Områden man pratar svenska i världen

Svenska dialekter existerar en samlingsbegrepp vilket innefattar dels dem ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter vilket talas samt besitter talats inom nuvarande landet samt land i norden, samt dels dem moderna, dialektpåverkade varianterna från standardspråket.

dem genuina dialekterna kallas även folkmål, bygdemål alternativt sockenmål. Språkvetare beräknar tillsammans med dem fyra nivåerna genuin dialekt, utjämnad dialekt, regionalt standardspråk samt neutralt standardspråk,^[3] dock regionalt standardspråk kallas inom dagligt anförande ofta ”dialekt”. Även inom områden liksom länge varit ett sektion från land, dock liksom tidigare tillhört Norge alternativt land, brukar man yttra för att befolkningen talar svenska dialekter.

inom dem områden likt tidigare besitter tillhört land (Skåne, Blekinge samt Halland) talar man även ifall östdanska dialekter, tillsammans med undantag på grund av den götamålstalande norra hälften från Halland. Gutniskan, vilket talas vid Gotland, härstammar ej ifrån fornsvenskan, dock räknas ändå ofta mot dem svenska dialekterna eftersom Gotland existerar enstaka sektion från landet.

Dialekterna inom västra samt norra landet besitter ofta västnordiska drag.

Många från dem mer särpräglade dialekter såsom talas inom orter såsom Klövsjö inom Jämtland, Orsa inom Dalarna, Burträsk inom Västerbotten alternativt Närpes inom Österbotten omfattar ofta mer distinkta fonetiska samt grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet från äldre kasussystem.

Dessa dialekter är kapabel artikel nästintill obegripliga till dem flesta svenskar samt dem flesta talarna kontrollerar eller är skicklig i även riks- alternativt högsvenska. Dialekterna existerar ofta således lokala för att dem är kapabel begränsas mot enskilda socknar. Dessa ursprungliga folkmål äger försvagats vid bas från dialektfobisk politik samt dialektfobiska attityder, inom synnerhet inom skolan ifrån 1800‐talet fram mot slutet från 1900‐talet.^[4] inom land besitter inga dialekter fått någon officiell ställning eller tillstånd trots för att land äger skrivit beneath Minoritetsspråkskonventionen.

Älvdalska erkändes mot modell liksom en eget tungomål från SIL International 2015, tillsammans med beteckningen ovd vid Ethnologue.

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Dialekterna besitter traditionellt delats in inom sex större dialektområden, vilket sinsemellan besitter likartade drag inom fråga ifall grammatik, uttal samt ordförråd.

avgränsningar mellan dessa områden existerar ej skarpa, samt indelningen äger maximalt enstaka lärorik funktion.^[1]

Under varenda rubrik anges länkar mot inspelningar från dialektprov ifrån olika platser. Siffrorna refererar mot kartan intill. Ljudfilerna (utom dem Estlandssvenska) tillhör SweDia, en svenskt dialektforskningsprojekt, såsom äger lagt upp inspelningar från sammanlagt 100 olika dialekter tillsammans fyra olika talare på grund av varenda ort; äldre kvinna, äldre man, yngre kvinna samt yngre man.

Avsikten existerar främst för att spela in hur man talar nu. flera från dem inspelade talar ej sitt områdes genuina dialekt utan ett utblandad svenska.

Här listar vi olika länder där det antingen är officiellt språk eller där det finns platser som folk pratar svenska

• Norrländska mål — norra Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt landskap. Nordgränsen till dem gamla svenska dialekterna följer inom stort sett östra samt norra sockengränsen till Nederkalix samt Överkalix socknar samt vidare ifrån nordspetsen från Överkalix socken inom enstaka båge mot söder mot Porjus, varefter den följer Stora Lule flod.

  Tornedalen äger varit övervägande finskspråkig. dem nordiska dialekterna inom detta tidiga Västerbotten (inkluderar Piteå, Luleå samt Kalix) existerar vilket regel både mer konservativa samt nyskapande än dem sydligare dialekterna samt skiljer sig ifrån dem sydligare målen genom för att man bland annat bevarat dativ- samt ackusativformer, bevarat dem gamla diftongerna samt även skapat nya.

  dem flesta från Härjedalens dialekter besitter traditionellt räknats vilket norska samt ingår därför ej inom dem norrländska målen.^[2][7]

1. Överkalix, Norrbotten; äldre man

2. Burträsk, Västerbotten; äldre kvinna

3. Aspås, Jämtland; yngre man

4. Delsbo, Hälsingland; yngre man

5.

Älvdalen, Dalarna; äldre kvinna

6. Gräsö, Uppland; äldre man

7. Sorunda, Södermanland; yngre man

9. Viby, Närke; äldre man

10. Fårö, Gotland; äldre man

11. Närpes, Österbotten; yngre kvinna

12. Dragsfjärd, Åboland; äldre man

13. Borgå, Nyland; yngre man

Aiboland, Estland; Ljudfiler vid sajten Den andra Stranden.

• Götamål — Västergötland, Dalsland, norra Småland, norra Halland samt sydvästra Östergötland.

  Dialekterna inom Värmland räknas även mot götamålen dock intar enstaka särställning.

  Svenska dialekter är ett samlingsbegrepp som innefattar dels de ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter som talas och har talats i nuvarande Sverige och Finland, och dels de moderna

  Bohuslän utgör en gränsområde mellan sydsvenska, götiska samt norska mål.^[2] inom denna sammanställning besitter bohuslänskan placerats nedan beneath Övriga mål.

8. Köla, Värmlandyngre kvinna

15. Floby, Västergötland; äldre kvinna

16. Rimforsa, Östergötland; yngre man

18.

Stenberga socken, Småland; yngre kvinna

17. Årstad-Heberg, Halland; yngre man

19. Jämshög, Blekinge; äldre kvinna

20. Bara, Skåne; äldre man

14. Orust, Bohuslän; äldre man

Storsjö, Härjedalen; äldre man

Dialektforskning

[redigera | redigera wikitext]

Dialektforskningen inom land besitter gamla anor.

Redan vid 1600-talet fick landets antikvarier inom uppgift för att utföra förteckningar ovan svenska dialektord, samt den inledande publicerades från Johannes Bureus. vid 1700-talet publicerades svenska dialektlexikon från bland andra Johan Ihre samt Sven Hof. kalenderår 1867 gav Johan Ernst Rietz ut Svenskt dialektlexikon, likt ännu existerar den enda heltäckande ordboken ovan svenska dialekter.

Projektet Ordbok ovan Sveriges dialekter startade 1954 tillsammans med Vidar Reinhammar vilket huvudredaktör. Syftet fanns för att ersätta Rietzs lexikon tillsammans med enstaka gedignare samt mer uppdaterad dialektordbok.^[8] Tre grupp publicerades 1991–2000 innan utgivningen upphörde, samt projektet existerar för tillfället vilande.

beneath förra halvan från 1900-talet fanns även flera landskapsspecifika ordboksprojekt.

undersökning inom svensk samt skandinavisk dialektologi bedrivs nära flera högskola, såväl liksom nära Institutet på grund av tungomål samt folkminnen.

Bland översiktliga verk likt behandlar svenska dialekter existerar Elias WessénsVåra folkmål (1935) samt Bengt PampsSvenska dialekter (1978) bland dem mer framträdande.

Svenska landsmål samt svenskt folkliv existerar den främsta svenska vetenskapliga tidskriften liksom behandlar området dialektologi. Den kommer ut årligen samt innehåller både dialektologiska föremål eller textstycken samt recensioner från färsk dialektlitteratur.

Sedan 2000 äger den dialektsyntaktiska forskningen gett en nytt perspektiv vid dialekterna inom Europa.

inom Norden besitter man genom dem stora samarbetsprojekten ScanDiaSyn samt NORMS erhållit många färsk insikt ifall dialekterna, samt man äger dessutom publicerat stora korpusar ovan varenda Nordens dialekter inom Nordic Dialect Corpus, samt information ifall deras syntax inom Nordic Syntax Database.

Åland (Högre andel svensktalande på Åland än i Sverige) Mer läsning: + Länder där man

Rikssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Rikssvenska existerar den vanligaste termen på grund av detta standardspråk likt uppstått främst ur dem dialekter såsom talas kring Stockholmsregionen samt liksom används från den stora majoriteten från svenskar. inom land i norden existerar ännu termen högsvenska på grund av för att skilja detta finlandssvenska standardspråket ifrån detta inom landet, var termen ses likt tämligen ålderdomlig.

Dock finns detta skillnader mellan dem båda standardspråken, såsom inom vokabulär samt uttal, även ifall dessa skillnader existerar relativt små.^[9][10] Rikssvenskan äger flera olika regionala varianter vilket existerar typiska till vissa delar från landet (regioner, landskap, städer). Även ifall dessa varianter ofta existerar påverkade från dem mer genuina bygdemålen, således existerar grammatik samt språkljud inom högsta grad mellansvenska.

inom massmedia existerar detta numera ganska vanligt för att journalister talar tillsammans enstaka tydlig regional accent, även angående detta vanligaste samt maximalt normerande kvar anses existera dem mellansvenska dialekterna.

Även ifall rikssvenskan samt dess definition existerar etablerad bland språkforskare samt korrekt klart definierad, således existerar dem flesta svenskar ovetande angående denna definition samt hänvisar ofta mot regionala varianter såsom "dialekter".

inom ett analys vilket genomfördes från Handelns Utredningsinstitut (HUI) inom månad 2005 framgick för att 54% från dem svarande ansåg för att "rikssvenska" plats den variant från svenska dem helst ville lyssna ifrån enstaka telefonförsäljare. Detta trots för att mot modell "gotländska" samt "skånska", såsom bör betraktas liksom regionala varianter från standardsvenska, fanns givna vilket alternativ inom granskning.

Det är inte bara i Sverige svenska finns som modersmål

Finlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Finland fanns sedan medeltiden enstaka sektion från land, samt svenska fortsatte för att existera detta enda administrativa språket ifrån rikssprängningen 1809 ända fram mot 1902 samt detta ledande kultur- samt utbildningsspråket fram mot Finlands självständighet 1917. inom detta självständiga Finlands konstitution besitter svenskan ställning liksom detta en nationalspråket, jämställd tillsammans med finskan.

2004 talade i enlighet med officiell statistik 5,5% från den finländska befolkningen svenska liksom modersmål.

Det finlandssvenska standardspråket ("högsvenska") talas inom dem större städerna, inom synnerhet inom Åbo samt Helsingfors, samt dominerar inom media, inom officiella kontext samt då personer ifrån Österbotten samt andra landsdelar träffas.

Språkvården strävar efter för att detta finlandssvenska standardspråket ej skall driva till långt ifrån rikssvenskan, samt uppmanar mot för att begränsa användningen från ett sektion finlandismer inom kontext tillsammans med även rikssvenska lyssnare alternativt läsare. Skillnaderna mellan finlandssvenskt samt rikssvenskt standardspråk existerar små, förutom viss terminologi jämförbara tillsammans skillnaderna inom detta rikssvenska standardspråket således liksom detta talas inom olika landsändar.

De finlandssvenska dialekterna brukar delas in inom fyra grupper: österbottniska, åländska, åboländska samt nyländska.

Från söder till norr i Sverige finns sydsvenska mål, götamål, gotländska mål, sveamål, bergslagsmål och norrländska mål

Huvudgrupperna delas ytterligare in inom norra, mellersta samt södra Österbotten; västra samt östra Åland; västra samt östra Åboland samt västra, mellersta samt östra Nyland. Dialekterna existerar maximalt gammal inom Österbotten, östra Nyland samt delar från den åboländska skärgård, medan Åland samt västra samt mellersta Nyland äger genomgått enstaka ansenlig dialektutjämning.

enstaka sektion från dialekterna vid den österbottniska ruralt område skiljer sig avsevärt ifrån högsvenskan, inom enstaka sektion fall således för att dem flesta svensktalande ifrån södra land i norden besitter svårt, alternativt överhuvudtaget ej klarar, för att förstå dem inom deras genuina struktur. Dialekten inom Närpes brukar anges vilket detta extremaste exemplet.

Svenska talad från finskspråkiga förväxlas inom landet ibland tillsammans med finlandssvenska. Både finlandssvenska samt rikssvenska används inom undervisningen från svenska vilket detta "andra inhemska språket", flera finnar exponeras inom huvudsak till finlandssvenska, samt finskan samt finlandssvenskan äger ett sektion gemensamma drag, delvis vid bas från påverkan åt båda hållen, dock finsk brytning skall ej förväxlas tillsammans med finlandssvenska.

Åländska

[redigera | redigera wikitext]

Åland existerar enspråkigt svenskt samt Ålands svenska tungomål samt traditioner skyddas inom självstyrelselagen. Landskapets geografiska placering mellan fasta land i norden samt land avspeglas även inom åländskan då vissa åländska dialekter liknar finlandssvenskan medan andra mer liknar dialekterna inom Roslagen.

Man kunna skilja vid västliga samt östliga åländska dialekter. inom öster äger dem genuina dialekterna drag vilket existerar gemensamma tillsammans bland annat Åboland samt södra Österbotten. inom västra Åland (speciellt Eckerö) besitter dialekterna ett hel sektion gemensamt tillsammans med dialekten inom Roslagen, bland annat inledningsvis h-bortfall.^[11]

Estlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Estland besitter tidigare haft enstaka svenskspråkig minoritet.

inom land i baltikum talades svenska allmänt längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna, framförallt vid Ormsö, Dagö, Nuckö, Rågöarna, Odensholm, Rickul, Sutlep, Vippal, Korkis, Nargö samt Runö.

Amerikasvenska

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns vanligt för att svenskbördiga personer inom Nordamerika använde svenska ännu vid 1920-talet.

Dessa människor bildade sin personlig svensktalande gruppering från detta svenska språket, "Amerikasvenskan kännetecknas framför allt från dialektutjämning, dialektblandning, förenkling samt inlånade mening samt formulering ifrån engelskan". dock idag, liksom tillsammans gammelbysvenskan, äger dem flesta svenskamerikaner bytt modersmål mot engelska, alternativt mot något östslaviskt tungomål, såsom inom fallet tillsammans med Gammelsvenskby.^[12] 1890 befann sig detta ungefär 800 000 svenskamerikaner inom USA.

Detta skulle äga gjort denna språkgrupp mot den andra största nationella grupperingen från svensktalande inom världen, efter svenskan inom Sverige,^[13] medan finlandssvenskan existerar idag näst maximalt talad från dem olika nationella gruperingarna från svenska globalt.^{[förtydliga][14]}

Linn Andersson skriver inom sitt verk Amerikasvenska Lexikala jämförelser samt attritionspåverkan: "Efter för att informanternas lexikon undersökts går detta för att konstatera för att detta förekommer inslag från engelska mening samt formulering inom olika grad.".

ett ytterligare orsak mot för att amerikasvenskan försvunnit liksom vardagligt tungomål kunna existera detta: "När massiva lån ifrån en dominant tungomål nyttjas inom en mer recessivt tungomål, kunna detta betyda för att attrition vid ett samhällelig nivå äger skett". tillsammans med andra mening, detta för att amerikasvenskan anpassat sig mot engelskan, ledde mot inlånande från mening samt fraser, vilket många liknade engelskan.

identisk sak bidrog även mot för att amerikasvenskarna själva förlorade språket, genom språkbyte mot engelska, samt även för att ej samtliga amerikasvenska drag existerar lätta för att kategorisera likt härstammande ifrån äldre svenska dialektala drag alternativt egna innovationer.^[15]

Övriga mindre svensktalande grupper

[redigera | redigera wikitext]

Runt 1900-talets start fanns detta cirka 2500 svenskar inom Argentina, likt talade argentinasvenska.^[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]