Vilka var först maja eller inka

Mayakulturen syftar vid den historiska Mayacivilisationen, såsom ibland går beneath beteckningen Mayariket. Denna högkultur ägde redan börjat förfalla före spanjorernas arrival, dock mayaindianerna finns kvar inom identisk sektor inom ljus ifall än beneath förändrade livsvillkor.

Detta Mesoamerikanska zon sträckte sig genom norra Centralamerika ifrån nuvarande södra Mexiko (delstaterna Chiapas, Tabasco, samt vid Yucatánhalvön, Quintana Roo, Campeche samt Yucatán) mot staterna Guatemala, Belize, västra Honduras samt El Salvador.

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Områdets tre skilda klimat- samt miljözoner, norra låglandet, södra låglandet respektive Guatemalas högland besitter haft innebörd till mayakulturens tillväxt.

distrikt ägde varit bebodd åtminstone sedan 12 000 kalenderår samt tidpunkten, då uppenbart särskiljande drag till maya ursprunglig uppstod, existerar ej fastställd. såsom flera människor inom Mesoamerika ägde maya förbindelser tillsammans olmekerna nära Mexikanska golfen, vars traditioner dominerade beneath tidig förklassisk period.

Fynd inom Izapa äger spår ifrån båda kulturerna samt inom tidig mayansk bildkonst kunna man hitta typiska olmekiska drag.

Till skillnad från inka och aztekerna var Maya inte ett enhetligt imperium, utan snarare en serie mäktiga stadsstater som ofta allierade sig med eller krigade mot varandra

Troligen fanns detta via människor inom Izapa likt kontakterna knöts, eftersom detta antagligen odlades kakao inom trakten redan då. Kakaobönor skulle bli enstaka många betydande handelsvara, både till chokladdryckens skull samt på grund av för att kakaobönan kom för att fungera vilket betalningsmedel.

Viktiga fyndplatser

[redigera | redigera wikitext]

Mayalägen likt existerar kända på grund av för att äga varit dem största samt maximalt politiskt samt kulturellt inflytelserika genom mayahistoriens olika faser – den förklassiska, klassiska samt postklassiska – och/eller vilket äger lämnat dem maximalt imponerande arkeologiska spåren:

En utförligare register finns ovan mayaruiner.

Förklassisk period (2000 f.Kr.

Maya, inka och azteker: Så skiljer du dem åt

– 250 e.Kr.)

[redigera | redigera wikitext]

Kunskapen angående dem allra första maya ökade efter utgrävningar vid 1970-talet inom Belize. var hittade arkeologerna den hittills äldsta kända mayakeramiken, daterad mot 2500 f.Kr. Fynden visar även för att ungefär 1800 f.Kr. ägde man byggt ett massiv plattform, vilket troligen varit fundament mot ett byggnad.

Den förmå äga varit ett ceremoniellkultplats, en rimligt tidigt vittnesbörd angående religionens vikt tillsammans tanke vid den huvudroll den senare kom för att spela beneath den klassiska perioden.

Inkariket hade som mest nio miljoner invånare, men endast ca 40 000 var av inkablod, resten var underkuvade folk

Södra låglandets allra första maya bodde inom byar samt odlade majs samt rotfrukter. Även inom Guatemalas högland bodde mayafolk inom små jordbruksbyar redan 2200 f.Kr.

Några århundraden senare ägde maya anlagt byar längre in inom södra låglandet. tillsammans svedjebruk odlade dem majs. dem kompletterade tillsammans med jaktverksamhet samt fiske samt tillsammans insamlat ätbart, maniok samt nötter ifrån ramón, brödnötsträdet.

Fynden visar för att man senare även utvecklade jordbruksmetoderna. inom träskområdena grävdes nät från kanaler, var upphöjningarna emellan kunde gödslas tillsammans med bottenslammet.

Mayacivilisationen var en av de större civilisationerna som utvecklades i det antika Mesoamerika

Byarna växte samt nya bosättningar tillkom fortlöpande. nära periodens mitt runt 600 f.Kr. ägde redan några från dem tidiga mayakomplexen, främst El Mirador samt Nakbé, konstruerats. Mot slutet från den förklassiska perioden fanns detta södra låglandet mot större delen bebott samt kultplatser ägde vuxit sig sålunda stora för att vissa förtjänade för att kallas ort.

Utbyten från åtråvärda produkter fick redan beneath denna period igång kontakter tillsammans andra människor inom närområdet, bland annat olmeker samt tillsammans detta multietniska Teotihuacán inom nordväst. inom takt tillsammans med för att samhällena växte, ökade dem sociala skillnaderna samt enstaka politisk samt religiös elit växte fram inom centralorterna.

Denna högkultur hade redan börjat förfalla före spanjorernas ankomst, men mayaindianerna finns kvar i samma område i dag om än under förändrade livsvillkor

Dessa begravde sina döda inne inom kultplatserna tillsammans gravgods, likt objekt från snäckskal samt jade samt smakfull föremål gjorda av lera och brända i en ugn. detta arbetande människor bodde utanför kultplatserna samt fick hålla sig mot godo tillsammans med gravar var.

Mayas arkitektur samt traditioner utvecklades successiv beneath perioden.

Palatsbyggnaderna samt templen växte genom konstanta om- samt påbyggen. detta tycks emellertid såsom ifall naturen kom för att bromsa höglandets framåtskridande beneath periodens senare sektion.

Detta tillskrivs vulkanenIlopangos våldsamma eruption omkring tid 200 f.Kr., vilket fick katastrofala ekologiska följder inom delar från höglandsområdet. flera höglandsmaya förmå äga flytt mot låglandet samt därmed tappat bort eller missat kontrollen ovan viktiga handelsleder.

Klassisk period (cirka 250 – 900)

[redigera | redigera wikitext]

Guldåldern även kallad den Teokratiska Perioden, är kapabel preciseras mot år ifrån 320 mot 987.

Den fick sitt öknamn därför för att mayaforskningen mot enstaka start trodde för att detta plats den prästerliga gruppen, likt utövade den politiska makten samt för att bota detta ekonomiska, sociala samt kulturella existensen handlade ifall tro.

De prästerliga grupperna ägde visserligen massiv innebörd inom regeringarna på grund av den klassiska periodens Mayastater, dock detta mot trots plats dem inte någonsin verkliga chef.

detta fanns ett adelsklass samt inom varenda fall plats detta krigare såsom höll inom makten. Bilden från Maya liksom en samhälle styrt från präster revs upp, då detta uppdagades för att städerna plats inom konstant konflikt tillsammans med varandra.

Jordbruket ökade kraftigt såsom den primär ekonomiska verksamheten, såsom utövades från en stort antal jordbrukare, vilket ledde mot enstaka komplex arbetsfördelning samt blev därmed enstaka källa mot kraftfull social skiktning.

Storstäder likt Calakmul, Tikal samt Caracol tillsammans med befolkningar vid mellan 50 000 samt 100 000 invånare blommor, trots för att dem saknade pålitliga, naturliga vattentäkter. dem maximalt kända arkeologiska zonerna inom övrigt beneath denna period existerar Uaxactún, Piedras Negras, Cancuén, Yaxhá, Naranjo, Xultún, Río Azul, Naachtún, Dos Pilas, Machaquilá, Aguateca, Comalcalco, Palenque, Yaxchilán, Kankí, Bonampak, Quiriguá, Tulum, Edzná, Oxkintok, Ceibal, Xamantún, Copán, San Andrés, Yaaxcanah, Cobá, El Cedral, Ichpaatún, Kantunilkín, Kuc (Chancah), Kucican, Tazumal, Las Moras, Mario Ancona, Muyil, Oxlakmul, Oxtancah, Oxhindzonot, Pasión dem Cristo, Río Indio, San Antonio III, Nohkuo Punta Pájaros, San Manuel, San Miguel, Punta Molas, Tamalcab, Templo dem las Higueras, Tupack, Xlapak, Tzibanché samt Kohunlich.

De numeriskt värde viktigaste centra inom Peten-området plats Uaxactun samt Tikal. Uaxactun (600 f.Kr. mot 889 e.Kr.), beläget 25 km norr ifall Tikal inom Guatemala, äger detta äldsta Maya-templet vilket man känner mot inom område, samt existerar detta inledande stället var oss observerade förekomsten från konsolbåge alternativt falsk båge.

Tikal (800 f.Kr. mot 869) inrymt inom hjärtat från djungeln, visar en stort effekt ifrån Teotihuacan samt växte således småningom mot 100 000 invånare nära sin höjdpunkt, liksom den största staden inom detta senklassiska Amerika. Detta centrum förlitade sig vid en komplext kommersiellt nätverk samt befann sig inom en strategiskt läge mellan numeriskt värde flodsystem, likt gick mot Mexikanska golfen samt Karibiska havet.

Copan inom Honduras, vars höjdpunkt kom runt året 736, fanns vetenskapligt centrum inom Mayavärlden, var astronomin nådde enstaka sådan fulländning för att man lyckades avgöra längden vid detta tropiska året, för att producera tabeller ovan solförmörkelser samt för att ta fram ett formel till för att justera mayakalendern mer noggrant än den vilket används inom solens tid.

Hur detta skulle åstadkommas finns förklarat inom barkpapperskodexenDresdenkodexen. ifall Copans kultur nämner Eric Wolf inom sitt sysselsättning Pueblos y culturas dem Mesoamérica, vilket Maya uppskattade bäst:

”Samtidigt presenterades nya konstformer, nya maktsymboler, likt kom ifrån länder utanför Maya-området, samt vilket spreds ovan läka denna distrikt, vilket trimmade ceremoniella huvudbonader, fransade sandaler, handledsdekor, uppträdda fjädrar samt enstaka ”manikinspira”.

nära Copan finns flera avbildningar från den mexikanska Tlaloc. Skulle detta röra sig angående enstaka politisk konsolideringsrörelse tillsammans ursprung utanför Mayaområdet även angående den använt sig från gammal mayaformer?..."

Staden Comalcalco inom delstaten Tabasco existerar den västligaste mayastaden, samt dess främsta särdrag existerar för att inom bristande vid stenar inom distrikt, byggde dess invånare bostad baserade vid mursten, limmade tillsammans med enstaka blandning från stuckatur gjord vid ostronskal.

område fanns den inflytelserik producenten från kakao, vars frön från växter ofta använda som mat användes likt valuta inom dem olika kulturerna inom Mesoamerika. inom Comalcalco besitter man stött vid olika masker, stelae, samt även enstaka grav vilket innehåller mänskliga kvarlevor.

Från denna period daterar sig även städerna Calakmul inom Campeche, var man besitter funnit fler än 100 stelar, samt Cobá inom Quintana Roo, likt blomstrade år runt 623 samt existerar detta äldsta teokratiska centret vid nordöstlig Yucatanhalvön.

Staden Cobá, liksom ligger runt fem små insjöar, varav dem viktigaste existerar Macanxoc samt Coba, utvecklades inom start från vår tideräkning. Den formades ifrån enstaka små mänsklig bosättning tillsammans enstaka social organisation från bytyp, vars primära aktivitet plats jordbruket. då befolkningen växte mellan år 400 samt 1000, steg Cobás ekonomiska samt politiska inflytande mot för att bli en stort ceremoniellt centrum.

Kända och ökända blev de för sina avancerade kalendersystem och brutala människooffer, men de klädde även ut sig som jaguarer, byggde pyramider och åt popcorn

Arkeologen Antonio Benavides besitter beskriver detta inom enstaka nyhet, "Coba".

Detta viktiga centrum vilket täcker ett total yta vid 100 km² samt dess kärna cirka 2 km², plats ansluten mot omgivningen genom enstaka serie från stenbelagda vägar, sacbes, liksom plats avsedda för att säkerställa den ekonomiska samt politiska kontrollen ovan territoriet, samt existera utmärkta förbindelser.

Vägarna började byggas mellan år 600 samt 800. Detta plats även ett period då detta ristades en stort antal stelae samt då urban tillväxt syns inom utbyggnaden från kärnan från tre grupper från ceremoniella byggnader: Nohoch Mul, Chumuc Mul samt Macanxoc. Befolkningen ägde för tillfället nått 70 000 invånare, samt tid 1000 kontrollerade man handelsvägen ifrån östkusten mot centrala delar samt norr ifall Yucatanhalvön.

Cobá nedsänkt dock ej nära landremsa vid havet, utan cirka 50 km inåt landet nordost angående Tulum. detta blev nödvändigt för att övervaka, tillhandahålla samt skydda enstaka hamn vid handelsvägen mot Honduras.

Inkafolket var duktiga organisatörer och lyckades hålla ihop sitt rike tills spanjorerna erövrade det på 1500-talet

Hur detta sker via hamnen inom Xel-Ha, beskrivs från arkeologen Fernando Robles inom hans jobb "Xel-Ha, Cobás hamn".

Efterklassisk period (cirka 900 – 1500)

[redigera | redigera wikitext]

Efter nästan sex århundraden från konstant tillväxt började mayakulturen inom detta centrala låglandet enstaka snabb tillbakagång.

Mellan år 800 samt 900 slutade detta en samhället efter detta andra för att utflykt stenskulpturer. Härskare, präster, adelsmän försvann ifrån sina hem; stor byggnad för kungligheter samt tempel förföll, djungeln tog ruinerna inom ägande samt städerna övergavs nästan helt. Orsaken mot den totala undergången existerar kvar ej definitivt utredd.

Vilken anledning än fanns, sålunda fanns flera boplatser övergivna inom slutet från 900-talet, samt låglandets centrala delar drabbades från enstaka folkminskning liksom sedan inte någonsin kunnat återhämtas.

Längre norrut, vid Yucatán, plats skadan mindre förödande, dock även på denna plats inträffade stora våldsamma förändringar. ifrån samt tillsammans med den denna plats tiden blev Yucatán centrum inom detta borttynande riket, samt enstaka fräsch period inom mayafolkets saga inleddes.

ett sägen ifrån denna period berättar för att Yucatán omkring 985 angreps ifrån väster från en människor liksom anfördes från enstaka chef nära namn Kukulan, ”Den befjädrade ormen” vid den lokala mayadialekten. denne lär äga erövrat bota Yucatán samt valde Uucil-abnal (mer känt beneath sitt senare namn Chichen Itzá) mot sin huvudstad.

Nykomlingarna förde tillsammans sig enstaka fräsch konststil, Puuc, tillsammans med utskurna figurer från krigare, reliefer såsom visar örnar samt jaguarer liksom håller människohjärtan inom klorna, samt stenpelare inom struktur från befjädrade ormar. en från dem kusligaste motiven föreställer människokranier uppsatta vid enstaka rad pålar, samt existerar inom verkligheten enstaka kopia inom berg från dem träpålar vid vilka man efter människooffer mot gudarna placerade dem dödas huvuden.

detta fanns även beneath den denna plats tiden vilket metallredskap samt prydnader blev vanligare inom Yucatán. Den mexikanska invasionen ledde mot matkulturens undergång. Nykomlingarna assimilerades efter grabb från den gamla befolkningen samt dem främmande elementen vande sig nära mayanernas levnadssätt. Långnästa mayanska regngudar besitter påträffats blad nära blad tillsammans med befjädrade ormar samt andra mexikanska gudar uthuggna inom relief vid dem stora templen.

enstaka färsk typ från byggnader var takets bjälkar bars upp från pelare byggdes samman tillsammans med byggnad inom den gamla mayastilen tillsammans kragstensvalv, var varenda lager tillsammans tegelstenar skjuter ut enstaka bit utanför detta underliggande lagret, därför för att öppningen överst mot slut förmå fyllas tillsammans med ett enda berg.

Mayaspråket levde vidare vid Yucatán, samt detta inhemska systemet för att ange datum användes även, angående än inom något förkortad form eller gestalt. Mayafolkets historiekrönikörer nämner enstaka andra team angripare såsom kallades Itzaer, enstaka mexikaniserad huvuddel ifrån mayaområdets västra utkant. Deras vandringar förde dem ovan bota detta mayanska låglandet, samt mellan 1224 samt 1244 nådde dem fram mot den tidigare mayanska huvudstaden såsom dem fann övergiven.

dem uppförde sin personlig tätort vid identisk område samt döpte ifall den mot Chiche'n Itza (Itza-cenoteens mynning). Dessa nya angripare övertog kontrollen från bota Yucatán, dock hatades samt förkastades från sina undersåtar till för att dem talade mayaspråket många uselt samt till sina blodtörstiga seder samt onaturliga laster.

vid bas från denna osäkra politiska situation flyttade ett sektion samhällen sina boplatser mot orter vilket plats stärka. till inledande gången byggdes idag robustare städer inom mayaområdets lågland, städer vilket omgavs från stenmurar alternativt skyddades från vallgravar samt träpalissader. Mayafolkets senare bakgrund kännetecknas från skiftande politiska samarbeten, kulturell tillbakagång samt ett försämring från konsthantverkets standard.

nära tidpunkten på grund av européernas tillträde plats Yucatán delat inom sexton rivaliserade stater, likt förde konflikt mot varandra.^[1]

Den spanska erövringen började vid allvar kalenderår 1528, samt omkring 1540 fanns största delen mayaterritoriet inom spanjorernas sker.

Orsaker mot mayakulturens tillbakagång samt slutliga kollaps

[redigera | redigera wikitext]

Förfallet från dem annars därför väl utvecklade samt högt stående stadsstaterna är kapabel äga inletts tillsammans med handelsförbindelsen Teotihuacáns snabba avveckling redan till ungefär 1300 tid sedan.

detta finns flera olika alternativa förklaringsmodeller mot hur rikets sammanbrott gick mot, samt varför raset ägde plats. erhålla menar numera för att fallet kom plötsligt, tid tiohundra, medan flertalet håller fast nära teorier liksom bygger vid ett långsam degenerering.^[2] uppenbart står dock för att kollapsen kom långt före modern tidsperiod samt ej besitter något för att utföra tillsammans, vilket såsom eventuellt kunde inträffa kalenderår 2012.^[3] Bland hypoteserna återfinns följande:

• Klimatförändringar (torka) tvingade människor inom svält, kanske samtidigt liksom rikets överherrar tvingade människor för att gå vidare jobba tillsammans resandet från pyramider, tempel samt andra monumentala byggnadsverk.
• En inre strukturell sammanbrott var en bristande kontrollsystem ledde mot ökad anarki samt inbördes stridigheter.
• Riket drabbades från både missväxt samt diverse sjukdomar.
• Enligt forskaren/arkeologen Tom separera nära NASA kollapsade riket inom samband tillsammans bristande vid trädfrön (runt tid 1200), vilket ledde mot minskat antal växt, vilket inom sin tur ledde mot erosion, vilket inom sin tur ledde mot minskad bördighet samt även massiv ökning från medeltemperaturen (torka) - något vilket dåtidens mayafolk ej klarade från för att justera sig mot, varför odlingen dog ut, samt likaså människor.

  Innan civilisationen hunnit kollapsa dominerades riket från konflikt samt diverse sjukdomar, liksom enstaka resultat från bristande vid föda samt dricksvatten. i enlighet med separera plats detta ej inbördeskrigen samt sjukdomarna inom sig likt tog död vid samhället - han ser dem istället såsom bieffekter från klimatförändringarna.^[4]

• Klimatförändringarnas roll besitter fått stöd från färsk undersökning kring fenomenet El Niño.

  Runt tid 600 inträffade enstaka många grundlig klimatkatastrof inom Peru liksom ledde mot den dåvarande Mochekulturens undergång. Förloppet äger dokumenterats inom uppborrade iskärnor ifrån glaciärer inom Anderna samt man menar för att detta fanns fråga angående ett sålunda kallad meganiño tillsammans med långvariga samt världsomfattande verkningar. Förloppet sammanträffar inom tiden tillsammans start mot Teotihuacáns fall, vilket skulle äga påverkat Mayas handelsförbindelser norrut många menligt.

  Senare kraftiga El Niños är kapabel äga haft direkt effekt vid vattentillgången inom mayaområdet.

• Den spanska antropologen Andres Ciudad äger enstaka teori såsom går ut vid för att samhället föll in inom kaos inom samband tillsammans för att människor förstod för att rikets chef ej fanns gudar, vilket ledde mot folklig olydnad samt bristande vid respekt inför ledarna.^[5]

Teknik samt vetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Trots goda färdigheter inom matematik, astronomisk insamling samt byggteknik existerar detta tydligt för att ledarskiktets överdrivna förklarande från företeelser inom naturen likt andra gudars göranden ej leder mot sådana kunskapssamband för att vetenskaplig förståelse samt teknik utvecklas, vilket förmå dryga ut listan ovan ytterligare.

^{[källa behövs]}

Matematik

[redigera | redigera wikitext]

Maya använde sig från en vigesimalt talpositionssystem tillsammans 20 likt bas inom stället till vårt tillsammans med 10. detta behövs alltså 19 olika siffertecken utöver noll samt varenda avdelning inom enstaka given position representerar 20 gånger enheten inom positionen såsom står före.

till för att nedteckna sina siffror samt anförande klarade man sig dock tillsammans med endast numeriskt värde symboler utöver nollan, enstaka punkt tillsammans värdet en samt en streck tillsammans med värdet fem. Talen skrevs lodrätt nedifrån samt uppåt. Redan vid 300-talet ägde man tagit nollan inom bruk, dock använde sig trots beräkningar utförda tillsammans med noggrannhet vid hundradelar från dygn, inte någonsin från tjugondelar alternativt andra bråktal.

dem använde statistik samt matematiska medelvärden samt förstod tidigt för att dem fanns tvungna för att upprepa mätningar inom astronomi beneath långa perioder till för att erhålla fram exakta uppgifter.

Astronomiska färdigheter

[redigera | redigera wikitext]

Hos mayafolket, liksom hos flera andra tidiga civilisationer (till modell inom Sumer, Egypten, detta forntida Irland (se Knowth samt Newgrange), detta forntida Tyskland (se Gosecks solcirkel), plats skillnaden mellan astronom, astrolog samt religiös ledare/präst hårfin.

De gamla maya fanns besatta från tidens gång samt ägde en komplicerat samarbetande struktur från olika kalendrar: till rituella ändamål, på grund av datering samt till astronomiska beräkningar. Kalendersystemet fanns enstaka från mayas största uppfinningar, likt dem kända astronom-prästerna kom vid, då dem studerade månen, stjärnorna samt solen tackar vare dessas koppling mot den gudomliga sfären samt på grund av den praktiska nytta kalendern kunde bidra tillsammans med inom jordbruket samt andra samhällsfunktioner.

Maya-astronomerna plats kompetenta vid för att följa planeternas samt stjärnornas banor utan några optiska instrument. Man använde sig inom stället från syftlinjer mellan kanter vid byggnader samt objekt inom landskapet. Maya visste därför tillsammans med massiv noggrannhet då sol- samt månförmörkelser skulle inträffa.^[6] Astronomerna åtog sig svåra uträkningsuppdrag, bland annat beräkningen från vilken veckodag den 31 månad kalenderår 90 000 000 före vår tideräkning ägde varit.

Den kalender likt vid 600-talet fanns gängse hos maya fanns exaktare än den liksom inom Europa ännu plats allmän vid 1500-talet. Siffran noll användes från maya redan vid 200-talet, medan den inom mot modell Spanien ej kom inom bruk förrän vid 1600-talet.

Mayakalendern samt kalenderår 2012

[redigera | redigera wikitext]

Med mayakalendern avser man inom inledande grabb deras solkalender, vilket bestod från ett dateringsenhet angående 360 dygn, Tun plus enstaka period angående fem ödesmättade extradygn, liksom dem kallade Uayeb.

Denna kalender hette Haab samt bestod från 18 långa ”veckor”, var varenda sju dagar ägde 20 dagar, plus den korta extraveckan vid fem dagar. Maya räknade dagarna, noggrann liksom egyptierna samt sumererna m.fl., samt dem beräknade visserligen även årets längd mot 365,2420 dygn, dock brydde sig inte någonsin angående för att införa något skottår.

på grund av längre dateringar användes 20-talsmultipler från tun, vilket skapar räknearbete, då man önskar tolka tidsangivelser. mot dessa kom, förutom den rituella tzolkin ifall 13 gånger 20 dygn, andra kalendrar baserade vid cykler hos planeter, var särskilt venus tillmättes massiv innebörd såsom formulering på grund av guden Kukulcáns humör.

Flera skrivna verk hävdar för att världen skulle vandra beneath inom månad tid 2012,^[7] samt hävdar för att Mayakulturen äger förutsagt detta, ett koncept liksom populariserades inom filmen 2012.

Främst baseras detta vid påståendet för att den 21 månad 2012 skulle mayakalendern mystiskt ta slut.^[8] Detta existerar dock en missförstånd från mayakalenderns antal cykler från olika längd, dess "långa räkning", likt existerar enstaka årsalmanacka tillsammans dygn liksom grundenhet från identisk typ vilket den gängse astronomiska Julianskt datum.

inom denna förmå oss tillsammans olika SI-prefix åstadkomma längre tidsperioder samt yttra mot modell för att detta inom ljus äger gått ungefär 2,5 Megadygn sen dess epok. Mayakalendern bygger inom stället vid 20-talsmultipler från tun, utom inom positionen 13 "baktun". Denna tvåhjulig besitter visserligen kommit "runt en varv" 2012, dock börjar då antingen bara angående igen alternativt (troligare) fortsätter vid nästa baktun.^[9]

Religiösa riter samt ceremonier

[redigera | redigera wikitext]

Mayafolket ägde liksom senare även azteker samt inkas ett cyklisk tidsuppfattning.

Ritualer samt ceremonier plats många nära knutna mot celesta samt jordiska cykler, vilka noga observerades samt antecknades inom särskilda codexar. detta fanns mayaprästernas maximalt angelägna övning för att bevaka samt tolka dessa cykler likt stöd på grund av profetiska uttalanden ifall framtida händelser samt företag baserat vid talsamband inom deras olika kalendrar.

Prästernas förståelse ifall himlakropparna samt deras banor, vilka associerades tillsammans med gudar, ingav respekt samt gav inflytande.

I enighet tillsammans samtida andliga verklighetsuppfattningar representerade himlakropparna ett övre verklighet/dimension - något bortom detta materiella. Deras verkliga natur fanns varken känd alternativt efterfrågad. Efter införandet från jordbruk samt stadsbildningar uppförde människor vid flera håll ett symboliskaxis mundi-stege inom form eller gestalt från enstaka pyramid/ziqqurat/pelare/annan monumental byggnad inom mitten från byn/staden.

Denna byggnad symboliserade till flera människor enstaka längtan efter förening mellan detta jordliga livets otillräcklighet samt en himmelskt gudomligt fulländade. inom anslutning mot denna symboliska papper finns även ett allomfattande tro vid en tappat bort eller missat "paradis", inom vilket människan fanns odödlig, samt vid identisk nivå liksom gudarna - ett legende likt Armstrong (2005) menar förekommer inom samtliga kulturer, likt en arv ifrån den inledande schamanistiska andligheten hos samlar samt jägar-folk.^[10] Belägg till enstaka sådan legende inom mayakulturen förmå kanske spåras inom deras perception ifall ett ovanjordisk planet inom tretton nivåer.

Gudarnas välvilja samt goda humör underhölls genom skilda kulthandlingar samt offerriter. Blodsoffer fanns vanligast samt kungligt blod maximalt värdefullt. Även människooffer förekom inom begränsad omfattning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]