Hur tjockt är istäcket i arktis

Det besitter varit enstaka avsevärd uppvärmning inom Arktis sedan , långt mer än vid andra breddgrader.[1] Detta kallas till den ”arktiska förstärkningen”.

I början av december var den ungefär kvadratkilometer stor, eller lite mindre än Lappland

Samtidigt äger istäcket minskat trendmässigt, särskilt sommartid. Hur förmå man förklara dessa förändringar? Vilka krafter driver dem?

En standardförklaring existerar för att en minskat albedo lokalt inom Arktis skulle artikel orsaken. Ren vit nederbörd samt fryst vatten reflekterar merparten från inkommande ljus, dem besitter högt albedo (runt 80–90 andel reflekteras).

då istäcket reducerar inom Arktis, ersätts dem högreflekterande ytorna tillsammans havsvatten. Detta existerar mörkt samt absorberar mer ljus än vilket frost samt fryst vatten gör: albedot reducerar. Detta utför för att mindre solenergi reflekteras samt mer tas upp eller sugs in inom havet samt oss får ett viss uppvärmningseffekt.

Isminskningen förklaras tillsammans med denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något angående för att oss besitter enstaka positiv feedback inom Arktis, enstaka återkoppling mellan isutbredning samt den arktiska förstärkningen:

Temperaturökning –> isminskning –> albedominskning –> ökad solstrålning -> uppvärmning/temperaturökning

En positiv feedback existerar ett självförstärkande process, vilket fullfölja för att oss borde titta enstaka kontinuerlig isminskning inom takt tillsammans den ökande temperaturen inom Arktis.

I IPCC:s senaste sammanfattning skriver man: ”Återkopplingar ifrån förlusten från sommarhavsis samt snötäcke vid nation besitter bidragit mot förstärkt uppvärmning inom Arktis (hög konfidens) var ytlufttemperaturen sannolikt ökat mer än dubbelt därför många liksom detta globala genomsnittet beneath dem senaste numeriskt värde decennierna.”[2] Även inom wikipedia är kapabel man studera ifall denna is-albedo feedback såsom ett från dem viktigaste orsakerna mot arktiska förstärkningen.[3]

Det låter plausibelt, dock … problemet tillsammans denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall ett albedo-återkoppling existerar för att den stämmer uselt tillsammans med verkligheten.

för att detta ej finns någon sådan albedoeffekt globalt äger tidigare behandlats vid KU, denna plats.

Det framgår av en studie i tidskriften Science, författad av bland annat forskare från Göteborgs universitet

dock låt oss idag titta angående detta finns någon sådan feedback likt enstaka lokal resultat inom Arktis.

Solinstrålningen svag, solen står lågt

Albedoeffekten kunna definitionsmässigt bara fungera då solen skiner. detta existerar dock bara vid sommaren likt detta finns något solsken för att prata ifall inom Arktis. dock ej ens då står solen särskilt högt: detta högsta den kommer ovan horisonten existerar 23,5 grader nära Nordpolen.

ej ens beneath dem månader såsom midnattssolen lyser besitter oss därför någon större värmande effekt.

Figur 1. Vilket reflekterar maximalt solljus, vattnet alternativt isen?

Den låga infallsvinkeln till solljuset utför även för att detta ej existerar därför massiv skillnad inom albedo mellan fryst vatten samt havsvatten.

vätska reflekterar allt mer från infallande ljus, ju flackare vinkeln existerar. Upp mot 25–30 graders vinkel reflekteras många från solinstrålningen försvunnen, vare sig ytan består från frost, fryst vatten alternativt dricksvatten.

(Sambanden mellan solinstrålning samt reflexion samt refraktion existerar komplexa samt beskrivs tillsammans dem sålunda kallade Fresnel-ekvationerna.)

Is existerar ofta snötäckt samt både vit nederbörd samt fryst vatten blir efterhand smutsiga från nedfallande svart beläggning från rök samt smuts, vilket utför för att albedot sjunker.

Detta noteras särskilt sommartid, då isytan dessutom ofta existerar blöt. likt framgår från figur 1 förmå vätska tänka försvunnen mer solljus än fryst vatten, beroende vid infallsvinkel samt angående isen existerar ren alternativt smutsig/blöt.

Men för att förstå mer av hur isen utvecklas måste forskarna också känna till hur tjockt istäcket är

Skillnaden existerar inom praktiken ej massiv mellan dem numeriskt värde beneath dem förhållanden såsom råder sommartid inom Arktis.

Dessutom existerar Arktis oftast molntäckt, även beneath den korta sommaren inom Arktis, tillsammans med 80–85 andel molntäcke. Allt detta sammantaget talar till för att detta ej existerar flera watts skillnad per kvadratmeter inom albedoeffekt.

Tidsfaktorn, betalkort sikt samt utdragen sikt

Det existerar även oklart hur albedoeffekten fungerar sett mot tiden.

Den arktiska förstärkningen manifesteras endast vintertid inom Arktis. dock då tar sig solen ej ens ovan horisonten samt albedot saknar helt betydelse.[4]

Figur 2. Den arktiska förstärkningen existerar en fenomen likt enbart visar sig vintertid samt likt inom modern period uppstått ifrån tiden på grund av en förmodat klimatskifte /98 (blå kurva).

Sommartid saknas fenomenet (röd kurva). Temperaturavvikelser mot ett årig jämförelseperiod på grund av 80 – 90N. Källa: DMI.

Sommarmånaderna besitter flera timmar tillsammans med (svagt) solsken, dock å andra sidan finns ingen uppvärmningstrend alls då, titta figur 2. ett ökad solinstrålning vid bas från minskat albedo beneath sommaren borde märkas ganska momentant via modifierad väderlek, dock den eventuella effekten vid temperaturen kommer märkligt nog inledningsvis tillsammans med månaders fördröjning, beneath vintern då Arktis redan existerar istäckt mot största delen.

Även vid utdragen sikt förmå man betvivla albedoeffekten, vare sig den existerar global alternativt område inom bara Arktis.

Nästan alla glaciärer och inlandsisar i världen smälter nu av kraftigt och enligt IPCC står de tillsammans för 42% av hela havsytehöjningen

Om detta för tillfället existerar enstaka positiv feedback, skulle oss äga enstaka självförstärkande process. dock detta stämmer uselt tillsammans med empirin.
Temperaturökningen inom Arktis (N) började inledningsvis
Isminskningen började redan , titta figurer här.
fanns fanns albedoeffekten beneath dessa 18 år?

Därefter besitter oss haft ett inom stort sett stadig nivå vid isutbredningen sedan , medan temperaturen inom Arktis äger fortsatt för att öka.

ifall albedoeffekten skulle existera från massiv innebörd till Arktis, besitter den begränsat sig mot dem 10 år däremellan, alltså –

Sammantaget besitter hypotesen angående ett is-albedo resultat kommit för att ifrågasättas allt mer.

Är feedbacken månne negativ, inom stället till positiv?

Is leder värme sämre än vätska.

fryst vatten äger även den på grund av klimatet centrala egenskapen för att den isolerar mellan atmosfär samt fryskallt vätska genom för att hindra vattnets cirkulation samt avdunstning. inom Arktis besitter oss vintertid ett vattentemperatur runt nollstrecket, frystemperaturen på grund av havsvatten ligger vid -1,8 C.

Ovanför isen äger oss större delen från året fryskall luft.

När isen ligger, kommer ingen fuktighet ut ifrån havet. Detta utför för att värmeenergin inom vattnet konserveras. då isen smälter, kommer fukt för att avdunsta samt tar då tillsammans sig värme ifrån vattnet.

När polarhavet förlorar locket av is ökar koldioxidupptaget vilket rubbar näringsväven i vattnet

dem atmosfäriska förhållandena existerar ofta sådana inom Arktis, för att frigjord fukt samt värmeenergi direkt förs upp mot tropopausen samt strålas ut inom rymden.

När detta blir mer öppet dricksvatten inom Arktis får oss även enstaka albedoförändring ovan angränsande landområden. Ju mer öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, desto större avdunstning samt fuktigare atmosfär.

Fukten till tillsammans med sig värme, vilket konvekteras uppåt samt strålar ut inom rymden. dock ökad fukt orsakar även större nederbörd ovan nation, mestadels inom form eller gestalt från vit nederbörd vid dessa höga breddgrader.

Inlandsisarnas avsmältning har till och med

Snötäckt mark äger högre albedo än barmark.

Figur 3. Snötäckets tillväxt vid norra halvklotet beneath hösten (sep. – nov.), Mkm2. Anomali relativt läka perioden – Källa: [5], fig 8a.

När istäcket existerar liksom minimalt inom september, existerar avdunstningen likt högst. dock luften existerar oftast fryskall redan inom september samt oktober vid dessa höga breddgrader, samt ökad luftfuktighet kondenseras ut inom form eller gestalt från frost.

Enligt SVT:s Meteorolog Pererik Åberg kan isen i Arktis beskrivas som en stor islunga som pendlar mellan sin maximala yta i mars på cirka 15 miljoner kvadratkilometer till att krypa under fem

snötäcke äger även ökat något vid norra halvklotet sedan talets början.[5] Trenden mot ökat snötäcke existerar särskilt markant beneath hösten, titta figur 3.

Isen inom Arktis fungerar därmed likt ett termostat. Funktionen existerar ungefär likt inom ett fordons tillsammans med vattenkyld motor. då vattnet värms upp, öppnar termostaten [isen smälter] samt detta varma vattnet flödar mot kylaren [avdunstning -> nederbörd; samt värmeavgivning via utstrålning], vilket skapar kyleffekter såsom tillsammans fullfölja för att uppvärmningen avstannar.

Precis vilket termostaten inom enstaka fordons, existerar detta enstaka negativ feedback.

Den triggas från värme samt utför därför för att isen inom Arktis smälter. då tillräckligt tillsammans värme äger lämnat havsvattnet, då stänger den: havet fryser mot fryst vatten igen.

Sammanfattningsvis besitter vi:
&#; å en sidan ett viss positiv is-albedo feedback liksom sänker albedot.
&#; å andra sidan ett viss negativ feedback såsom verkar via avdunstning ifrån öppet dricksvatten -> nederbörd inom form eller gestalt från frost -> ökat snötäcke.

En polynya är i princip en enorm isvak som öppnat sig i det arktiska istäcket

Denna feedback ökar albedot.[4]

Vilken från dessa feedbacks dominerar? Forskarna besitter alltmer gått ifrån hypotesen angående den positiva is-albedo feedbacken. Den ses ej längre vilket enstaka betydelsefull orsak mot den arktiska förstärkningen (gäller även IPCC).[2]

I stället besitter man lanserat enstaka hel lista från olika tänkbara förklaringar.[6] Forskningsläget förmå väl närmast beskrivas såsom ’förvirrat’.

inom enstaka översiktsartikel inom natur presenteras bota 12 olika hypoteser/förklaringar.[6] inom kommande föremål eller textstycken kommer några från dessa för att tas upp, samt en försök mot syntes presenteras. Syntesen handlar angående Arktis centrala roll vilket temperaturregulator inom detta globala klimatsystemet.

Referenser

[1] Role of Polar Amplification in Long-Term Surface Air Temperature Variations and Modern Arctic Warming, Bekryaev samt 2 medförfattare, J.

of Climate ,

[2] IPCC AR6 WG1, SPM A, B samt avsnitt

[3] Wikipedia ifall polär förstärkning:
samt angående is-albedo feedback:
%E2%80%93albedo_feedback

[4] Arctic autumn warming since dominated bygd changes in moisture modulated bygd multiple large-scale atmospheric circulations, Gao samt 4 medförfattare, ,

[5] Northern Hemisphere Snow-Cover Trends (–): A Comparison between Climate Models and Observations, R.

Connolly samt 5 medförfattare, ,

[6] Quantifying climate feedbacks in polar regions, Goosse samt 13 medförfattare, natur ,

Detta existerar den tredjeplats artikeln inom enstaka serie ifall den arktiska förstärkningen.
Den inledande artikeln handlade angående temperaturtrenderna inom Arktis samt finns här.
Den andra artikeln handlade ifall trenderna på grund av isutbredningen inom Arktis samt finns här.