När har halva året gått

Gregorianska kalendern, inom land även kallad nya stilen, existerar den årsalmanacka såsom används inom dem flesta från världens länder. Den föreslogs från Aloysius Lilius samt antogs från påvenGregorius XIII den 24 månad genom bullanInter gravissimas,^[1] likt ett mindre förändring från den julianska kalendern.^[2]

En sektion länder införde den nya kalendern identisk kalenderår såsom bullan utfärdades, dock inom synnerhet inom protestantiska länder dröjde detta länge.

Andra traditioner berättar om Henriksdagen (19 januari), Pauli omvändelse (25 januari) och kyndelsmässodagen (2 februari) som den dag då halva vintern har gått

inom den västliga världen förekom alltså sidled beneath många kalenderår numeriskt värde olika kalendrar, inom land kallade den gamla stilen samt den nya stilen. ovan bota Europa rådde massiv oreda inom tideräkningen. land i norden ägde liksom sektion från land gått ovan mot nya stilen, dock inom Ryssland användes den julianska kalendern fram mot efter revolutionen

Genomsnittsåret inom den julianska kalendern existerar ,25 dygn långt dock eftersom detta genomsnittliga solåret existerar ungefär , dygn kommer kalendern sålunda småningom inom otakt tillsammans årstiderna.

inom den julianska kalendern existerar en tid skottår angående årtalet existerar jämnt delbart tillsammans fyra. inom den gregorianska kalendern gäller identisk sak, tillsammans undantag på grund av årtal liksom existerar jämna århundraden, dessa existerar ej skottår annat än då även seklet existerar jämnt delbart tillsammans med Detta innebär för att exempelvis år samt ej fanns skottår, medan fanns skottår.

Dessa skottår, såsom inom landet hittills bara skett enstaka enda gång, tid , kallas storskottår.

Den gregorianska kalendern får inom medelvärde , dygn vid en tid, vilket idag ger en fel vid bara en dygn per cirka tid.

Dagnummer för Hem

Emellertid sker enstaka fördröjning från jordrotationen samt tillsammans med ett fortsättning från denna förmå kalendern anlända ur fas snabbare än således.

År

[redigera | redigera wikitext]

Åren inom den gregorianska kalendern räknas efter Kristi presumtiva barnafödande, var kalenderns epok, detta inledande året, Herrens tid (Anno Domini) 1, börjar samt slutar tillsammans den inledande veckodagen (Herrens dygn, söndagen) i enlighet med den kristna 7-dagarsveckan likt övertagits ifrån judendomen.

kalenderår 2–7 börjar samt slutar vid veckodag 2–7 eftersom kalenderår 4 ej existerar en skottår vid bas från kalenderreformen liksom genomfördes inom samband tillsammans den från kejsar Augustus beordrade skattskrivningen. fräsch undersökning tyder dock vid för att skottåren kunde äga tagits upp redan kalenderår 4 ^[3][4][5]

I vilket fall existerar forskare överens ifall för att kalenderår 8 samt vart fjärde tid därefter varit skottår ända fram mot tid , då påven Gregorius kalenderreform ifrån kalenderår fick genomslag till inledande gången.

ej heller dem länder likt infört kalendern före fick någon resultat nära sekelskiftet , eftersom existerar delbart tillsammans med samt därför blir en storskottår inom den gregorianska kalendern.

Förkortningarna "" samt "" (eller vt samt fvt) används till för att ange för att man avser detta givna årtalet efter respektive före epoken; utan förkortning existerar detta normalt underförstått för att år efter epoken avses.

Kristi barnafödande inträffade sannolikt mellan kalenderår 7 f&#;Kr samt 4 f&#;Kr, dock benämningen "efter Kristus" existerar därför inarbetad för att den ännu används. Valet från startdatum på grund av tideräkningen gjordes från abboten Dionysius Exiguus likt kalenderår fick uppdraget från påven för att ytterligare precisera tiden på grund av kristen påsk, denna gång utan för att anknyta årtalet mot ett bestämd regents trontillträde därför likt detta gjorts sedan antik tider.

på grund av för att årsindelningen skulle sammanfalla tillsammans veckoindelningen vid således sätt för att detta inledande året inom den kristna tideräkningen började tillsammans ett hel sju dagar fanns detta numeriskt värde alternativa startdatum var årets inledande solens tid även fanns den inledande dagen inom den judiska samt kristna veckan, söndagen den 1 januari detta kalenderår oss för tillfället känner såsom kalenderår 7 samt söndagen den 1 januari detta tid likt oss för tillfället känner vilket kalenderår 1.

Varför normaltid (aka vintertid) är bättre för vårt välmående

Ett tidigare försök för att besluta tidsperiod på grund av påsk gjordes nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea kalenderår , då i enlighet med principen "första söndagen efter inledande månsken efter vårdagjämningen". Denna regel fungerar till detta mesta, dock detta finns specialfall, var detta ej kunna bestämmas entydigt. inom dessa, sällan förekommande fall, bestämmer påven vad liksom skall gälla.

Första århundradet efter Kristus omfattar år 1 mot , andra århundradet mot , tredjeplats århundradet mot samt därför vidare. inledande århundradet före Kristus omfattar 1&#;f&#;Kr mot &#;f&#;Kr, andra århundradet före Kristus &#;f&#;Kr mot &#;f&#;Kr samt därför vidare. Man beräknar alltså bakåt inom tiden utifrån epoken vid detta sätt.

Observera för att oss numera, från praktiska skäl, brukar räkna dem tid likt börjar vid identisk siffror till en århundrade, vilket, ifall man interpolerar bakåt, skulle medföra för att detta inledande århundradet före Kristus, samt detta inledande efter Kristus, bara innehåller 99 kalenderår.

Hur man betecknar seklen varierar ifrån tungomål mot tungomål.

inom bland annat engelska, spanska samt tyska beräknar man antal sekel.

I helgen ställde vi alla om klockan igen och numera är det normaltid som gäller i några månader framöver

kalenderår 1– existerar detta inledande seklet, – detta nittonde seklet ("the 19th century", "Siglo&#;XIX" respektive "&#;Jahrhundert"). vid svenska namnges århundraden vanligen i enlighet med årtalets inledande siffror, varvid – blir talet.

I andra kalendrar räknas år utifrån andra händelser. Den judiska kalendern börjar 7 oktober (detta existerar dock ej tiden till Adams alster, vilket tänks äga skett nästan en kalenderår senare, 26 september , utan en fixerat ögonblick dagar innan Gud skapade världen i enlighet med traditionell judisk historieskrivning); den romerska kalendern började 21 april &#; (Roms grundande); den bysantinska kalendern börjar tillsammans mars (Världens skapande beräknad i enlighet med Septuaginta) samt den muslimska kalendern börjar 16 juli (Muhammeds rymning mot Medina).

Månader

[redigera | redigera wikitext]

En kalendermånad plats ursprungligen ett lunär tvåhjulig, detta önskar yttra tiden ifrån enstaka viss månfas (till modell fullmåne) mot nästa förekomst från denna fas, vilket existerar ett period vid drygt 27 dygn. titta vidare månen.

Den gregorianska kalendern äger 12 månader liksom fått sina namn ifrån romerska gudar, kejsare samt räkneord vilket namngav månaderna inom den romerska kalendern:

Romarnas årsalmanacka började före kejsar Augustus tillsammans med månaden mars samt slutade tillsammans med månad.

beneath skottår ägde varannan tidsperiod (mars, femte månaden i året, juli, september, november samt januari) 31 dagar medan övriga månader inklusive månad ägde 30 dagar. då detta ej fanns skottår ägde månad endast 28 dagar. inom samband tillsammans med kejsar Augustus insättning från en gemensamt taxeringsår förlängdes den 6:e, 8:e samt e månaden tillsammans ett solens tid samtidigt vilket den 7:e, 9:e samt e månaden förkortades tillsammans med enstaka solens tid.

Den 6:e månaden uppkallades efter Augustus samt övergången mellan två år flyttades mot den 1 januari. inom samband tillsammans denna reform slopades temporärt skottåren tid 5 , kalenderår 1 samt kalenderår 4 vid bas från för att man inom Rom efter Julius Caesars död haft skottår vart tredjeplats kalenderår istället till vart fjärde tid, något vilket korrigerades genom Augustus kalenderreform.

detta inledande ordinarie skottåret efter detta uppehåll fanns alltså kalenderår 8 i enlighet med vår tideräkning.^[6]

Veckor

[redigera | redigera wikitext]

En sju dagar existerar enstaka tidsperiod likt sträcker sig ovan sju dagar vilket räknas oberoende från månadernas samt årens växlingar.

Dagnummer

detta såsom existerar särskilt anmärkningsvärt tillsammans med veckan existerar för att den saknar anknytning mot någon naturlig velociped. Den hebreisk-kristna traditionen redogör veckan likt en utfall från för att världen skapades från Gud vid 6 dagar samt för att Gud sedan återhämtade sig den sjunde dagen (på sabbaten/lördagen).

dem ortodoxa folken samt judarna besitter därför till dem flesta dagar endast en siffra. inom övriga polyteistiska traditioner föll detta inom glömska. Välorganiserade människor såsom babylonierna sökte förklara veckan utifrån dem sju himlakropparna ( solen, månen, Mars, Merkurius, Jupiter, venus, Saturnus), likt dem uppfattade likt gudar. dem nordiska folken namngav dagarna i enlighet med följande:

Dagar

[redigera | redigera wikitext]

Dagarna inom varenda tidsperiod räknas tillsammans datum.

Med enstaka ljus menas antingen

• Tiden ifrån solens uppgång mot nedgång
• Tiden mellan numeriskt värde nedgångar
• Tiden mellan numeriskt värde uppgångar
• Tiden ifrån tolvslaget mot nästa midnatt

Den inledande betydelsen syftar vid dygnets ljusa sektion, vilket skiftar tillsammans med årstiderna. dem övriga syftar vid dygnet, såsom en mått till tideräkning.

från dessa existerar den inledande betydelsen den ursprungliga,^{[källa&#;behövs]} bevarad inom den hebreisk-kristna traditionen. Den sista existerar den moderna metoden (se nedan). Dygnet indelas inom 24 timmar liksom inom sin tur indelas inom 60 minuter indelade inom 60 sekunder.

Klockslag

[redigera | redigera wikitext]

Dygnets timmar räknas inom dem flesta tungomål samt länder antingen inom numeriskt värde grupper ifall tolv timmar alternativt liksom talet 24 timmar.

dem numeriskt värde systemen kunna även användas sidled, såsom inom land samt land i norden var timmarssystemet används inom tidtabeller, dock timmarssystemet inom dagligt anförande.

I timmarssystemet är kapabel "klockan 4" avse enstaka tidpunkt antingen vid morgonnatten alternativt vid eftermiddagen. Ofta framgår detta från omständigheterna vilket liksom menas, dock ibland behövs enstaka precisering.

inom engelsktalande länder använder man AM (ante meridiem, före middagstiden) samt PM (post meridiem, efter middagstiden) på grund av för att ange vilkendera liksom menas.

AM/PM-klockan runt (middag) samt / (midnatt) går således denna plats jämfört tillsammans med timmarsklockan:^{[källa&#;behövs]}

AM =

PM =

PM =

PM =

PM =

PM =

AM =

AM =

AM =

AM =

Genom ett noggrann definition undviker man praktiska bekymmer nära verkställighet från något skeende just nära slaget, antingen vid dagen alternativt nära tolvslaget.

Tvetydigheter besitter då undvikits genom för att man säger för att aktivitet A avslutas kl &#;AM (det önskar yttra enl timmarsklockan) samt aktivitet B börjar kl &#;PM (det önskar yttra enl timmarsklockan). alternativt även bestämmes för att aktivitet A slutar &#;PM ( enl timmarsklockan), medan aktivitet B börjar kl&#;&#;AM ( enl timmarsklockan).

Noga räknat uppstår då en interregnum vid enstaka 60 sekunder, alternativt enstaka allmän tveksamhet ifall vilket liksom gäller beneath kurera 2&#;minuter.

För den enskilde är kapabel detta bli bekymmer tillsammans inställning från elektroniska väckarklockor, likt flera gånger besitter AM/PM-funktionen likt bas. angående klockan bör ringa nära noggrant tolvslaget alternativt detaljerad kvällsmål, existerar detta inom praktiken enkel hänt för att ringningen kommer 12 timmar fel, beroende vid hur man tolkat AM respektive PM nära inställning från väckningstiden.

I engelsktalande länder besitter man ofta kallat timmarsräkning till "militärt klockslag" eftersom militären tidigt anammade timmarsräkningen.

I landet utför man enstaka distinktion vid kl samt kl Dygnet slutar kl samt nästa dygn börjar kl Väl för att märka existerar för att kl samt kl inträffar nära precist identisk ögonblick. Däremot utför man inom UTC-tid skillnad mellan samt , var den förra tidpunkten existerar ett skottsekund efter

Gregorianska kalenderns införande

[redigera | redigera wikitext]

Följande kalenderår infördes den gregorianska kalendern inom några olika länder: ^[7]

Införandet inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I detta protestantiska landet fanns detta inom start starkt motstånd mot för att införa en bruk liksom påbjudits från påven, katolicismens högste företrädare.

vilket ett religionsneutral kompromiss föreslog Anders Spole, professor inom astronomi nära Uppsala högskola, för att man ifrån samt tillsammans tid skulle införa identisk förändring likt påven bekräftat, dock inom stället utgå ifrån midvintersolståndet, 10&#;dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes inom land samt Norge, dock inom land föll Spoles förslag.

Lite över halva året har nu gått när mänskligheten passerar gränsen planeten klarar av

detta dröjde ända mot innan den gregorianska kalendern infördes inom Sverige.^[2]

I november beslöt den svenska regeringen för att gregorianska kalendern skulle införas inom land. dock detta skulle ej ske direkt, utan man skulle utesluta skottdagen beneath 11 skottår (–) på grund av för att ett fåtal ett anpassning inom lagom takt.

År slopade man därmed skottdagen, dock samt gjorde konflikt för att man glömde försvunnen planerna samt skottdagarna inföll likt tidigare. landet ägde därmed fått enstaka personlig årsalmanacka, såsom ej fanns inom något annat nation. Den svenska kalendern fanns tio dagar efter den gregorianska samt enstaka solens tid före den julianska.

Detta uppfattades självklart liksom opraktiskt, således beslöt Karl XII för att man skulle återvända mot den gamla kalendern. detta gjordes vid således sätt för att man satte in enstaka extra skottdag, fredagen den 30 månad, , den sålunda kallade tillökningsdagen.

Det fanns ett betydande orsak mot för att makthavarna skyndade långsamt tillsammans med kalenderbytet.

Den stora majoriteten från Sveriges befolkning plats bönder. Deras liv styrdes inom upphöjd grad från Bondepraktikan liksom föreskrev då sysslor skulle utföras samt hur vädret skulle tolkas nära särskilda datum. för att ifrån en tid mot en annat ta försvunnen elva dagar ifrån almanackan kunde ställa mot tillsammans massiv oreda på grund av bönderna.

blev tagna mot senaste detta stora steget ovan mot den nya kalendern.^[8] detta gick mot således, för att man tog försvunnen dem 11 sista dagarna inom månad.

Onsdagen den 17 månad följdes därför från torsdagen den 1 mars (som annars skulle äga varit enstaka måndag).

Sigfrid Svensson skriver i Bondens år: I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm

land ville undvika hänvisningar mot påvar, således den gregorianska kalendern kallades till nya stilen. Tiden före 1 mars kallades till gamla stilen. Genomförandet fanns dock ej populärt bland bönderna, utan detta blev såsom man befarat – flera ansåg för att man tagit försvunnen 11 dagar ifrån deras liv samt rubbat förutsättningarna på grund av för att följa Bondepraktikan.^[9] inom jämförelse tillsammans detta meteorologiska/astronomiska året innebar detta för att vintersolståndet tillsammans med årets längsta mörker flyttades fram inom kalendern mot den 22 månad.

Tidigare ägde den legat inom anslutning mot Lucia-dagen den 13 månad samt bidragit mot dess firande vilket ljusfest.

Dessa förändringar inom tideräkningen besitter enstaka små utfall än inom dygn inom släktforskningssammanhang. Människor såsom föddes vid en samt dog vid andra sidan angående års skifte levde alltså elva dagar mindre än vad liksom står vid papperet. angående kyrkböckernas datum till barnafödande, giftermål, begravning alternativt dylikt inträffade före skiftet existerar detta alltså elva dagar färre än detta antal dagar såsom står vid papperet.^[10]

Dubbel datering

[redigera | redigera wikitext]

Från , då dem inledande länderna gick ovan mot den gregorianska kalendern samt fram mot , då den sista europeiska nationen anslöt, plats detta ofta nödvändigt för att ange datum i enlighet med både juliansk samt gregoriansk almanacka.

detta kunde mot modell tecknas "10/21 månad /51". Vissa länder numrerade år ifrån 1 januari medan andra utgick ifrån andra datum. Skillnaden inom årtal fanns redan före införandet från den gregorianska kalendern, dock idag tillkom alltså även enstaka skillnad inom datum.^[11]

Skillnaden mellan gregorianska samt julianska kalenderns datum

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den gregorianska kalendern infördes äger skillnaden mellan gregorianska samt julianska kalenderdatum ökat tillsammans med tre dagar på grund av vart fyrahundrade år:

Gregorianska datum	Julianska datum	Skillnad
Från 15 oktober till 28 månad	Från 5 oktober mot 18 månad	10 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 19 månad mot 17 månad	11 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 18 månad mot 16 månad	12 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 17 månad mot 15 månad	13 dagar
Från 1 mars mot 28 månad	Från 16 månad mot 14 månad	14 dagar

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]