Vad är en jp adress

IP-adress

En IP-adress (engelskaInternet Protocol address) existerar en siffra såsom används liksom plats vid internet. IP-adressen identifierar normalt ett viss datamaskin (eller ytterligare apparat), samtidigt likt adressens inledande sektion visar mot vilket nätverk datorn existerar kopplad. Domännamn används ej direkt från internetprotokollet, utan namnen måste omvandlas mot IP-adresser, likt sedan används inom den egentliga kommunikationen.

Även benämningen IP-nummer förekommer ibland, dock bör undvikas.^[1]

IP-adressen till avsändare samt mottagare ingår inom varenda datapaket samt existerar den enda data nätverksenheter äger vad gäller paketets destination.

Offentliga IP-adresser tilldelas av din internetleverantör och är den adress som din router använder för att kommunicera med internet

Domännamn anges ej inom dem enskilda paketen. varenda apparat likt skall behärska anges vilket adressat vid internet måste äga ett personlig IP-adress. Detta gäller mot modell vanliga person- samt serverdatorer, routrar, infrastruktur-servrar (för mot modell NTP, DNS, DHCP), nätverksskrivare samt självständiga IP-telefoner. tillsammans särskilda arrangemang kunna datorer dela plats, dock dem ses då utifrån såsom enstaka datamaskin.

Apparater liksom ej skall synas alternativt annars behärska adresseras direkt behöver däremot ingen plats. modell vid sådan apparatur existerar switchar, bryggor samt brandväggar.

IPv4 är det protokoll som fortfarande är vanligast idag

dem är kapabel ändå äga egna adresser tillsammans tanke vid fjärradministration alternativt andra funktioner integrerade inom identisk apparat.

Ursprungligen fanns adresserna avsedda för att existera unika vid läka internet, dock enstaka sektion adressblock äger sedermera avdelats på grund av användning inom enskilda intranät. Vissa adresser alternativt adressblock existerar även avsedda till speciella ändamål, var dem ej hänför sig mot ett enskild apparat, mot modell nätverksadressen samt broadcast-adressen till en enskilt mindre nät (subnät), multicast-adresserna till dem intresserade från enstaka viss position (en TV-kanal alternativt liknande) samt anycast-adresserna tillsammans med vilken man når enstaka godtycklig dator såsom tillhandahåller ett viss service.

Domännamn samt IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Användare vid internet använder sällan IP-adresserna direkt. Istället används domännamn genom domännamnssystemet (DNS), var datorerna namnges inom enstaka hierarki i enlighet med organisation samt organisationstyp alternativt nation.

DNS existerar detta liksom fullfölja sålunda för att webbadressen kunna översättas mot IP-adressen detta finns flera olika DNS-servrar, var dels varenda internetleverantör oftast besitter sin personlig, dels publika varav några från dem maximalt kända existerar Cloudflares DNS alternativt liksom existerar Googles publika DNS dator.

Då ett datamaskin bör kontaktas tar man ursprunglig reda vid namnservern på grund av organisationen liksom ansvarar på grund av namnet, till för att samt från denna ett fåtal IP-adressen på grund av datorn ifråga. Därefter används denna IP-adress. inom vissa rapport är kapabel namnet äga innebörd även senare, dock detta används ej på grund av för att styra datapaketen.

Sambandet mellan domännamn samt IP-adress behöver ej existera entydigt samt IP-adressen fungerar oberoende från DNS. Omvänt kunna den vilket dokumenterat en domännamn nyttja detta samt administrera ett namnserver utan för att inneha något IP-adressblock. angående namn samt IP-adress ej stämmer överens (då man kontrollerar andra vägen) kunna detta dock tas likt indikator vid för att allt ej står korrekt till; organisationen liksom ansvarar på grund av namnet samt den såsom ansvarar på grund av adressen bör inom allmänhet samarbeta.

IP-adressernas natur

[redigera | redigera wikitext]

IP-adresser delas ut blockvis, således för att man genom för att analysera adressens inledande sektion är kapabel avsluta sig mot vilket nät den hör. Därmed behöver dem centrala routrarna vid internet ej uppleva varenda specifika IP-adresser, utan endast vilken router vilket ansvarar på grund av specifika block.

inom allmänhet är kapabel enstaka IP-adress nås olika vägar samt avancerade arrangemang finns till för att stamnätets routrar – samt routrar såsom äger flera rutter ut mot stamnätet – bör behärska fatta ändamålsenliga beslut ifall vilken väg en visst box skall skickas.

Varje datamaskin kopplad mot internet, alternativt mot en annat internet, tilldelas enstaka IP-adress, ibland flera, från nätverksadministratören alternativt internetleverantören, inom något nätblock liksom organisationen tilldelats (eller inom något block på grund av lokala adresser).

Adressen kunna antingen konfigureras på grund av grabb vid den enskilda datorn alternativt tilldelas dynamiskt genom DHCP alternativt liknande arrangemang inom samband tillsammans för att datorn startas upp. IP-adressen ändras ibland, antingen vid bas från omorganisation från nätverket alternativt – nära dynamisk tilldelning – då datorn enstaka period ej varit uppkopplad samt adressen därför tilldelats ett ytterligare maskin.

Ofta bokförs uppgiften angående vilken datamaskin alternativt anslutning likt nära ett viss tidpunkt använt ett viss IP-adress (lagstiftning inom EU ger internetleverantörer skyldigheten för att bokföra användningen).

IP-adresser är i princip identifierare som används för att

Det går ej för att säkert binda enstaka viss IP-adress mot ett viss individ, då detta ej behöver existera abonnemangsägaren såsom använder abonnemanget. Dessutom existerar detta vanligt för att man medvetet delar ut sin bandbredd tillsammans mot modell ljud samt Tor, alternativt omedvetet genom för att man glömt för att säkra sina trådlösa nätverk.

IP utgåva 4

[redigera | redigera wikitext]

IP utgåva 4 (IPv4) existerar den utgåva från IP såsom använts sedan internets genombrott. inom IPv4 består numeriskt värde siffra, nät-ID samt dator-ID, tillsammans totalt 32 bitar, vilket existerar likvärdig tillsammans 4 bytes samt fullfölja för att antalet adresser existerar begränsade mot drygt fyra miljarder (4 alternativt 2³²).

Vanligen anges IP-adressen genom för att notera ut dem 4 byten inom decimal form eller gestalt tillsammans punkter emellan, således för att varenda siffergrupp motsvarar ett byte. IP-adresser tillhörde enstaka från fyra klasser, var dem start bitarna anger vilken klass adressen tillhör. Behöver ett bestämd port anges inom adressen blir formatet x.x.x.x/portnummer

Klass	Nät-ID Inledande byte	Adressrymd	Dator-ID	Adressrymd	Antal tänkbara anslutningar i detta lokala nätverket	Användning
A	0xxxxxxx	1.x.x.x - x.x.x	3 byte	x - x	16 (2²⁴)	Storföretag, statliga myndigheter
B	10xxxxxx	x.x - x.x	2 byte	x.x - x.x	65 (2¹⁶)
C	xxxxx	x - x	1 byte	x.x.x.0 - x.x.x	(2⁸)	Småföretag, lokala organisationer
D	xxxx		3 byte	Flersändning, skiljer sig ifrån övriga klasser genom för att IP-adressen tilldelas unikt till den sändande datorn ifrån toppdomänen efter begäran mot IANA.

Då IPv4 utvecklades fanns detta främst fleranvändarsystem, serverdatorer samt nätverksapparatur likt behövde adresser, samt tanken fanns för att varenda organisation skulle behärska ett fåtal en eget nät-ID tillsammans med tillräcklig klass på grund av för att behärska att koppla eller förena med något varenda sina datorer; adresserna verkade tillräckligt flera tillsammans väldigt massiv marginal.

IP-adress

då sedan Internet slog igenom samt persondatorer blivit vanliga övergavs klass-systemet mot största delen. då sedan mobiltelefoner samt snart även hushållselektronik kopplas mot internet råder akut adressbrist. Sedan slutet från talet äger man varnat på grund av problemet samt IP utgåva 6 utvecklades inom inledande grabb på grund av för att öka kvantiteten tillgängliga adresser, dock besitter ej ännu slagit igenom trots för att dem flesta enheter idag stödjer protokollet.

Exempel vid IPv4-adresser:

/80 vilket existerar den specifika porten 80 (http) på grund av datorn tillsammans plats

Reserverade IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Vissa IP-adressblock används till speciella ändamål. således existerar mot modell blocket /8 inom IP utgåva 4 reserverat till bruk inom ett enskilda datamaskin ("localhost") tillsammans /80 på grund av den interna nätverksadressen vid enstaka grupp, även kallad loopback, genom HTTP-porten, /8 på grund av detta lokala nätsegmentet, /16 på grund av automatiskt konfigurerad plats informationsutbyte ("link local"), /24 på grund av modell (jämför ) samt /4 på grund av Multicast.

en senare tillägg existerar adressrymden

/10 ( – )

för Carrier-grade NAT (CGN) genom RFC , var dem publika adresserna mot identisk internetoperatör delas bland flera kunder.

Lokala IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Vissa IP-adresser används till lokala nätverk (LAN) inom bostad samt vid kontor.

Det finns alltså adresser från till vilket är ungefär 4 miljarder IPv4-adresser

Dessa adresser existerar reserverade från internet Assigned Numbers Authority (IANA) samt går ej för att nyttja direkt vid internet. till för att datorer tillsammans liknande lokala adresser skall behärska ta förbindelse tillsammans internet behövs enstaka router tillsammans med Network Address Translation (NAT), detta önskar yttra ett router likt byter ut adresserna inom enskilda datapaket mot liknande gångbara vid internet, respektive mot adresser vid intranätet.

De lokala adresserna existerar (definierat inom RFC uppdelat vid liknande sätt liksom detta vilket tidigare kallades A-, B- respektive C-klass från nät):

/8 ( – ) /12 ( – ) /16 ( – )

IP utgåva 6

[redigera | redigera wikitext]

Den nya utgåvan från IP heter IP utgåva 6 (IPv6). inom IPv6 äger IP-adressen utökats mot bitar, samt består från en nätverksprefix följt från den lokala adressen.

även flera nya funktioner äger införts, exempelvis IPSec (som sedermera även blivit porterat mot IPv4).

Det betyder att dom första tre delarna av IP-adressen bestämmer vilket IP-nät adressen tillhör, och den sista delen av IP-adressen bestämmer vilken adress inom det IP-nätet som en dator har

Notationen på grund av adresserna existerar även uppenbart annorlunda, tillsammans 32 hexadecimala indikator grupperade angående fyra separerade tillsammans kolon tillsammans med totalt 8 grupper, ofta åtföljt från en snedstreck samt därefter antalet bitar inom nätverksprefixet.

dbada2e/64 existerar en modell vid enstaka giltig IPv6 plats.

Subnät

[redigera | redigera wikitext]

Ett subnät (LAN) tilldelas en antal IP-adresser inom resultat samt bildar vid detta sättet en nät. plats gränsen mellan olika LAN (adressområden) går definieras från enstaka subnätmask. Numera anger masken bara antalet bitar inom nätverksadressen samt inom den lokala delen från adressen, tidigare fanns mer komplicerade konstellationer tillåtna.

I nätverksadresser existerar endast vissa bitar betydelsebärande, då dem enskilda adresserna avser datorer alternativt apparater vid detta nät. Nätets plats anges därför för att dem övriga bitarna räknas likt noll samt man efter adressen lägger en snedstreck samt antingen antalet betydelsebärande bitar inom start från adressen alternativt enstaka "netmask" var dem betydelsebärande bitarna ersatts tillsammans ettor samt dem betydelselösa tillsammans med nollor.

sålunda existerar mot modell /24 samt /24 olika nätverk tillsammans adresser vardera (plus nätverks- samt "broadcast"-adresserna), medan / existerar en alternativt sätt för att beteckna detta förstnämnda nätet. Adressen var dem på grund av nätadressen betydelselösa bitarna existerar en existerar "broadcast-adressen" på grund av nätet ifråga, samt avser varenda vid nätet (sådana adresser spärras ofta från brandväggar till för att hindra för att nätet överlastas från svar vid illasinnade förfrågningar mot adressen).

I ett vanligt hemmanätverk så brukar subnätmasken alltid vara “”

Tilldelning från IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

För för att adresserna inom IPv4 bör räcka behövs detta för att vissa tilldelas dynamiskt. Adresserna kunna vid detta sättet användas från flera datorer, dock ej samtidigt. således kallade fasta IP-adresser tilldelas inom inledande grabb datorer alternativt lokala nätverk liksom från speciella orsaker behöver enstaka sådan, mot modell serverdatorer.

Ofta äger företag samt andra organisationer fasta adresser vid sina datorer, då detta förmå underlätta administrationen. Hemanvändare äger ofta dynamiska IP-adresser, då datorerna ofta existerar avstängda samt dynamiska adresser därmed kunna användas effektivare: en antal adresser liksom motsvarar maximalt antal samtidigt uppkopplade räcker, oberoende från antal kunder.

ett rekommendation ifall hur adresserna skall fördelas mellan internetleverantörer finns inom RFC

En datamaskin kunna äga enstaka fast plats, vilket till grabb skrivits in inom lämpliga konfigurationsfiler, alternativt även frågar den nära introduktion efter sin plats samt får denna kunskap från enstaka BOOTP- alternativt DHCP-server. även datorer tillsammans med fast plats förmå nyttja dessa rapport, därför för att informationen är kapabel administreras centralt.

ifall datorn ej existerar fast kopplad mot nätverket kunna den erhålla adressen då den ansluter sig mot en nytt nätverk, mot modell via ett modempool (PPP), en 3G-modem alternativt en vanligt trådlöst nätverk (WLAN).

IP står för Internet Protocol (internetprotokoll) och är en uppsättning regler som styr i vilket format data skickas via internet eller i lokala nätverk

Servern förmå artikel inställd för att ständigt ge identisk fasta plats åt vissa datorer medan andra datorer delar vid en begränsat antal dynamiska adresser. Vanligen strävar dock servern efter för att ej byta adresser inom onödan.

Tidigare fanns IP-adresserna indelade inom klasser: Nätverk från klass A ägde 2²⁴ adresser, nätverk från klass B 2¹⁶ adresser samt nätverk från klass C 2⁸ adresser.

Denna indelning avskaffades vid talet till för att adresserna skulle behärska allokeras effektivare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

RFC "Address Allocation for Private Internets"
RFC "Guidelines for Management of IP Address Space"
RFC "INTERNET REGISTRY IP ALLOCATION GUIDELINES"

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]