar.[2][3] Denna övergångsregel blev obsolet då prins Bertil dog 1997.
I successionsordningen stadgas förutom arvsordningen även bestämmelser angående trosuppfattning samt giftermål till medlemmar från svenska kungahuset samt förbud för att utan medgivande bli regent inom utländsk stat.
Tronföljd (arvsföljd [1], successionsordning [2], successionsrätt [3]) kallas den ordning, enligt vilken personer är tänkta att efterträda varandra som statschef i en monarkiEn medlem från kungahuset måste existera från evangelisk-luthersk tro i enlighet med den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt Uppsala sammanträde 1593, annars existerar rätten mot tronen förverkad. Detta gäller såväl monarken vilket prinsar samt prinsessor.
Successionsordningens äktenskapsbestämmelser fastslår för att enstaka prins alternativt prinsessa måste äga monarkens godkännande samt även regeringens godkännande på grund av för att behärska ingå äktenskap utan för att förlora rätten mot tronen.
detta finns inget hinder till ett prins alternativt prinsessa för att gifta sig tillsammans med vem han alternativt denna önskar – dock arvsrätten mot tronen går förlorad angående ej monarken samt regeringen gett sitt tillåtelse.
Svensk författningssamlingMonarken egen existerar dock ej bunden från dessa bestämmelser utan kunna ingå äktenskap tillsammans vem han alternativt denna önskar.
En medlem från kungahuset får ej utan monarkens samt riksdagens medgivande bli regent inom utländsk stat, oavsett detta sker genom arv, giftermål alternativt omröstning. Den medlem från kungahuset liksom utför detta tappar rätten mot kronan på grund av sig egen samt sina efterkommande.
Kvinnlig tronföljd
[redigera | redigera wikitext]Regeringen Fälldin inom lade inom månad 1977 fram ett proposition ifall fullt kognatisk tronföljd – alltså både manlig samt kvinnlig tronföljd. Vänsterpartiet Kommunisterna skrev ett följdmotion inom riksdagen tillsammans förslaget för att avslå propositionen samt upphäva successionsordningen mot förmån på grund av en republikanskt statsskick, var riksdagens talman fanns Sveriges statschef.
Socialdemokraterna inom konstitutionsutskottet lämnade en särskilt yttrande mot utskottets betänkande, var dem förklarade för att grupp skulle lägga ner sina röster inom frågan.
[källa behövs] Den antogs av 1810 års riksdag och utfärdades som gällande den 26 september samma årRiksdagen avgjorde den 20 april 1978 tillsammans röstsiffrorna 156 mot 14 (135 ledamöter avstod) för att bifalla regeringens proposition ifall fullt kognatisk tronföljd.[4]
Då ändringar inom grundlag kräver numeriskt värde riksdagsbeslut tillsammans med mellanliggande riksdagsval, behandlade riksdagen återigen frågan efter valet 1979.
Riksdagen avgjorde den 7 november 1979 tillsammans röstsiffrorna 165 mot 21 (147 ledamöter avstod) för att bifalla förslaget ifall kvinnlig tronföljd.[5] Grundlagsändringen började gälla den 1 januari 1980.
Den svenska tronföljden
[redigera | redigera wikitext]Successionsordningens inledande paragraf stadgar att:[a]
| ” | § 1.
arvsrätt mot Sveriges tron tillkommer manliga samt kvinnliga efterkommande mot kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling inom riktig nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre bror/syster samt äldre syskons efterkommande äga därvid prioritet framför yngre bror/syster samt yngre syskons efterkommande. | „ |
| – team (1979:935) | ||
Den svenska tronföljden ser till närvarande ut vid nästa sätt:[6]
- Kronprinsessan Victoria
- Prinsessan Estelle
- Prins Oscar
- Prins Carl Philip
- Prins Alexander
- Prins Gabriel
- Prins Julian
- Prinsessan Madeleine
- Prinsessan Leonore
- Prins Nicolas
- Prinsessan Adrienne
För information angående tidigare gällande tronföljder, titta Svenska tronföljden.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^Johan Baptist Julii existerar enstaka svensk namnform från Karl XIV Johans ursprungliga franska förnamn: Jean-Baptiste Jules. Julii existerar enstaka genitivform från Julius, baserad vid latinskt böjningsmönster.
Jfr Pauli, Petri, Mattei m.fl.